De på förmiddagen ankomna utländska poster I medförde tidningar från Paris och London af d., 30 Maj, samt från Hamhurg af d. 3 dennes. FRANKRIKE. Ministeren har ej i Kamrarne velat ingå i någon förklaring angående de förhanden varande . underhandlingarne med Marocko. Hr Duchatel, ad interim innehafvare af utrikes portföljen, försäkrade blott, att de påståenden Hr de Beaumont gjort angående bristerna i Frankrikes diplomatiska angelägenheters ledning, Algeriens betänkliga belägenhet och Englands afundsamhet voro samtligen ogrundade. Slutligen anslog Kammaren ännu 44 millioner francs till en förstärkning af Algeriens väpnade styrka med 22,000 man och 2600 hästar. Regeringen har erhållit depecher från Otaheiti, som varit af den vigt, att ett kabinettsråd genast . sammankallades, i hvilket Hr Guizot deltog. Detl. troddes att han skulle återtaga utrikes-departementets ledning, d. 4 dennes. Franska oppositions-bladen bekräfta Don Carlos asägelse, men de officiella tiga ännu, utan att vederlägga ryktet. Hans son skall hafva begärt pass, såsom drottningens af Spanien undersåte; och man var allmänt af den tro, att franska ka-) binettet, sedan dess förra planer angående lIsabellas giftermål slagit felt, nu förklarar sig för denne prins, hvarigesom de stora makternas önskningar äfven torde tillfredsställas. Don Carlos I skall, sedan han aflemnat afsägelsen, hafva begärt. att få resa hvartbän ban behagade. I legitimistiska kretsarca omtalas, att hertigens af Bordeaux syster skall förmälas med arftagaren till storhertigdömet Lucca. Chateaubriand reser till Venedig. Ministeren hade nu aflemnat förslaget till en bank i Alsier, med 49 milliovers grundfond. Franska ångfartyget Gomör, har afgått för att afhemta hertigen af Montpevsier, och Asmode, tros hafva afgält till Neapel att hemta konung Ferdinand II. Hr Merilhou, pär af Frankrike, har aflidit. Han hade förut varit justitieminister och äfven en tid haft portföljen för allmänna undervisningen. SPANIEN. Spanska Cortes session har slutat på ett sällsamt sält, förmodligen emedan regeringen önskat förekomma att underkandlingarna med Rom skulle blifva vidare föremål för offentlig diskussion, samt befarat att den obehagliga ställningen i denna fråga kunde föranleda nuvarande ministerens fall. Samlingen skedde vid vanlig tid, kl. 4 middagen, men ingen af ministrarne infann sig. Några ta-. lare började yrka att kammaren skulle infordra af regeringen underrättelse om negociationerna med påfliga stolen, och kammaren beslöt, att presidenten skulle äga alt i detia afseende, emellan slutet afj denna session och början af den nästa, handla å Cortes vägnar efter omständigheterna. Derpå afslutades sessionen. Ministrarne kommo en qvart derefter upp i Cortes, och visade sig förundrade öfver att sessionen redan var slutad; men få tro att denna förundran var uppriktig. — Det är första gången, som, under drottning Isabella, regeringen gjort bruk af sin lagliga rätt, att prorogera Cortes. Throntalet berömmer dem för deras verksamhet; håller sig mest vid frågan om nationalskulden; nämner e: ett enda ord om underhandlingarne med Rom. Ingen tror imedlertid, att ej spanska regeringen slutligen skall lyckas få påfliga stolen till att gifva med sig; ty hvarföre skulle den i längden kunna vägra denna hvad den redan medgifvit Portugals? STORBRITANNIEN. En motion af Lord Russel, som gick ut på att bereda en bättre ställning för de arbetande klasserna genom spanmålslagarnes förändring, införandet af national-uppfostran m. m., har af Underhuset blifvit förkastad, med 482 röster emot 10C4. TYSKLAND. De båda från Berlin förviste Badiske deputerade, von izstein och Fecker, hafva vid sin hemkomst till Baden begifvit sig till Carlsruhe, för att anmäla den dem öfvergångna våldsamhet för sin regering, och föranleda densamma att begära upprättelse för hvad som händt. De mest äfventyrliga berättelser äro i omlopp rörande orsaken till polisens i Berlin förfarande. En kabinettsordre finnes, sedan Welcker för ett par år sedan var i Berlin, genom hvilken polisen bemyndigas att skicka bort hvar och en utlänning, som kunde gifva anledning till hurrarop, folksamlingar och andra dylika demonstrationer. Somliga härleda förvisningen helt enkelt härifrån; andra säga regeringen fått i sitt bufvud, att flere politiskt betydande personer gifvit hvarandra rendez-vous i och omkring Berlin, Gud vet för hvilka samhällsomstörtande ändamål. Inrikes-ministern, grefve von Arnim, for midt i natten till Potsdam, der