allmoge. . Med denna underdåniga åfskedshelsning och under de varmaste förböner för Eders Kongl. Maj:ts styrelse, för kristendomens, lagens, samfundsordningens och fridens helgd inom våra landamären, utbeder sig Bondeständet underdånigst att i Eders Kongl. Maj:ts Jlandsfaderliga beskydd och dyrbara nåd framgent få vara inneslutet. mm ——— — H. M. Konungen har förärat herrar amiraler och regements-ofticerare vid Kongl. Maj:ts flotta, konstruktionsoch mekaniska korpserne samt sjöartilleri-regementet hvardera ett exemplar af högstsalig H. M. Konung Carl XIV Johans 6 lithografierade bataljer samt bref, ordres och bulletiner åren 4843 och 4844 med atlas; äfvensom högstsal. Konungens Discours et Proclamations,; hvarjemte af högstsal. Konungens Bref, ordres och bulletiner, på fransyska blifvit föräradt till Carlskrona station 4 exemplar och Aill örlogsmannasällskapet 2 dito. Tillförordnade öfverkommissarien samt öfverfältläkaren hafva hvarje erhållit 4 exemplar af högstsal. Konungens Bref, ordres och bulletiner åren 18143 och 1844 med atlas, samt 4 exempl. af högstsal. Konungens Diseours et Proclamations. (Naj.) — Kongl. Maj:t har befallt, att kaptenen vid flottans konstruktionscorps, GC. Lundqvist, skall vara departementschef i Carlskrona. (Naj.) — Nyhelsexporterna. Vi hafve flera gånger haft tillfälle anmärka, att Deutsche Allgemeine Zeitung, som utgifves hos Hr Brockhaus i Leipzig, har då och då korrespondensartiklar från Stockholm, härrörande från en författare, hvilken icke synes hafva annat syftemål, än att inför Tyskland vanställa begreppen om våra härvarande förhållanden, och profbitar på dessa lögn-artiklar hafva till och med flera gånger blifvit meddelade. Under den 48 Maj förekommer åter en sådan der artikel i ofvannämnda blad, såsom skrifven i Stockholm den 3ö Maj. Att korrespondenten är en hälig ultra, visar sig genast deraf, att han vridertill en vrängd framställning om norska Storthinget. Derelter säges om våra inre förhållanden, att Borgareoch Bondestånden, hvilka vilja gälla såsom synnerliga vänner af den nuvarande Konungen, likväl faktiskt syfta derhän, att inskränka den Kungliga makten. Härefter talas om den nya strafflagen, LagUtskottets principbetänkande och -förhandlingarna dervid, samt serskildt frågans ställning hos Bondeståndet, som brefskrifvaren angifver såsom minst böjdt för saken. Men hvad hände? yttrar brefskrifvaren: Aftonen före debatten blef en skrift utdelad, phvari alla inkast, så godt man kunde, vederlades, och en beräkning gjordes, hvilken nedsatte kostnaden till en half million; derjemte gaf Ståndets talman, tillika hufvudman för en fraktion i Ståndet, benämnd statsekonomerna, en kollation, deri Ståndsbröderna icke blott förfriskades med bränvin och punsch, utan äfven med dukater och bankosedlar, så säga åtminstone ett par tidningar, medan det naturligtvis nekas af motppartiet.v — Angående diskussionen om samma fråga hos Adeln, uppgilver samme korsespondent, att EHfr von Hartmansdorff, på första dagen, hållit ett tal emot betänkandet, hvilket tal frampbragte en så stark verkan, att detta sannolikt föranlät Landtmarskalken, att uppskjuta omröstsningen till den 28 April. Det kan omöjligen undgå någon, som genomläser denna massa af vrängda framställningar, att brefskrifvaren omöjligen kunnat nedskrifva dem annat än emot bättre vetande. Låtom oss närmare granska huru han dervid gått till väga. Först har han sökt gifva en alldeles osann färg åt Borgareoch Bondeståndens ställning, genom en uppgift som saknar all möjlig grund, enär icke ett spår vid denna riksdag förekommit till något bemödande hos dessa stånd, att inskränka konungamakten: åtminstone måtte det ännu återstå att bevisa hvari ett sådant bemödande legat. Derefter har han angående Bondeståndets beslut i fängelselagsfrågan insinuerat, att det blifvit tillvägabragt medelst penningemutor till representanterna. ! Från hvilken skulle dessa mutor härflutit? Na-j: turligtvis icke från någon annan än Konungen, om hvilken det förut vidt och bredt framställes, att han lifligt intresserat sig för sakens framgång. Såsom anledning härtill åberopas ett par tidningars, utsago. Detta är en ny lögn, som lägges till grund för ryktets tillverkning. Först ochli främst har ingen tidning, mer än den Konstitu1 tionelle, ens yttrat en misstanka om något slags !s orent inflytande på Bondeståndet i denna sak; f men äfven der framsmögs misstankan, visserligen sement nog, men åtminstone med största skygghet. Detta har deremot brefskrifvaren bestämdt itergifvit, såsom ett par tidningars utsago, för atts gifva det mera trovärdighet, och härigenom tyd-: ligen visat sin syftning, att inför utländningen l nedsmutsa Konung Oscar med beskyllningen omc en handling, hvilken helt och hållet strider emots den fullkomliga öppenhet å ena sidan och tole-lt rans för motsatta meningar å den andra, som hittills visat sig i alla Konungens förehafvanden. 1 Lägger man slutligen härtill uppgiften om Hrll von Hartmansdorffs tal och den mot landtmar-t kalken gjorda insinnuationen, hvars lögnaktighetu illräckligt bevisas både deraf, att Hr v. H:s fram-la d f ställning vid tillfället var ibland det aldra svasaste, hvarmed han framkommit vid denna rikslag, och att orsaken till diskussionens fortsättning n endast var, att en stor mängd talare hade anmält ig ännu sent på aftonen den första öfverläggnings-v Jaan så fÅvnAa LÄ das LI 8 oso