Och sommar, klädd uti kapott och en liten tschako har 60 skarpa skott; en rensel, innehållande: skjorta; 4 par hvita-damasker; alla nödiga-borstar blanksmörja, krita, mycket tvål (för att dermet tvätta linnet), samt knallar, ris, kaffe och socker för ibland 8, ibland 4 dagar, efter omständighe terna; utanpå renseln har man ännu halftältet och en half grå yllefilt; dertill har soldaten 4 gryta, eiler en jernblecksskål, eller stor yxa, elle; hacka Då det är ondt om ved, bär man äfver sådan med sig på renseln, hvilket allt gör at man är lastad som en skjutshäst. — I vintras då regnet och de dåliga vägarna ibland afskurc alla förbindelser, svulto vi som örnar; en schakal en bund, en sprängd häst eller mulåsna uppåt: som en läckerhet, äfvenså ormar ochi: dylika mindre delikata djur. Det som isynnerhet uppehåller soldaten, är kaffet; för 40 man gifves 4 jumiru kaffe och en dito socker; med detta göra de sig, ungefär 4 kanna kaffe, mycket svagt, och som nästan ej, har kaffesmak. För resten är en tunn buljong af oxkött med litet ris den enda födan. Ibland då vi gjort en razzia, var skillnaden stor. Hvar 3:dje soldat hade då ett får celler en get; och om aftonen voro alla grytor bräctfulla med kött, och deromkring sutto, med snåla blickar, de utsvultna, solbrända och väderbitna figurerna, otåligt väntande, På knallar var om vintern nästan alltid brist; en sådan af råg, 4 tum i fyrkant, betaltes ibland med 4 frank. Nu på sommaren deremot, då genom värman matlusten ej var stor, räckte födoämnena väl till, men vattnet felades oftast, eller om man fann sådant, var det så saltbräckt, att, till och med soppan, som deraf kokades, knappt kunde förtäras. Den 9 Juni detta år marscherade vi uti en sandöken, ända till knäna nedsjunkna; värman var öfver 34 grader, vatten stod ej att finna på hela dagen; då föllo soldaterna till höger och venster af törst; 43 dogo, utom flere, som sköto sig. för pannan af förtviflan. I Beni Ouraghs voro vi till början af Mars, utgingo då med stora kolonnen från Mostaganem, och gjorde, under nästan beständigt regn, en marsch af 56 dagar, i en trakt kallad Flitabs, med mycket skog, vackert 1.nd och krigiskt folk; der hade vi några skärmytslingar och återkommo i början af Juni till -Mostaganem. Vår bataljon, som legat ute 7 månader, var nästan naken och full af ohyra. Uti de stinkande, af loppor hvimlande barrackerna 1 Mostaganem, voro vi endast 6 dagar, hvarefter kolonnen åter utmarscherade på en månad. Vid återkomsten blef jag sänd till en liten by, Mazagran, 4 lieue från Mostaganem, der jag var, då mitt afsked anlände. Derifrån for jag till Oran, derifrån till Algier, derifrån till Toulon. Mina utsigier till befordran uti legionen voro klena, ehuru jag var uppförd bland de första på Liste davarcement; men det hade alltid ändå fordrats någon rekommendation; och då H. E. grefve Löwenhjelm, som alltid är sina Jandsmän så utmärkt välvillig, ej mäktat skaffa mig till officer förut, då jag var i Frankrike och det var mycket lJittare, ansåg jag det omöjligt nu. Commandant Weste i synnerhet afrådde mig att qvarstadna och skref till H. E. härom. I fransysk tjenst är utländningen ej väl sedd, och vinner ej någon befordran, ty de säga, att i Frankrike är tant de capacit att de ej hafva behof af främmande, och på det hela hafva de rält. Att utmärka sig genom någon bravour är numera omöjligt, emedan allt är slut, utom mot Marocco och ät Tunissidan, de båda gränserna, och hvarken på ena eller andra stället användes legionen, af fruktan för rymning. Uti legionen finnes af alla nationer och professioner; der finnas så många grefvar, markiser, baroner och vicomter, isynnerhet tyskar och italienare, att man deraf kunde formera ett starkt kompani. Ex-officerare af alla grader finnas äfven. I Oran var nu en f, d. bayersk dragonöfverstelöjtnant såsom simpel soldat; största delen af soldaterna äro belgier och tyskar, samt största delen fyllhundar och svinhundar. Af officerare äro de fleste fransmän, och utländningarna ej väl sedda af franska militärbefalet. Herr Westce, som kommenderar 4:sta bataljon, der jag var, har varit underlöjtnant vid Södermanlands regemente. Han ingick här 41822 uti regementet Hohenlohe, som simpel soldat, och har sedermera avancerat till sin nuvarande grad. Han är en stor vacker karl, mycket sträf, såsom en gammal krigare; af själ och hjerta aristokrat; för öfrigt en hedersman, mycket ansedd vid legionen, och utländningarnas kraftigaste beskyddare. Han vill hem till Sverige, och säger, alt en svensk rote-soldat är lyckligare än han. Under hela tiden jag var ute i Afrika, var jag aldrig sjukrapporterad. Jag hade i April månad stark diarrhee och feber, men marscherade dock med, ibland på knäna. Hvad mitt uppförande beträffar, har jag erhållit utmärkta certificats de condvite från mina chefer. Jag har lidit sådant elände, både uti fysiskt hänseende och äfven uti moraliskt, genom att ständigt vara med sådant pack, och aldrig få tala med bildade menniskor, att jag ej kan begripa hur jag kunnat stå ut dermed; men jag har också hemtat goda lexor deraf för framtiden. I allmänhet voro oflicerarne ganska goda och vänliga mot mig, det vill säga de, af hvilka jag var närmare känd; ty annars handteras underofficerare och soldater uti legionen som hundar, och det med allt skäl. -.. Araberna äro vid åkerbrukets vagga. De så först, sedan nedmylla de kornet med en fsort årder, gjorda af en krokig trädstam, med. en spetsig trädbit. De bo alla uti tält, gjorda af en anvt Öarna arllanrnatfttane da hana faan AKn2 Il A