L
egna sedlar; och genom försäkran, att sådana bankers
täflan med de privilegierade skall ersätta de sednares
, linbördes täflan. En sådan hänvisning kan ej ens
vara allvarligt menad. Ty, för att ej tala om orätt-
visan af vissa bankers hugnande med en förmån,som
vägras andra, så hörer det till omöjligheterna, att
banker utan rätt till egen sedelemission kunna i
landsorterna, bredvid andra med sådan rätt, uppstå
och täfla, der de ej med någon motsvarande rättig-
het understödjas, hvarom i Utskottens förslag icke
ett ord säges. Ins. tviflar till och med, att, efter
Iprivata sedelbankers fullkomliga försvinnande, pri-
vatbanker utan någon mot sedelutgifningsrätt sva-
rande rättighet skulle kunna i en Svensk landsort
luppstå. Det är troligen endast i förening med nå-
Igon dylik rätt, som bankrörelse der ännu kan bära sig.
Efter ett sådant qvarlemnande af hela landets hank-
rörelse i några få privilegierade inrättningars hän-
Ider, som vi nu beskrifvit, hafva Utskotten likväl med
den sorgfällighet, saken kräfde, sökt skydda allmän-
heten emot vådorna af privata sedelbankers lättsin-
niga eller bedrägliga förfarande.
Utskotten hafva i detta hänseende först föreslagit
solidarisk ansvarighet för alla lottegare i sådana ban-
ker, samt om nödig kontroll och offentlighet intagit
Istadganden, emot hvilkas ändamålsenlighet inga huf-
vudsakliga erinringar tyckas vara att göra.
Om kapitalet stadgas, att en fjerdedel deraf skali
i rikets gällande mynt inbetalas, och återstoden an-
tingen i sådant mynt, eller i kontrollerade, ädla me-
taller, eller goda räntebärande papper. — — Kan-
ske hade offentlig myndighet bort berättigas, ej blott
att i dessa pappers granskning deltaga och öfver de-
ras säkerhet sig utlåta, utan också att, emot bolagets
mening, förkasta de papper, den ej finner antagliga.
I denna punkt är den största stränghet nödig.
Om förhållandet emellan bankernas kapital och:
skulder föreslås af Utskotten:
1:0 att den skuld, som bestär i bankens utelöpan-
de sedlar och invisningar på riksbanken, får utgöra
högst 47?, gånger så mycket, som det insatta kapi-
talet, och
2:0 att hela skulden högst får stiga till 2, gån-
ger nyssnämnda kapitals belopp. ?)
För en väl ordnad bankrörelse skulle det första af
dessa stadganden vara öfverflödigt.
Genom det andra hafva Utskotten mer än nog sörjt
för allmänhetens säkerhet, ja så väl, att de uppoff-
rat möjligheten för privata sedelbankers rörelse att
taga en för allmänheten förmånlig, riktning. In-
gen sådan bank skall nemligen, efter Utskottens för-
slag, vara tillåtet att upplåna större belopp, än som
svarar emot hälften af insatt grundfond. Således få
dessa banker endast i ganska ringa mån söka utvä-
gar till lånesökandes bispringande i de på spridda
händer befintliga, ofruktbara kapitaler, hvilka egarne
kunde vara villige att åt bankerna anförtro. De må-
ste i detta ändamål endast och allenast begagna sina
sedlar. Huru detta står tillsammans med fruktan för
allt för stark sedelemission från samma banker, be-
höfver icke utpekas. — — De försigtiga Yankees
tillåta bankerna upplåning i längt större skala, och
deras banker hafva också, i förhållande till kapitalet,
långt mindre sedlar i rörelse än våra. — — De
Skottska bankerne hafva tre gånger så mycket depo-
sition, som kapital; och deras utelöpande sedlar ut-
göra icke en tredjedel af kapitalet.
Att privilegierade banker skola, efter Utskottens
förslag, få utgifva egna kreditsedlar, är redan nämndt.
För att skydda riksbanken emot faran att se en
allt för stor del af sina sedlar utträngd ur allmänna
rörelsen, hafva Utskotten likväl inskränkt privatban-
kernas rätt att utgifva cgna sedlar till sådana, som
lyda på 6 Rdr 32 sk. Bko eller deröfver. Förslaget,
som har den förtjenst att underkasta alla bankbolag,
hvilka förr eller sednare vilja bilda sig för att drifva
rörelse med egna sedlar, samma lag, har ej tillfreds-
ställt mänga.
Vänner till privatbankerna tro dessa komma att
genom inskränkningen förlora för mycket; emedan
man funnit, att det sammanräknade nominella vär-
det af privatbankernas nu utelöpande sedlar på min-
dre valör än 6 Rdr 32 sk. öfverstiger det bankerna
hafva utestående å högre valörer.
De, hvilka frukta att riksbankens sedlar skola af
privatbankerna allt för mycket utträngas, tycka åter
inskränkningen vara för liten och ej lemna nog sä-
kerhet emot den fara, som oupphörligen sysselsätter
deras inbillning.
Slutligen veta nog de, som å privatbankernas sed-
lar förr gjort förlust, att de kunna komma att lida
äfven på sedlar å 6 rdr 32 sk. eller derutöfver. —
Beloppet är ej högre, än att sådana sedlar i vanlig
torghandel ofta nog förekomma, ovch lätt räka äfven
i den mindre bemedlade allmogens händer; och Ut-
skottens förslag ger ej heller någon anledning till
den förmodan, att dessa sedlars omloppskrets hädan-
efter skall inskränkas. Svenska privatbankerne komma
på den af Utskotten anvisade väg ej till den af Eng-
lands privatbanker nyttjade försigtighet, att aldrig i
som äro ämnade att å aflägsnare orter begagnas.
Sådant kan endast genom en fullkomlig frihet i pri-
vatbankers anläggning i förening med ett bättre ord-
nande af lånerörelsen småningom ästadkommas. Men
i den mån man närmade sig detta mål, skulle, ända
till en viss punkt, hvilken det torde vara svårt att
på förhand bestämma, mer och mer af riksbankens
sedlar ur allmänna rörelsen utträngas, och det ena
missnöjet ökas i samma mån, som ett annat aftog.
sina egna sedlar utlåna större summor, eller sådana, .
j
Vid sådant förhållande är ins., för att på en gångl
lugna farhågan för riksbankens öde och om lika rätt.
försäkra alla enskilda personer, som kunde vara hå-
gade att bilda bankbolag, benägen att framför Ut-
skottens sistnämnda förslag föredraga ett annat, hvaraf
dragen återfinnas i flera under riksdagen ingifna mo-:
tioner och fällda yttranden, nämligen, aw alldeles.
undandraga framdeles uppstående privatbanker ?) rät-.
tigheten att utgifva egna sedlar, men till ersättning
derföre lemna dem alla rätt att, emot full säker-
het i räntebärande papper ), från riksbanken, emot
en ränta, som i ingen händelse finge öfverstiga 2
procent, erhålla sistnämnda banks sedlar till det be-
lopp och de slag, som äskas.
En sådan utväg, hvilken naturligtvis på en gång
gjorde slut på frågan om utträngande af riksbankens
2?) Utskotten uttrycka sig helt annorlunda. Ins. har
återgifvit resultatet, så som han fattat det.
3 Det är bekant, att alla nu varande privatbankers
oktrojer inom kort tid löpa till ända.