Stockholms Lyceum
och IReal-Gymnasium.
Uti denna sedan år 1839 fortsatta läro-inrättning moatta-
gas nybegynsare af 6 elier 7 örs ålder, afvensom äldre gos-
ar och ynglingar med hvad kunskapsmått som heldst.
Grundlig undervisning lemnas af skickliga lärare i ata vid
Skolor och Gymnasier förekommande vetenskaper, äfvensom
säker grammatikalisk kunskap bibringas så väl i de gamla
språken (Latin, Grekiska och Hebreiska), som i de nyare
(hy ka, Fransyska och Eugelska). I anledning af gjorda
förfrågningar om lärotiden, medde!as här den upplysning,
au föräldrar kunna med fult säkerhet påräkna, att de, som
ingå i denna läroinrättning vid 7 eiler 8 års älder, eller
sednare der inträda med en mot deras älder någorlunda
svarande kunskapsgrad, kunna taga fullständig Studentexa-
men, utan de gamla språken vid 46 års ålder, med de gam-
la språken vid 47 år, samt att de, som åga goda naturs-
gåfvor, skola vid 48 eller 49 år erhålla i denna examen
de högsta belyg, som åt ynglisgar från något annat läro-
verk blifvit afgifna; slutligen aut student-examen lages ge-
nast vid ankomsten till Akademien och således utan all vi-
dare förberedelse derstädes, när lärokursen är fullständigt
ger 2omgången. Inhemtaadet af erforderliga kunskaper för
isträdet i 2:åra klassen vid Krigs-Akademien medhinnas före
14 års ålder. Inträdet i Lyccum kan ske vid hvad tid på
året och vid hvad ålder som he!st, men ju förr det sker,
desto mera vinnes i tid, säkerhet och grundlighet. Lärjun-
garne äro icke bundna vid någon viss klass,- utan i mån af
större framsteg i et eller flara kunskapsämnen, uppflyttas
de efterhand i en högre klass, för att der begagna under-
visningen i dessa ämnen. De clever, som för närvarande
begagna läroinrätiningen, utmärka sig genom oförderfvade
seder, anspråkslöshet och flärdfrihet. - Helpensionärerne bo
i samma våning med undertecknad, läroinrättningens före-
ståndare, och äga således den närmaste tillsyn, Närmare
upplysningar kunna erhållas genom bref eller ock muadtli-
gen, JM 7 vid Oxtorgsgatan, 4 trappa upp. Der finnes äf-
ven en uppsats på do elevers framsteg, hvilka begyat sina
studier i denna läroinrättning, hvaraf ett tiliförlitligt omdöme
torde kunna fattas om lärosättets beskaffenhet och ända-
målsenlighet. C. O. RAMSTRÖV.
