banker? ty banksedlar äro ej, och blifva i evighet annat, än räntelösa skuldsedlar. Deblifva aldri penningar eller mynt i vetenskaplig mening. Anm. har ej märkt denna konseqvens. Han tage vissa ord i en mening, som är halft vetenskaplig halft populär, om man så får uttrycka sig; och ha kommer derföre utan svårighet tillden sats, att riks bankens sedlar äro mynt. Reg.f. 72 förklarar nem ligen, att dessa sedlar i riket må för mynt erkännas d. v. s. den förklarar, att dessa sedlar må anses oc gälla såsom mynt. Anm. behöfver ej annat bevis att de äro verkligt mynt, ehuru en bedröflig erfa renhet nogsamt lärt oss annat. Emot riksbanken rätt att utgifva sedlar yttrar han således ej ett ord Så mycket obevekligare är anm. emot privatban kerna. De skola utan all ersättning skiljas från rät ten att utgifva egna sedlar, ända tills lagstiftand makten tillåter att anse dessa för mynt; en tillåtelse -hvarom fråga väl aldrig skall uppstå, menar anmär karen. . Det är godt att ej väcka onödiga frågor. Det för håller sig med Reg.f. 72 alldeles som med andr lagar. Man kan frestas att undersöka dess grund, — och undersökningen kan för monopolet blifya vådlig Nyttan af bankrörelse med kreditsedlar beror allmänhet, som nyttan af all annan handel, väsendt ligen på dess frihet, och fri är en rörelse, då hvai och en får drifva den, som uppfyller de för allmär -säkerhet nödiga vilkoren, och då allmänheten ickt tvingas att emottaga varor, t. ex. banksedlar, son den ecj vill bafva. Men det är med friheten i bank. rörceise, som med annan frihet. Den blir endast små ningom fullvuxen: et I Europa saknar flertalet af banker, i hvart land der flera finnas, ännu den erfarenhet, som fordras att kunna umbära stödet af en. centralbank; och, så framt denna icke väl kan uppfylla sin funktion, utan att dess sedlar, under statens garanti, förklaras för -myntrepresentanter, så finnes i detta förhållande ett giltigt skäl — i ins. tanka det enda giltiga skälet — för en sådan förklaring. Och härifrån gör Sverige ej något undantag. — Skulle de flesta bankerna ej ens ega nödig erfarenhet att veta hvar för sig förebygga sina scdlars utvandring utom den ort, hvarinom de med lätthet kunna begagnas, och deraf följande olägenheter, då kan till och med en suspension af alla bankers sedelemission, utom centralbankens, vara lämplig; men då skulden i detta fall är ännu större på allmänhetens, än på bankernas sida, bör en sådan suspension ej anses såsom straff, utan ske på vilkor, som lemna hvar bank billig ersättning och uppmuntran till rörelsens fortsättning. Sådana vilkor föreslog ins. i Aftonbladet JM 89, under afseende jemväl på riksbankens fördel, så vidt han trodde den utan uppoffring af rättvisan kunna vinnas. En jemförelse mellan dessa vilkor, och dem, hvarpå andra inrättningar, hvilka ingen i deras väsende grundad rättighet ) blifvit frånkänd, erhålla försträckningar af riksbanken ), vittnar, att man icke uppfattat frågan. Det af anm. på måfå framkastade yttrandet öfver sedelfabrikationens kostnader innehåller, då ingen stämpelafgift här kommer i fråga, så mycken öfverdrift, att något utförligt svar derpå nu lärer vara öfverflödigt. ) Ins. tror rättighet till sedlars utgifvande vara grundad i hvarje svensk banks väsende. Det beror på den sjelf, om den deraf icke vill sig begagna... 4 Att dan nedsättning i räntan. som enlict ins:s för