HM LURA M
IA of
HVLUA Pe HU Lv LIDA SV OD
mycket och så kostbart, är utan tvifvel i alla af-
seenden låugt bättre lottad på architekter än Stock-
holm, och ändå utsträcktes der täflan till alla
land, för att få den bästa möjliga ritningen.
Ins. fann med glädje af den nyssnämnde under-
rättelse, att man i Hamburg redan utfört hvad
ins. hade för afsigt att nu föreslå för oss, nem-
ligen att skiljedomrarne afgåfve sina vota skrift-
ligen och mativerade, till undvikande af den o-
rimlighet, att ett godkännande kunde få stödja
sig på ett så lumpet vitserd, som ett det tar sig
väl ut, ett det behagar mig icke, ett det fal-
ler sig tumgt, ett det gör sig nätt, 0. S. V.,
hvilka berättas vara vår konst-akademis orakel-
språk.
Man besinne väl att, i en rätt utförd byggnad,
det icke får finnas en den minsta detalj, eller ens
något till prydnad bestämdt, som icke har sin.
nytta, eller sin upprinnelse i byggnadens inre vä-
sende och sammansättning. Allt måste således
kunna till sitt ändamål och sin form med klara
förnuftsskäl behandlas, vare sig till förkastelse el-
ler godkännande. Att så sker, är en alldeles o-
umbärlig kontroll på granskaren, att han sjelf be--
och alt han bandlar för sak, men ej för:
griper,
person.
Ehuru ins, ansett godt, att nu kunna stödja sig
på ett alldeles nytt exempel,
låta att nämna, det han grundat sin öfvertygelse
om lämpligheten och nyttan af ett sådant förfa-
som konsten har,
Grekiska architek-;
rande på den högsta auktoritet,
att åberopa: på Grekernas.
terne beskrefvo omständligt inför allmänheten,
och redogjorde ästhetiskt och skriftligen för be-
vill han ej under-.
skaffenieten af den byggnadsform, de hade att:
föreslå.
Sådona bygsgnadshbeskrifningar
phon och M etag s, öfver det ryktbara Dianas
tempel i Ephesus, 51, århundrade före Chr. f.,
samt af IHermagenes, öfver ett tempel åt samma i
gudinna i Magnesia, och ett åt Bacchus i :Teos;
af Theodorus, öfver Junos tempel på Samos; af
Iktinos och Kallikrates öfver Parthenon i Athen;
jemte en stor mängd andra. — Likaså skedde hos
Romarne.
Architekturen har på sednare tider gjort lysande
steg, isynnerhet i Tyskland. Schinkeli Berlin var en
stjerna af första ordningen. Hade han ännu lef-
vat, siulle ins. hafva ansett för en stor lycka åt
konsten i vårt land, om denne, den störste bygg
mästare i tid, hade velat lemna ett af sina
foster åt oss, alt H Sveriges hufvudstad blifva en
ädel förebild af hvad skönt är. Att hoppas hade
det di varit, att vårt slägte af architekter kun-
nat, vid åsvnen deraf, lärt sättet att uppbygga sig
sjelfva. — Scbirkels byggnader äro uppfyllda af
grekisx anla, men gå, om man så kan säga, med
eget kapital, i stället att vår tid vanligen visar
endas: sammanhäftningar af illa passande lån, från
än en, än en annan byggnad i klassiska sekler.
Visserligen finnes Schinkel ej mer, annat än i
sina verk; men Tyskland har många andra ut-
märkta architekter, hvilkas kunskaper och snillen
kunde komma oss till godo. England, Frankrike,
Danmark hafva att bjuda på.
Vi måste minnas, att hedern för stora verk
tillkoramer ej allena det land, der snillet föddes,
men också det, som gjort dess förmåga fruktbä-
rande.
Vetenskapsmännens och konstnärernas fädernes-
land är jorden rundt omkring; ty vetandet och kon-
Vår
sten hafva fått hela detta fält sig öppnadt. Sve-
sak i gitt följande nummer, grep Ins. sig an och
skefade sig Herr Crusenstolpes ;Tionde Bref och :
fann nu der till sin förvåning följande:
I afseen!e på plats för byggnaden finnes in:
gen vypporligare, än Heigeandsholmen, gent emot
l
gjordes af Klesi-
t. i hjertat af hufvudstaden. ett mål! för allas
blickar, som med välbehag skulle hvila på enl
prittig byggnad: der. i stället för de rucklten, i
dyrnehögar och träskjul, som nu utgöra vår sven-
sko tonurgsborgs nära sällskap. Förr eller sed-
Dave måste i aba fall, såsom ctt villkor för huf-!
vudstadens förskönande, alla nu der befintlige bygg- !
nader rifvas; grunden der är fast, läget fullkomli-
gen iso!eradt och vatten in på näsan rundt om-l4
krng, i hän else af eldsvåda., (
eiior att fferr Crusenstolpe långt före Ins., och .
stundam med nästan samma ord som han, yttrat
sig alldeles uteslutande för Hetgeandsholmen.
Huruskall nu Den Konstitutionelles framställning
kunna förstås? Skulle den ej kunna få gälla såsom
ett nytt prof på den ryktbar vordne, verkligen :
förvinande grundlighet, hvarmed Den Konstitu-
tionolte så ofta — pratar i vädret?
FEerr Crosenstolpa fortfar på sid. 67:
Näst Helgoandsholmen synes mig lämpligaste
platsen för ett National-Museum vara Blasiehol-
men. mellan Fersenska palatset och f. d. Pechlin-
ska huset: en plats som nu upptages af en lång
rad oansenliga envåningshus och bakom dem stal-
lar och vagnslider. Också här låge byggnaden
gen! emot en annan sida af slottet och fölle i
ögonon från hufvudstadens mest besökta delar,
Skeppsbron, Nya bron, Gustaf Adolfs torg och
Blas:
hufvudstaden, att här få ett praktfullt palats,
att
nu
wimon. Det vore en dubbel försköning af
och
blifva gvitt den låga, men långa byggnad, som
vanpryder stätlet. Också här är grunden fast
och vatten straxt bredvid, i händelse af eldsvåda.
Bet faller of sig sjelft, att ehvad Museum upp-
föres på Helgeands eller Blasicholmenstaten måste
åt hofvet upphygga ändamålsenliga stallar, på hvil-
ken plats Konungen finner godt anbefalla, i stället
BA IA OR Am TIA pm m mm m mm
för em som nedrifvas. r
Ins. får emot denna sista byggnadstomt anmärka, t
att Nationalmuseum derstädes skulle få andra hus
bredvid sig, vägg om vägg eller i samma qvarter,
och det blefve då allt för mycket utsatt för eld-
fara camt dartill ctänodt från dagar nå an sida