ha blifvit så vacklande, att man tror honom svår-
ligen kunna hålla sig uppe till dess landtdags-
afskeden skola utfärdas. Man är högst nyfiken
på dessas innebåll. Med hårda ord kunna: stän-
dernas ansökningar nu mera ej afvisas; men med
smekande (sässe,) måhända. Väljer man denna
utväg, för att vinna ett nytt anstånd på två år,
så ges föga skäl hvarföre ej ministern skulle fort-
fara med sin falla verksamhet; tror man sig åter
böra gifva efter, åtminstone i åtskilliga delar, så
kunde lätt inträffa att ett nytt system med det-
samma kommer i rörelse, till hvilket grefve von
Arnim svårligen ansluter sig; ty hvad man för
öfrigt må säga om honom, så är han ändå kan-
hända den ende, som med en rik ädlings stolta
sjelfständighet bekläder en af statens högsta vär-
digheter, och derföre icke döljer sina tankar, utan
drager sig tillbaka, så snart dessa ej längre god-
kännas.
Hvar och en frågar här: )Hvad ämnar konun-
gen göra?, Verkliga svaret derpå tycks likväl
utgöra en hemlighet, äfven för hans närmaste
omgifning. Han har förlagt sitt residens til Pots-
dam och bebor dervarande slott, som han för
sommaren utbyter mot Sanssouci. 1 dag for han
till. Dresden, hvarest drottningen vistas hos sin
syster. Det berättas, att så väl konungen som
drottningen ärna i sommar besöka Rhenprovinsen
och tillbringa någon tid på den sköna borgen
Stolzenfels, som tillhör konungen. Besöket i Rhen-
provinsen väcker förhoppningar om någon åtgärd
för att gå invånarnes önskningar till mötes; ty
konungens hjerta och hans tycke för popularitet
ha ett behof af yttre tecken till folkets tillgif-
venhet. Men om någonting sker eller hvad, kän-
ner ändå mgen, emedan hvarje parti hoppas att
konungen delar dess mening. I öfverensstäm-
melse härmed berättas de sinsemellan oförenli-
gaste yttranden, än antydande förkastelse af allt
nytt och ihärdigt gvarhållande vid det gamla, än
framsteg och medgifvanden. Samma motsägelse
och osammanhang röja sig väl ej så sällan i ka-
binettets beslut äfven, och derföre skulle det nog
vara af vigt, ej mindre för häfdforskaren än för
stundens allmänna interessen, om det äger grund
att kabinettsorderna skola samlas och utgifvas
från trycket. (Slutet följer.)