LL RR efter 2000 år, vittnande om Kainslynnet hos vårt slägte. — De märkvärdiga cisternerna och den! hemlighetsfulla pelaregrufvan (eller hvarmed skall jag benämna den der platsen vid sjöstranden, der det finnes pelare vid pelare, som endast vänta på spadarne för att komma i dagen och bära vittne om Carthagos storhet) äro högst intressanta att besöka och förtjenade en omständligare berättelse än jag nu kan gifva. Jag skall hemföra till eder ett mosaikstycke (förmodligen tillhörande ett golf i ett palats eller tempel), som jag fann vid en åker, i närheten af en ruin, och dertill flera fragmenter af marmorkapitäler eller dylikt samt gamla mynt, hvilka voro plockade af Araber på stället. — Den 44:de på eftermiddagen lemnade vi åter Afrika, gingo norr om ön Zimbres och fingo följande dagen, vid middagstiden, ön Pantellaria i sigte, samt gingo äfven norr om denna ö, likväl så nära densamma, att vi med blotta ögonen kunde skönja gårdar och plantager, de förstnämnda skimrande som hvita perlor, talrikt kringströdda på den af berg och dalar omvexlande ön. Pantellaria skall vara mycket vacker. Många tro Iderföre, att Odysseens skald, den gamle hedersgubben Homäros, med Kalypsos ö Ogygia menade just denna. Det är icke frilt för att jag ju är böjd att tro detta, ty jag såg ännu Ödysscuss suckar flyga omkring stränderna i form af fisk måsar, och såg tydligen en djup grop i vattnet nedanför klippan, der Mentor knuffade Telemachos i sjön. Funnos ej dessa talande bevis, så vet jag ej hvad jag skulle tro; ty ännu flera tro och påstå, alt med Kalypsos ö menades ingen annan är Malta, der man ännu visar grottan der gudinnar bodde, Naturligtvis skall jag göra ett besök vic