rätt: Konungens högste domsto; Ny lagbok; Justisens förbättrande. — FJERDE KAPITLET (sid. 165—2410): En svensks omdöme öfver Sverige; Landets allmänna förhoppning på konung Oscar; Konungens deltagande för vetenskaperna; Historikern Geijer; Hans inflytande på svenska litteraturen; Litterär strid och utveckling: Vetenskapsakademi; Fransmännens inflytande; Dalin; Gustaf I:s tid; Smakens förderf; Carl Bellman; Den nyare romantikens strid emot äldre tiden; Skaldeförening i Upsala; Askelöf, Atterbom, Geijer; Fosforisterne såsom po:itiskt parti; Geijers svenska folkets häfder; Georg Wahlenberg; Botanisk trä gård: Resa till Stockholm: Tidigt anläggande af vinterklä der; Mälaren; De stora sjöarne i medlersta Sverige; Valtenvägar: Kanalanläggningar; Götha kanal; Georg Adlersparre och Balthasar Platen; Strid och hinder emot kana!byggnad; Wenern och Wettern; Trollhätte kanal och Trollhätte fall; ändelta armeens arbete; Handelsrörelse på kanalerna; MäJarens betydenhet; Tidigaste statslif; Sigtuna ruiner; Mär värdig stenbyggnad; Skokloster; Drottningholm; Lofö; Svenska konungarnes byggnadslust; Mängden af lust slott; Stockholmsboernes lustfärder; Brist på fo!klif; Musik och sång; Anblicken af Stockho!m; Angfartygsfärden på Mälaren; Värdshus; Deras inrättning; Spisqvarter; Stora och lilla Säl!skapet; Bränvinsbord; Uppasserskor; Qvinliga könets arbeten; Roddarmadamer; Skillnaden emellan benämningen fru och madam; Flicka, mamsell, jungfru, fröken; Språkbruk; Stockholms sköna läge; Utsigt från Mosebacke; Byggnadsart, lefnadssätt och seder; Brist på allmänna vagnar; Stadens gatläggning och upplysning; Fasthållanle vid ärfda bruk: Brist på kommunal-lagar. — FEMTE KAPITLET (sid. 211—264): Stockholm, Sveriges centralpunkt; Stadens historia; Dess öde i äldre tider; Birger Jarl; Gustaf Wasa; Stadens förstoring; Smakens förfining; Drottning Christina: Gustaf 111; Hans regering; Hans byggnadslust; Statyer; Carl XIII; Hans staty; Slottet; Norrbro; Antikt byggnadssätt; Tyska församlingen; Riddarholms-kyrkan; Gustavianska och Carolinska kapellen; Trofeer; Torstensson; Storkyrkan; Presternas mäss-skrud; Börsen; Svenska akademien; Konstsamlingar; Nordiska museum; Tafvelsaming; Skulp1vr; Sergel; Byström; Djurgården; Bellmans byst; Landtoch lusthus; Institut för blinda; Rosendal; Haga; Bibliotek; Djefvulsboken; Vaktmästare; Brefbärare-inrättning; Theater: Kapten Lindeberg; Kungliga theatern; Jenny Lind; Adelns minskade förmögenhet; Gästfrihet i landet; Bröllon och barndop; Brudskådning; Julhögtid; Midsommarsfest; Alderdomsbruk; Stockholms sällskapstif; Qvinliga könet; Uppfostran; Äktenskapernas aftagande; Mamsell-hushållning: Dess befordran genom lagarna; Bränvinsbordets afskaffande; Lyx; Guldoch silfverkärl; Sällskaps-klasser; Fattiga och fattigförsörjning; Förbrytelser; Polis-inrättning; Fängelser; Osäkerhet på gatorna. SEDNARE DELENS INNEHÅLL: SJETTE KAPITLET fsid. 3—46): 1809 års regeringsform; Revolutionens orsaker; Gustaf den fjerde: Åtskilliga grundlagsförändringar i Sverige; Gustaf Ado!fs försäktings-akt; Adeins strid med konungaväldet; Svenskarnes traktan efter en konstitutionel Tegeringsform; Brister i 48309 års grundlag; Dess hufvudstadganden; Otillfredsställande bestämmelser; Riksståndens sammansättning; Stora och onyttiga kostnader; Pressen och dess inverkan på statslifvet; Tryckfriheten från år 1809; Dess inskränkning; Opposition; Tidningar och jurnaler; Aftonbladet; Crusenstolpes process och dom; Jury i tryckfrihetsmå!t; Oroligheter i Stockholm 1838; Absolutismens bemödanden ; Tidningarnes billiga pris: Tryckfrihets-lagen och dess egendomliga stalganden; 1840 års riksdag; Konungens förhållande: Statsrådets förändring, utan några följder; Oppositionens fordran; Grefve Anckarsvärds förklaring; Den nya vallagen och dess följder; Öfvergång till ren demokrati; Fruktan och motstånd; Nationens otvifvelaktiga seger i framtiden; Patrioternas grundade klagan; Mångskrifveriet och tjenstemannaväsendet: Mängden af tjenstemän och deras aflöning: Budget; Civillista; Beskattning: Biick på Norrige. — SJUNDE KAPITLET (sid. 47— 84): Svenska litteraturen; Brist på dramatisk poesi; No veller och Romaner; Bokhandel; Dess fördelar: Godt pris på böcker; Den sköna litteraturens understöd af nationen; Jemförelse med Tyskland; Poeter; Fredrika Bremer; Det unga Sverige; Almqvist och bans process; Mängd af lyriker; Gripsholm: Färd på Mälaren; Slottets historiska betydelse; Märkvärdiga samlingar; Erik den fjortonde; Katharina Månsdotter; Eriks fängelse; Gustaf den fjerdes thronafsättning; Carl Johan; Konungens karakteristik; Hans representationskonst och system; Fruktan för Wasafamiljen; Strängt bestraffande af hvarje yttrande till fördel för detlandsförvista konungahuset; Konungens motvilja för alla erinringar om hans förra lefnad; Katholicism; Hofkapellet; Andliga ståndets afund; Bestraffning af en till katholska läran öfvergången; Religiösa förföljelser; Missionären Scott; Motstånd i afseende på judarnes emancipation; Densammas förhindrande. — ATTONDE KAPITLET (sid. 85—448): Handelsförhållanden; Stockholms betydenhet i detta afseende; Naturliga hinder; Handelsflottans tillväxt och mera fördelaktigt förhållan.ie emelan utoch införsel; Handeln med Lybeck, England och Preussen; Sveriges financer; Bank; Sedelmynt; de metalliska fondernas tillväxt; Sista balancen; Industri; Skråtvång; Fabriker; Uppmuntringar; Landteller sockne-handtverkare; Privilegier; Handtverkare och deras arbetare; Produktionens värde; Stockholms hamn; Liflig rörelse på Mälaren; Drottning Christinas hus; Norrmalm; Offentliga inrätlningar: Akademier; Böjelse för vetenskaper; Fromma stiftelser: Flottan; Dess stationer; Carlskrona; Örlogsoch Skärgårdsflottan; Strid på riksdagarna angående Örlogsflottans bibehållande; Svenskarne såsom sjömän; Orsaken till deras nederlag; Indelta båtsmän och sjöbeväringsmanskap; F ottans personal; Flottans styrka; Sjömaktens jemförande med andra nationers; Ryssland, Frankrike, England, Amerika och Tyskland. — NIONDE KAPITLET (sid. 119—141): Krigsmakten; Värfvade trupper; Indelta trupper och deras inrättning; Underhållskostnaden, jemförd med nyttan; Åkerbrukets betungande; Officerarnes mängd och alöning; Den fattiga adelns företrädesrättigheter; Boställen och torp; Inkomsternas olikhet; Underhållskostnadens olika fördelning; Gifta soldater; Officersbefaltningarnes säljbarhet; Köpesummornas amorte-; ring; Ackorder; fästningsarbeten; Centralfästningen Carlsborgs befästande; Svårighet att på kort tid sammandraga armeen; Indelta soldatens ärlighet; Mängden af förbrytelser; Förteckning derpå och deras tilltagande; Moralitetens sjunkande; Förbrytelsernas förhållande i städerna och på landet; Afrättningar: Fängelseanstalter; Deras förbättrande; Kostnader; Konung Oscar, obenägen för dödsstraff och anhängare af Pensylvaniska systemet; Detta systems följder; Dess användbarhet i Sverige; Blandadt system; Korrektionshus; Fattigdomens tillväxt; Dödlighet. — TIONDE KAPITLET (sid. 142—163): Afresa från Stockholm; Angbåtsfärdens tidiga upphörande; Kommunikationens sv årighet under vintertiden; Ångfartygsfärden till Lybeck och Stralsund; Högt pris på de preussiska och svenska post-ängfortygen; Olägenheter för kommunikationen; Preussiska regeringens bemödande för en förbältrad ångskeppsfart på Östersjön; Sveriges obenägenhet derför; Ringa handel på Pomerska kusten; Lybeck och dess handelsförbindelser; Smuggleri i följd af felaktiga tullinrättningar; Stockholm utan penningelransaktioner; Utan förbinde!se med Norrige; Svårighet och för!ust för den resande vid penningevexling; Passinrättning; Missbruk; Sjöfärden genom skärgården; Waxholm; Kustresan; Gotland; Wisby ruiner; Försteningar; Öland; Jungfruklippan; Kalmar, Slottet; Tukthusanstalt; Fångarnes arbeten; Svenska kustens höjande; Observationsmärken i klipporna ; Orsakerna till jordytans höjning och sänkning; Carlskrona; Ystad: Blick på Sveriges framtid: Slut. Hos J. L. BRUDIN, å 4 Rdr banko: