YCIKAUE diliUllblSstOde IIHULI IUCCI HAS VINTattt. AN tidens Preussiska Statsmän — Stein, Hardenber Wilhelm von Humboldt — hade efterlemnat e arf, som ej kunde helt och hållet förstöras geno reaktionen; och sedan år 4840 trodde man all jemmni, i trots af alla felslagna förhoppringar, a den hos folket oupphörligt vexande allmänna ir sigten om nationens rätt till medborgerlig frih ändtU:ven skulle på nytt mäkta öppna den öfve gina banan. Det är imedliertid nu alltför tydligt, att vi framtidshorisont, i stället för att klarna, blir al mer och mer mulen och qvalmig, och att stol mar och åskor hota, hvilkas raseri vi ej förm beräkra och hvilkas annalkande vi för få år se dan skulle 2nsett omöjligt. Religionsnitet träde på nytt upp till strids och väcker fanatlismer som förak ar förnuftets röst och leder till up; träden, erinräande om dem som föregingo trettic åriga krigets utbrott. Religion och Politik för ena si; till framkallande af hvälfningar, bvilka grundakralter ännu jäsa i samhällets innersta; oc utan allt behof af siareförmåga kan man nu mer inse alt från Tyskland kommer att utgå e stor och märkvärdig kamp för en ny tid och e ny tingens ordning, hvars första häftiga rycknin gar vi redan förspörja. Ur katolska kyrkans sköt arbetar en ny sig ut; och ännu häftig are än denna — som alsvärjer påfve och prestvälde fordra Prote-tanterna att Staten ej må lägga banc på deras samvetsfribet, utan lemna andans mak i frid och frihet. Denna protestantiska rörelse hvars stamhbåll är Sachsen, den Tyska Protestan tismens gamla vagga, har tilltagit med förvånan de hasughet. Jag har nämnt i ett af mina förr: bref, alt Rationalismen i Magdeburg och vid Uni versitetet i Halle sträfvade att sluta sig tillsam. mans emot. den påträng gande Supranaturalismen och hvilka ansträngningar som förspordes frår Statens sida, genom ministern för Ecklesiastikärenderna Hr von Eichhorn, för att öfverallt förstärka den evangeliska tron, motverka den fria granskningen af dogmerna och fasthålla presterskapet vid de symboliska böckerna — kort sagdt att fjeltra dogmatikens vetenskapliga sträfvande vid de förklaringar, som lagts till grund för den egentliga statstcologi-n. Jag har nämnthuru detta blifvit försökt på alla håll, vid universiteter och lägre läroverk, och huru isynnerhet Hr von ScheNings nya Krist Filosofi lät nyltia sig härtill, oaktadt allt det motstånd densammas dogmatiska fantasier än fisgo vidkännas. En verklig storm har nu vext upp emot de Protestantiska Vännernas Förbund, i Sachsen. Kyrkoherden Wislicenus i Halle hade utgifvit en skrift, med titel: Hånne bokstaf eller anda ?, hvilken knappt hann blifva synlig boklådorna, förr än den konfiskerades. Wislicenus drifver deri den satsen: att Bibelns bokstaf betyder intet, utan att kristendomen ligger i Evangelii anda: att kristendomen fått s särskilda tydning i hvar e nytt tidehvarf, alit et ter den insigt, som meddelas genom me: miskans oupphörligt vexande andliga förmåga, hvilken dertill är fullt herälligad: att blott sålunda kan kristlendoren förenas med den djujaste insigt, och blott derigenom kan den tillfredsställa förnuftet, hvilket vänder sig bort från allt, som är oförenligt med dess lagar och dess rätt, och ler deråt. — Kyrkoherden Wislicenus har blifvit tlitalad för denna skrift; han har blifvit underkastad en examen af en dertill utnämnd Andiig Kommission i Magdeburg, sammansatt af särdeles orthodoxa möv, och har i Wittenberg — den gamla Lutherstaden — blifvit inställd till ett så kalladt collogwiump; till följd hvaraf besagde Kommission förklarat bans åsigter vara oförenliga med en af Staten Ullsatt prestmans stånd. Man bar tillsvidare suspenderat honom, och han kommer otvifvelakiigt all afsättas; men en stor mängd andra: prester hefinna sig i samma ställning som Wislicenus. Den 13 Maj bölls af de Protestantiska Vännernax en sammankomst i Köthen, en stad emellan Lei. zig och Magdeburg samt få mil från Halle, och särdeles väl belägen för ändamålet, emedan jernvägarne från Berlin, Magdeburg och Leipzig der sammanträffa. Öfver tretusen personer infunr.o sig. Det blef ett folkmöte under bar himmel, alldeles på Engelskt vis. Landifolket strömmade till från de närmaste trakterna; från alia städer, nöra och fjerran, medförde jernvägsfororna vya deltagare i mötet, och deribland öfver hundra prester; talen räckte hela dagen, och kraftfulla förklaringar följde. Fyratiosex kyrkoherdar och mer än femhundra Laici, till en del Professorer, Boktorer, Råder, Advokater, Possessionater, 0. s. v., undertecknade en protest emot Statens åtgärd med hänseende till Wislicenus och förklarade hans sak i allmänhet och i det hela för sin ezen. Detta har naturligtvis gjört stort uppseende i Berlin. I första hettan vilie man suspendera och ta alla kyrkoherdarne, som hade under at förklaringen: befallningen afgick ull i presidenten i Preussiska Sachsen, Hr von Wedell; men denne Embetsman inberättade nu, alt en sådan åtgärd icke syntes kunna verkställas. utan äfventyr att hela provinsen skulle resa sig som en man. I föld häraf, lät man, tills vidare, bero vid hvad som händt; men i hvad mån folkets tankar sträfva motregeringens, torde ni bäst iohemta deraf, att Predikanten Ahlich, det Hölbenska folkmötets ordförande, öfver hvars hufvud myndighetens svärd företrädesvis svälfvar blef genast al Et Kalharinas församling i Magdeburg enhälligt vald till dess Förste Predikant, och att denna wvigtiga handelsstads Magistrat och Ald ste, i ena häftig skrift till Minister n, yr kade på kyrkore! forn I tidens anda och alla re . or FT