berrarne äro mycket enträgna att få höra den,
så skola vi för berrarnes skull göra ett undantag,
Vi salle oss i en krets omkring de begge Spa-
niorerne; den äldste tog ordet och berättade föl-
jande: ;
Chevalier de Colombres, öfverste vid vallon-
ska gardet, var kommendant i Tolosa, då den a!
storhertigen af Berg kommenderade armåen in-
ryckte i Spanien. Klagande, antingen öfver verk-
liga eller inbillade oförrätter, var han en af de
första, som erkände den nya regeringen och hän-
gaf sig åt dess tjenst med all den ifver, som kan
visas al en, som af öfverlygelse gått öfver till eti
annat parti.
Som han var tapper och hade inflytande, så
lockade hans föredöme ett antal män, mestadel:
utlänningar, hvilka vid olika tidpunkter hade ståt
under hans befäl, och detta satte honom i stlånc
alt bilda en fruktansvärd guerilla, i spetsen fö
hvilken han snart gjorde sig till Guipuscoas skräck
-Blifyven ett- föremål för sina landsmäns fasa oci
tvungen att oupphörligen gifva de franska myn
digheternå prof af sin trohet, förvärfvade han
det fiendtliga lögret ett lika stort rykte, som vår:
mest ansedda partigängare. Vårt okufliga landt
folk, som närvaron af den störste och lyckligast
härförarens få sin tid soldater icke hade kunna
qväsa, darrade då de blott hörde namnet på den
som de skulle hafva tillbedt, om han hade an
vändt sina talanger till deras försvar. Natte
skulle icke vara nog lång, alt på den hinna be
rätta alla de djerfva och oförmedade vigstycken
alla de förfärliga bevis af sin hömndlycstnad, den
ne man utförde och gaf — denne man, som Spa
nien än i dag förbannar; jag skall utvälja en a