ska racerna tyckas vara mindre passande till förädling, ty de ombyta snart natur då de varit här, och gifva ej sin afkomma någon så bestämd prägel. s 3:o. Ett i Ostergöthlaod af Allgäuer race.n En Alprace till slätter. Detta ombyte är dock e; serdales vådligt. Allgäuer är en god mjölkrace, men fordrar såsom alla alpracer ett rikt bete och ymnigt foder. Den är större och mer svårfödd än Ayrshireeller Pembrokeshireracen, men gifver mindre mjölk. I föl:d af deras tjocka hud och slappa muskelbyggnad hafva djuren ett ständigt utseende af godt hull, men slagtade, svara de ej mot utseendet. Kalfvarne äro små och dragoxarne — i följd af racens slappa muskelbyggnad — ej goda. 4:0—9:0. I Upland och Calmar län Ayrshire och Pembrokeshire; samt i Örebro, Skaraborgs, Södermanlands och Vester-norrlands län stamholländerier af svenska kor, dock med utländska tjurar. s Vid de båda första bestämmelserna har jag naturligtvis intet att anmärka; hvad de sednare beträffar så mycket mera: Huru verkar väl ett stamholländeri på förädlingen af boskapen i den trakt, der det är beläget? Uppenbart genom spridningen af goda afvelstjurar; ty verkan af de hondjur, som derifrån utgå, är relatift obetydlig, då ett sådant blott lemnar en afkomling om året, i stället för att det manliga djuret kan lemna 359 å 60 och derutöfver. Nu är man dock allmänt ense derom, att bland den svenska boskapen icke finnas mnågra konstanta stammar eller racer, utan att den utgör en blandning af de mest olikartade djur. Att ett holländeri af sådane icke kan lemna tjurar till förädling af andra lika beskaffade, har Hr 0. ej förbisett; han har derföre till dem föreslagit utländska tjurar. Det lider intet tvifvel att afveln, efter en sådan croisering, stundom är rätt vacker och god, individuelt betraktad; men lika allmän är erfarenheten, att tjurar af en sådan halfblodsrace äro alldeles odugliga att använda till förädling, just i följd af deras blandade härkomst och deraf följande brist på konstans. Uppställandet af dylika holländerier kunna mö ligen lända dem till nytta som få dem, men föga celler intet gagna de orter der de förläggas eller landets boskapsafvel på det hela. Sådana holländerier af svenska kor och en utländsk tjur hafva viredan i mängd hos enskilda i flera af våra provinser. Deras verkan till förädling kan ej sägas varit märkbar. Anmärkninagarne upptaga slutligen en förteckning på hvad kor af åtskilliga racer mjölkat. Man finner der stora och små racer uppställda om hvarandra, utan afseende på storlek och foderkonsumtion. Men att vilja bedömma kors mjölkafkastning, utan att i beräkningen upptaga någondera al dessa faktorer, är i sanning förlorad möda. Så långt hvad val af racer beträffar. Slutligen vill Hr O., att hushållssällskaperna ej skola få yttra hvilken race de önska, emedan — så säger han sjelf — de troligen tänka lika med akademien. Han fruktar att akademien skall tadlas om hon ej föreslår (och till något annat än ingifvande af ett förslag är akademien ej bemyndigad) att det måtte blifva hön som får besluta, och om hon det ej gör, skulle detta vara ett förfarande, som ej vore akademien värdigt. Härvid erinras, att då stamholländeriernas uppställande ytterst beror på öfverenskommelse med enskilde personer, är det utan ändamål att besluta hvad som sedan måhända ej kunde verkställas. Hvad åter det befarade tadlet beträffar, så är det ett för mig oväntadt motif. Jag har den fasta öfvertygelsen, att kongl. akademien, hädanefter som hittills, skall vid sina besluts fattande endast afse hvad hon anser vara rätt och för Sveriges landtbruk nyttigt, och för öfrigt ej shänka en skugga af uppmärksamhet hvarken åt beröm eller tadel. Hvad som är ,akademien värdigt torde bon bäst sjelf kunna bedöma. Mig vill detsynas som vore det henne mindre värdigt, att i dag besluta jett, i morgon ett annat. Akademiens utlåtande af d. 41 Febr. 4843 har blifvit af Kongl. Maj:t lagdt till grund för Dess nådiga proposition, som blifvit af Ständerna bifallen. Afdelningen har på detta utlåtande grundat sitt betänkande. I detaljer må detta gerna modifieras; i hufvudsaken kan akademien, i min tanka, ej frångå sitt en gång fattade beslut. SEEN KORRESPONDENS-ARTIKEL. Ohri ef ANnIA4 I Mas 422