rätt: Konungens högste domsto; Ny lagbok; Justisens för-
bättrande. — FJERDE KAPITLET (sid. 165—2410): En
svensks omdöme öfver Sverige; Landets allmänna förhopp-
ning på konung Oscar; Konungens deltagande för vetenska-
perna; Historikern Geijer; Hans inflytande på svenska
litteraturen; Litterär strid och utveckling: Vetenskapsaka-
demi; Fransmännens inflytande; Dalin; Gustaf I:s tid;
Smakens förderf; Carl Bellman; Den nyare romantikens
strid emot äldre tiden; Skaldeförening i Upsala; Askelöf,
Atterbom, Geijer; Fosforisterne såsom po:itiskt parti; Geijers
svenska folkets häfder; Georg Wahlenberg; Botanisk trä
gård: Resa till Stockholm: Tidigt anläggande af vinterklä
der; Mälaren; De stora sjöarne i medlersta Sverige; Valten-
vägar: Kanalanläggningar; Götha kanal; Georg Adlersparre
och Balthasar Platen; Strid och hinder emot kana!byggnad;
Wenern och Wettern; Trollhätte kanal och Trollhätte fall;
ändelta armeens arbete; Handelsrörelse på kanalerna; Mä-
Jarens betydenhet; Tidigaste statslif; Sigtuna ruiner; Mär
värdig stenbyggnad; Skokloster; Drottningholm; Lofö; Sven-
ska konungarnes byggnadslust; Mängden af lust slott; Stock-
holmsboernes lustfärder; Brist på fo!klif; Musik och sång;
Anblicken af Stockho!m; Angfartygsfärden på Mälaren;
Värdshus; Deras inrättning; Spisqvarter; Stora och lilla
Säl!skapet; Bränvinsbord; Uppasserskor; Qvinliga könets
arbeten; Roddarmadamer; Skillnaden emellan benämningen
fru och madam; Flicka, mamsell, jungfru, fröken; Språk-
bruk; Stockholms sköna läge; Utsigt från Mosebacke; Bygg-
nadsart, lefnadssätt och seder; Brist på allmänna vagnar;
Stadens gatläggning och upplysning; Fasthållanle vid ärf-
da bruk: Brist på kommunal-lagar. — FEMTE KAPITLET
(sid. 211—264): Stockholm, Sveriges centralpunkt; Stadens
historia; Dess öde i äldre tider; Birger Jarl; Gustaf Wasa;
Stadens förstoring; Smakens förfining; Drottning Christina:
Gustaf 111; Hans regering; Hans byggnadslust; Statyer;
Carl XIII; Hans staty; Slottet; Norrbro; Antikt byggnads-
sätt; Tyska församlingen; Riddarholms-kyrkan; Gustavi-
anska och Carolinska kapellen; Trofeer; Torstensson; Stor-
kyrkan; Presternas mäss-skrud; Börsen; Svenska akademi-
en; Konstsamlingar; Nordiska museum; Tafvelsaming; Skulp-
1vr; Sergel; Byström; Djurgården; Bellmans byst; Landt-
och lusthus; Institut för blinda; Rosendal; Haga; Bibliotek;
Djefvulsboken; Vaktmästare; Brefbärare-inrättning; Theater:
Kapten Lindeberg; Kungliga theatern; Jenny Lind; Adelns
minskade förmögenhet; Gästfrihet i landet; Bröllon och
barndop; Brudskådning; Julhögtid; Midsommarsfest; Alder-
domsbruk; Stockholms sällskapstif; Qvinliga könet; Upp-
fostran; Äktenskapernas aftagande; Mamsell-hushållning:
Dess befordran genom lagarna; Bränvinsbordets afskaffan-
de; Lyx; Guld- och silfverkärl; Sällskaps-klasser; Fattiga
och fattigförsörjning; Förbrytelser; Polis-inrättning; Fängel-
ser; Osäkerhet på gatorna.
SEDNARE DELENS INNEHÅLL: SJETTE KAPITLET
fsid. 3—46): 1809 års regeringsform; Revolutionens or-
saker; Gustaf den fjerde: Åtskilliga grundlagsförändringar
i Sverige; Gustaf Ado!fs försäktings-akt; Adeins strid med
konungaväldet; Svenskarnes traktan efter en konstitutionel
Tegeringsform; Brister i 48309 års grundlag; Dess hufvud-
stadganden; Otillfredsställande bestämmelser; Riksståndens
sammansättning; Stora och onyttiga kostnader; Pressen
och dess inverkan på statslifvet; Tryckfriheten från år 1809;
Dess inskränkning; Opposition; Tidningar och jurnaler; Af-
tonbladet; Crusenstolpes process och dom; Jury i tryckfri-
hetsmå!t; Oroligheter i Stockholm 1838; Absolutismens be-
mödanden ; Tidningarnes billiga pris: Tryckfrihets-lagen
och dess egendomliga stalganden; 1840 års riksdag; Ko-
nungens förhållande: Statsrådets förändring, utan några
följder; Oppositionens fordran; Grefve Anckarsvärds för-
klaring; Den nya vallagen och dess följder; Öfvergång till
ren demokrati; Fruktan och motstånd; Nationens otvifvel-
aktiga seger i framtiden; Patrioternas grundade klagan;
Mångskrifveriet och tjenstemannaväsendet: Mängden af
tjenstemän och deras aflöning: Budget; Civillista; Beskatt-
ning: Biick på Norrige. — SJUNDE KAPITLET (sid. 47—
84): Svenska litteraturen; Brist på dramatisk poesi; No
veller och Romaner; Bokhandel; Dess fördelar: Godt pris
på böcker; Den sköna litteraturens understöd af nationen;
Jemförelse med Tyskland; Poeter; Fredrika Bremer; Det
unga Sverige; Almqvist och bans process; Mängd af lyriker;
Gripsholm: Färd på Mälaren; Slottets historiska betydelse;
Märkvärdiga samlingar; Erik den fjortonde; Katharina Måns-
dotter; Eriks fängelse; Gustaf den fjerdes thronafsättning;
Carl Johan; Konungens karakteristik; Hans representations-
konst och system; Fruktan för Wasafamiljen; Strängt be-
straffande af hvarje yttrande till fördel för detlandsförvi-
sta konungahuset; Konungens motvilja för alla erinringar
om hans förra lefnad; Katholicism; Hofkapellet; Andliga
ståndets afund; Bestraffning af en till katholska läran öf-
vergången; Religiösa förföljelser; Missionären Scott; Mot-
stånd i afseende på judarnes emancipation; Densammas
förhindrande. — ATTONDE KAPITLET (sid. 85—448):
Handelsförhållanden; Stockholms betydenhet i detta afse-
ende; Naturliga hinder; Handelsflottans tillväxt och mera
fördelaktigt förhållan.ie emelan ut- och införsel; Handeln
med Lybeck, England och Preussen; Sveriges financer; Bank;
Sedelmynt; de metalliska fondernas tillväxt; Sista balan-
cen; Industri; Skråtvång; Fabriker; Uppmuntringar; Landt-
eller sockne-handtverkare; Privilegier; Handtverkare och
deras arbetare; Produktionens värde; Stockholms hamn;
Liflig rörelse på Mälaren; Drottning Christinas hus; Norr-
malm; Offentliga inrätlningar: Akademier; Böjelse för ve-
tenskaper; Fromma stiftelser: Flottan; Dess stationer; Carls-
krona; Örlogs- och Skärgårdsflottan; Strid på riksdagarna
angående Örlogsflottans bibehållande; Svenskarne såsom
sjömän; Orsaken till deras nederlag; Indelta båtsmän och
sjöbeväringsmanskap; F ottans personal; Flottans styrka;
Sjömaktens jemförande med andra nationers; Ryssland,
Frankrike, England, Amerika och Tyskland. — NIONDE
KAPITLET (sid. 119—141): Krigsmakten; Värfvade trup-
per; Indelta trupper och deras inrättning; Underhållskost-
naden, jemförd med nyttan; Åkerbrukets betungande; Of-
ficerarnes mängd och alöning; Den fattiga adelns företrä-
desrättigheter; Boställen och torp; Inkomsternas olikhet;
Underhållskostnadens olika fördelning; Gifta soldater; Of-
ficersbefaltningarnes säljbarhet; Köpesummornas amorte-;
ring; Ackorder; fästningsarbeten; Centralfästningen Carls-
borgs befästande; Svårighet att på kort tid sammandraga
armeen; Indelta soldatens ärlighet; Mängden af förbrytel-
ser; Förteckning derpå och deras tilltagande; Moralitetens
sjunkande; Förbrytelsernas förhållande i städerna och på
landet; Afrättningar: Fängelseanstalter; Deras förbättrande;
Kostnader; Konung Oscar, obenägen för dödsstraff och an-
hängare af Pensylvaniska systemet; Detta systems följder;
Dess användbarhet i Sverige; Blandadt system; Korrektions-
hus; Fattigdomens tillväxt; Dödlighet. — TIONDE KAPIT-
LET (sid. 142—163): Afresa från Stockholm; Angbåtsfär-
dens tidiga upphörande; Kommunikationens sv årighet un-
der vintertiden; Ångfartygsfärden till Lybeck och Stralsund;
Högt pris på de preussiska och svenska post-ängfortygen;
Olägenheter för kommunikationen; Preussiska regeringens
bemödande för en förbältrad ångskeppsfart på Östersjön;
Sveriges obenägenhet derför; Ringa handel på Pomerska
kusten; Lybeck och dess handelsförbindelser; Smuggleri i
följd af felaktiga tullinrättningar; Stockholm utan pennin-
gelransaktioner; Utan förbinde!se med Norrige; Svårighet
och för!ust för den resande vid penningevexling; Passinrätt-
ning; Missbruk; Sjöfärden genom skärgården; Waxholm;
Kustresan; Gotland; Wisby ruiner; Försteningar; Öland;
Jungfruklippan; Kalmar, Slottet; Tukthusanstalt; Fångarnes
arbeten; Svenska kustens höjande; Observationsmärken i
klipporna ; Orsakerna till jordytans höjning och sänkning;
Carlskrona; Ystad: Blick på Sveriges framtid: Slut.
Hos J. L. BRUDIN, å 4 Rdr banko: