EORRESPONDENS-ARTIKEL.
Christiania i Maj 1845.
(Slut från gårdagsbl.)
Så väl Storthinget som dess båda afdelningar
hafva sina serskilda presidenter och sekreterare,
som utväljas af församlingarne sjelfva och bland
dess egna medlemmar. Med denna, af sex man
bestående personal, jemte ett par skrifvare, som
serskildt aflönas, för att biträda i sekretariaterne,
utföras de kuranta göromålen med ;en drift och
en ordning, som lemna intet öfrigt att önska och
måste låta som en fabel i våra svenska bröders
öron, då man hos Eder har i de fyra ståndens
kancellier en arbetspersonal nästan lika talrik som
hela ,vårt Storthing. Men så föres ej heller bok
öfver hvarje oriktigt uttryck, och man spar så-
lunda thinget mycket arbete och lättar räkenska-
pen, när domens dag kommer. Blott frågan,
hvaröfver man debatterar och voterar, jemte vo-
teringens resultater, tagas till protokollet, äfven-
som någon gång ett diskuterande votum, hvilket
sednare dock mycket sparsamt upptages. För
resten låter regeringen trycka alla sina proposi-
tioner och Storthinget alla utskottsbetänkanden,
hvilka meddelas thingets medlemmar i god tid,
innan saken till behandling förekommer. Dess-
utom miste, enligt reglementet för Storthingets
invärtes polis, alla förslag, som gå ut på en lag,
innehålla förslag till bestämda stadganden, hvari-
genom det tidsödande oskick förekommes, att na-
tionalförsamlingens arbetskraft förslöses medelst
utskottens (kommitteernas) begagnande såsom ma-
chiner att bearbeta omogna förslag och outveck-
lade idger. Dessa kommitteer, i hvilka de vä-
sendtligaste och besvärligaste arbeten koncentre-
ras, hafva likväl fullt upp ait göra. Till följd af
nu gällande reglemente ), har Storthinget, förut-
om valkommitten — som består af 435 personer,
hvilka det tillkommer att utse ledamöter i de
öfrige kommitterna och till dem hänvisa de från
tihinget remitterade mål — 42 fasta kommitteer,
nemligen: konstitutionskommitten, till behandling
af grundlagsförslag, unionella ängelägenheter, för-
bund med främmande makter och främlingars na-
turalisation; kommitteerne M 4 och 2 för kyr-
ko- och undervisningsväsendet; AM 4 och 2 för
justitie- och polisväsendet; komm. för tullväsen-
det; Militärkommitteen; komm. för banko- och
penningeväsendet, samt komm. JM 4 och 2 för
näringarne. Förutom dessa kommitteer kunna
Storthinget och dess afdelningar eller valkommit-
ten nedsätta flera speciella kommitteer, då så-
dant pröfvas nödigt, liksom odelsthinget inom sig,
innan de öfrige kommitigerna nedsättas, utväljer
en kommitte att granska och afgifva betänkande
öfver regeringens protokoller samt en kommittå
alt upptaga statsrevisorernes anmärkningar och
föreslå diskussionerna deröfver. Närvarande Stor-
thing har dock härutinnan gjort den förändring,
att protokoll- och diskussionskommitterne blifvit
hopslagna till en enda, hvarigenom en lättnad i
arbetet vunnits, enär dessa båda kommitteer hafva
så mycket med hvarandra gemensamt. Behand-
lingen af de saker, som isynnerhet komma under
odelsthingets kontrollerande och anklagande myn-
dighet, är nemligen här koncentrerad.
Samtlige nationalförsamlingens :medlemmar äro.
merendels fördelade på nu omnämnde fasta kom-
mitteer, och då, utom dessa, äfven flera speciella
kommitltter nedsättas, äro de dugligaste och ar-
betsammaste af thingets medlemmar merendels
ledamöter i flera kommitteer på samma gång.
När man dertill lägger de täta och långvariga
mötena i Storthinget eller dess afdelningar samt
den omständigheten att presidenter, sekreterer
och kommitieledamöter, till sina förräitningars
utförande sakna så godt som all hjelp utifrån,
inses lätt att bemälde representanter icke stå
sysslolösa på torgen. De äro snarare öfverlastade
med arbete, det de ej kunna afsäga sig, och det
är således äfven för denna orsak af yttersta vigt
att intelligensen är starkt representerad i våra
nationalförsamlingar. Nödvändigheten häraf skall
äfven, som man hoppas, med den stigande upp-
lysningen cch utvidgade synkretsen hos den del
af norska medborgare, som äga största makten,
emedan den äger största inflytandet på valen,
nemligen allmogen, mer och mer erkännas. Här
äro vi åter vid en af vår statsförfattnings svagaste
sidor, nemligen vårt valsätt; men då detta, i kraft
af omständigheterna, synes böra äga mer än van-
ligt intresse för våra svenska bröder, skall jag
längre ned något utförligare afbandla denna punkt,
och jag smickrar mig med att det deraf skall
visa sig att farhågorna, oaktadt de aspekter, som
de sednare åren företett i verkligheten, icke hafva
) Detta reglemente, hvilket, såsom en praktisk til-
lämpning och detaljerad utveckling af de i grund-
lagen bestämda hufv udreglor för Storthingets verk-
samhet, kan anses som ett bidrag för grundlagens
tolkning, fastställes, enligt grundlagens 82 S, af
Storthinget sjelf. I allmänhet antages af hvarje
sammanträdande Storthing det för det föregående
gällande reglemente, med enskilda, merendels, ej
hufvudsakliga modifikationer. Sålunda är det af
närvarande Storthing antagna reglemente väsendt-