Och sommar, klädd uti kapott och en liten tschako
har 60 skarpa skott; en rensel, innehållande:
skjorta; 4 par hvita-damasker; alla nödiga-borstar
blanksmörja, krita, mycket tvål (för att dermet
tvätta linnet), samt knallar, ris, kaffe och socker
för ibland 8, ibland 4 dagar, efter - omständighe
terna; utanpå renseln har man ännu halftältet
och en half grå yllefilt; dertill har soldaten 4
gryta, eiler en jernblecksskål, eller stor yxa, elle;
hacka Då det är ondt om ved, bär man äfver
sådan med sig på renseln, hvilket allt gör at
man är lastad som en skjutshäst. — I vintras
då regnet och de dåliga vägarna ibland afskurc
alla förbindelser, svulto vi som örnar; en schakal
en bund, en sprängd häst eller mulåsna uppåt:
som en läckerhet, äfvenså ormar ochi: dylika
mindre delikata djur. Det som isynnerhet up-
pehåller soldaten, är kaffet; för 40 man gifves 4
jumiru kaffe och en dito socker; med detta göra
de sig, ungefär 4 kanna kaffe, mycket svagt,
och som nästan ej, har kaffesmak. För resten är
en tunn buljong af oxkött med litet ris den
enda födan. Ibland då vi gjort en razzia, var
skillnaden stor. Hvar 3:dje soldat hade då ett
får celler en get; och om aftonen voro alla grytor
bräctfulla med kött, och deromkring sutto, med
snåla blickar, de utsvultna, solbrända och väder-
bitna figurerna, otåligt väntande, På knallar var
om vintern nästan alltid brist; en sådan af råg,
4 tum i fyrkant, betaltes ibland med 4 frank.
Nu på sommaren deremot, då genom värman
matlusten ej var stor, räckte födoämnena väl till,
men vattnet felades oftast, eller om man fann
sådant, var det så saltbräckt, att, till och med
soppan, som deraf kokades, knappt kunde förtä-
ras. Den 9 Juni detta år marscherade vi uti en
sandöken, ända till knäna nedsjunkna; värman
var öfver 34 grader, vatten stod ej att finna på
hela dagen; då föllo soldaterna till höger och
venster af törst; 43 dogo, utom flere, som sköto
sig. för pannan af förtviflan. I Beni Ouraghs
voro vi till början af Mars, utgingo då med stora
kolonnen från Mostaganem, och gjorde, under
nästan beständigt regn, en marsch af 56 dagar, i
en trakt kallad Flitabs, med mycket skog, vackert
1.nd och krigiskt folk; der hade vi några skär-
mytslingar och återkommo i början af Juni till
-Mostaganem. Vår bataljon, som legat ute 7 må-
nader, var nästan naken och full af ohyra. Uti
de stinkande, af loppor hvimlande barrackerna 1
Mostaganem, voro vi endast 6 dagar, hvarefter
kolonnen åter utmarscherade på en månad. Vid
återkomsten blef jag sänd till en liten by, Ma-
zagran, 4 lieue från Mostaganem, der jag var, då
mitt afsked anlände. Derifrån for jag till Oran,
derifrån till Algier, derifrån till Toulon. Mina
utsigier till befordran uti legionen voro klena,
ehuru jag var uppförd bland de första på Liste
davarcement; men det hade alltid ändå fordrats
någon rekommendation; och då H. E. grefve
Löwenhjelm, som alltid är sina Jandsmän så ut-
märkt välvillig, ej mäktat skaffa mig till officer
förut, då jag var i Frankrike och det var myc-
ket lJittare, ansåg jag det omöjligt nu. Comman-
dant Weste i synnerhet afrådde mig att qvar-
stadna och skref till H. E. härom. I fransysk
tjenst är utländningen ej väl sedd, och vinner ej
någon befordran, ty de säga, att i Frankrike är
tant de capacit att de ej hafva behof af främ-
mande, och på det hela hafva de rält. Att ut-
märka sig genom någon bravour är numera
omöjligt, emedan allt är slut, utom mot Marocco
och ät Tunissidan, de båda gränserna, och hvar-
ken på ena eller andra stället användes legionen,
af fruktan för rymning. Uti legionen finnes af
alla nationer och professioner; der finnas så
många grefvar, markiser, baroner och vicomter,
isynnerhet tyskar och italienare, att man deraf
kunde formera ett starkt kompani. Ex-officerare
af alla grader finnas äfven. I Oran var nu en
f, d. bayersk dragonöfverstelöjtnant såsom simpel
soldat; största delen af soldaterna äro belgier och
tyskar, samt största delen fyllhundar och svin-
hundar. Af officerare äro de fleste fransmän,
och utländningarna ej väl sedda af franska mili-
tärbefalet. Herr Westce, som kommenderar 4:sta
bataljon, der jag var, har varit underlöjtnant vid
Södermanlands regemente. Han ingick här 41822
uti regementet Hohenlohe, som simpel soldat,
och har sedermera avancerat till sin nuvarande
grad. Han är en stor vacker karl, mycket sträf,
såsom en gammal krigare; af själ och hjerta ari-
stokrat; för öfrigt en hedersman, mycket ansedd
vid legionen, och utländningarnas kraftigaste be-
skyddare. Han vill hem till Sverige, och säger,
alt en svensk rote-soldat är lyckligare än han.
Under hela tiden jag var ute i Afrika, var jag
aldrig sjukrapporterad. Jag hade i April månad
stark diarrhee och feber, men marscherade dock
med, ibland på knäna. Hvad mitt uppförande
beträffar, har jag erhållit utmärkta certificats de
condvite från mina chefer. Jag har lidit sådant
elände, både uti fysiskt hänseende och äfven uti
moraliskt, genom att ständigt vara med sådant
pack, och aldrig få tala med bildade menniskor,
att jag ej kan begripa hur jag kunnat stå ut
dermed; men jag har också hemtat goda lexor
deraf för framtiden. I allmänhet voro oflicerarne
ganska goda och vänliga mot mig, det vill säga
de, af hvilka jag var närmare känd; ty annars
handteras underofficerare och soldater uti legionen
som hundar, och det med allt skäl.
-.. Araberna äro vid åkerbrukets vagga. De
så först, sedan nedmylla de kornet med en fsort
årder, gjorda af en krokig trädstam, med. en
spetsig trädbit. De bo alla uti tält, gjorda af en
anvt Öarna arllanrnatfttane da hana faan AKn2 Il A