EORRESPONDENS-ARTIKEL. Christiania i Maj 1845. (Slut från gårdagsbl.) Så väl Storthinget som dess båda afdelningar hafva sina serskilda presidenter och sekreterare, som utväljas af församlingarne sjelfva och bland dess egna medlemmar. Med denna, af sex man bestående personal, jemte ett par skrifvare, som serskildt aflönas, för att biträda i sekretariaterne, utföras de kuranta göromålen med ;en drift och en ordning, som lemna intet öfrigt att önska och måste låta som en fabel i våra svenska bröders öron, då man hos Eder har i de fyra ståndens kancellier en arbetspersonal nästan lika talrik som hela ,vårt Storthing. Men så föres ej heller bok öfver hvarje oriktigt uttryck, och man spar sålunda thinget mycket arbete och lättar räkenskapen, när domens dag kommer. Blott frågan, hvaröfver man debatterar och voterar, jemte voteringens resultater, tagas till protokollet, äfvensom någon gång ett diskuterande votum, hvilket sednare dock mycket sparsamt upptages. För resten låter regeringen trycka alla sina propositioner och Storthinget alla utskottsbetänkanden, hvilka meddelas thingets medlemmar i god tid, innan saken till behandling förekommer. Dessutom miste, enligt reglementet för Storthingets invärtes polis, alla förslag, som gå ut på en lag, innehålla förslag till bestämda stadganden, hvarigenom det tidsödande oskick förekommes, att nationalförsamlingens arbetskraft förslöses medelst utskottens (kommitteernas) begagnande såsom machiner att bearbeta omogna förslag och outvecklade idger. Dessa kommitteer, i hvilka de väsendtligaste och besvärligaste arbeten koncentreras, hafva likväl fullt upp ait göra. Till följd af nu gällande reglemente ), har Storthinget, förutom valkommitten — som består af 435 personer, hvilka det tillkommer att utse ledamöter i de öfrige kommitterna och till dem hänvisa de från tihinget remitterade mål — 42 fasta kommitteer, nemligen: konstitutionskommitten, till behandling af grundlagsförslag, unionella ängelägenheter, förbund med främmande makter och främlingars naturalisation; kommitteerne M 4 och 2 för kyrkooch undervisningsväsendet; AM 4 och 2 för justitieoch polisväsendet; komm. för tullväsendet; Militärkommitteen; komm. för bankooch penningeväsendet, samt komm. JM 4 och 2 för näringarne. Förutom dessa kommitteer kunna Storthinget och dess afdelningar eller valkommitten nedsätta flera speciella kommitteer, då sådant pröfvas nödigt, liksom odelsthinget inom sig, innan de öfrige kommitigerna nedsättas, utväljer en kommitte att granska och afgifva betänkande öfver regeringens protokoller samt en kommittå alt upptaga statsrevisorernes anmärkningar och föreslå diskussionerna deröfver. Närvarande Storthing har dock härutinnan gjort den förändring, att protokolloch diskussionskommitterne blifvit hopslagna till en enda, hvarigenom en lättnad i arbetet vunnits, enär dessa båda kommitteer hafva så mycket med hvarandra gemensamt. Behandlingen af de saker, som isynnerhet komma under odelsthingets kontrollerande och anklagande myndighet, är nemligen här koncentrerad. Samtlige nationalförsamlingens :medlemmar äro. merendels fördelade på nu omnämnde fasta kommitteer, och då, utom dessa, äfven flera speciella kommitltter nedsättas, äro de dugligaste och arbetsammaste af thingets medlemmar merendels ledamöter i flera kommitteer på samma gång. När man dertill lägger de täta och långvariga mötena i Storthinget eller dess afdelningar samt den omständigheten att presidenter, sekreterer och kommitieledamöter, till sina förräitningars utförande sakna så godt som all hjelp utifrån, inses lätt att bemälde representanter icke stå sysslolösa på torgen. De äro snarare öfverlastade med arbete, det de ej kunna afsäga sig, och det är således äfven för denna orsak af yttersta vigt att intelligensen är starkt representerad i våra nationalförsamlingar. Nödvändigheten häraf skall äfven, som man hoppas, med den stigande upplysningen cch utvidgade synkretsen hos den del af norska medborgare, som äga största makten, emedan den äger största inflytandet på valen, nemligen allmogen, mer och mer erkännas. Här äro vi åter vid en af vår statsförfattnings svagaste sidor, nemligen vårt valsätt; men då detta, i kraft af omständigheterna, synes böra äga mer än vanligt intresse för våra svenska bröder, skall jag längre ned något utförligare afbandla denna punkt, och jag smickrar mig med att det deraf skall visa sig att farhågorna, oaktadt de aspekter, som de sednare åren företett i verkligheten, icke hafva ) Detta reglemente, hvilket, såsom en praktisk tillämpning och detaljerad utveckling af de i grundlagen bestämda hufv udreglor för Storthingets verksamhet, kan anses som ett bidrag för grundlagens tolkning, fastställes, enligt grundlagens 82 S, af Storthinget sjelf. I allmänhet antages af hvarje sammanträdande Storthing det för det föregående gällande reglemente, med enskilda, merendels, ej hufvudsakliga modifikationer. Sålunda är det af närvarande Storthing antagna reglemente väsendt