a EA ME AR Mee Kf TT
innevånare gåfvo åt de kungliga personerna i den
stora, praktfulla och elegant prydda festivitets-
lokalen i frimurarelogens nya byggnad, och hvar-
vid man, utom de bjudne, räknade emellan 41
och 4200 deltagare af alla samhällsklasser, har,
sedan jag sist skref, lyckligt och väl gått af sta-
peln, till alla vederbörandes tillfredsställelse, på
sätt man redan sett af tidningarna. Konungen,
Drottningen och Prinsarne Gustaf och Oscar he-
drade den med sin närvaro, hvaremot man sak-
nade Kronprinsen, som till följd af opasslighet
någon tid varit hindrad att gå ut. Han är lik-
väl nu nästan alldeles återställd, och kungliga fa-
Mmiljens resa, eller åtminstone i alla händelser
Konungens, skall vara bestämd att gå för sig midt
i denna månad.
Att man i Stockholm längtar efter Hans Ma-
jestäts återkomst kunna vi nog här inse, isynner-
het under närvarande ställningar, då det otvifvel-
aktigt kommer an på att samla alla goda krafter
för att besegra de gigantiska bemödanden, hvar-
med embetsmannaaristokratien synes vilja lägga
hinder i vägen för hvarje reform i det bristfäl-
liga Tepresentationssystemet, under livilket Sveri-
ge nu för tiden dväljes. Här gäller den gamla
romerska sentensen: provideant consuli ne quid
detrimenti respubliea capiat, och det är ett li-
kaså värdigt som nödvändigt problem för Ko-
nNungen, att häri taga initiativet att lägga sin lag-
liga inflytelse i den goda sakens vågskål. . Må-
hända har detta blott alltför länge varit försum-
Madt, men vi hoppas att det icke ännu är allt-
för sent; ty med sunda förnuftet och folkets kär-
na till ryggstöd, bör en regering, som lifvas af
en god och fast vilja, kunna uträtta hvad som,
i brist på dess medverkan, knappast kan genom-
drifvas utan våldsamina och farliga skakningar.
Det djupt kända och till ett lefvande medvetan-
de komna behofvet af en representationsförän-
dring kan icke längre afvisas; det har ju blifvit
af regeringen sjelf offen!ligen erkändt inför stän-
derna, liksom det nu synes vara utom allt tvifvel,
att denna fordran icke längre låter afspisa sig
med tomma ord och löften om beredvillighet till
alla slags reformer in abstracto, då man så tydli-
gen ser att det icke hjelner att gå så långt till
mötes som möjligt, så snart det är fråga om nå
got visst bestämdt och någorlunda rimligt re-
formförslag, hvilket ständigt strandar emot samma
kompakta partis bårdnackade motstånd. Oaktadt
man naturligtvis ifrån vår sida hvarken kan eller
anser det passande, att blanda sig in i Sveriges
inre angelägenheter, följer man dock äfven på
denna sidan om fjället med lifligt intresse och
uppmärksam blick de rörelser inom brödrafolket,
som dessa dagar framkallat, och det bör icke vara
o:s förmenadt att uttala de goda önskningar och
förhoppningar, som vi hysa för det svenska fol-
kets samvetsgranna sträfvanden att ombilda sina
vigtigaste samhällsförhillanden i öfverensstämmel-
se med tidens och en sund samhällsläras fordrin-
gar; så mycket mer, som det långtifrån icke är
likgiltigt för våra egna förhållanden och för för-
eningen, om dessa sträfvanden lyckas eller ej.
Man måste vara mycket kortsynt, om man ej in-
ser, att ett sannt och lefvande tillnärmande, in-
nerligt förtroende och godt förstånd emellan del
begge folken på det lättaste och lämpligaste sät-:
tet skall åstadkommas genom en större öfverens-:
stämmelse mellan bexges representativa samfunds-
skick; och då nu den största och vigtigaste : de-J
len af svenska folket på det tydligaste sättiverl-!
den har ådagalagt, att det är missnöjdt med ochl
erkänner odugligheten af sin egen författning il:
denna del, under det man här hos oss, under erkän- :
nande af en del, ehuru mindre väsendtliga, bri-
ster, omfattar det bestående med en tillfredstäl-
lelse och kärlek, som icke lemnar minsta rumj
för tankan på någon hufvudsaklig förändring deri,
så kan ju förnuftigtvis. ifrån Sveriges sida det j!
endast vara fråga om att i denna rigtning verka
för unionens bästa, på samma gång det verkar
för sitt eget. Härmed är det alldeles icke sagdt,!,
att man hos oss i allmänhet väntar ett sådant
resultat af det omtalade sträfvandet hos brödra-
folket, att dess representativa författning skullel
kunna bringas i fuilkomli; öfverensstämmelse med i,
den norska. En och kvar, som har någon närma-,
re bekantskap med svenska historien och de sven-I
ska stlällningarne och förhållandena nu för tiden,
vet nog, at detta icke iåter sig göra, ja alt icke
en gång ett sådant försök för oss vore önskligt,
så vidt som det efter all sannolikhet skulle medföra
en förbistring och skakning, som icke annat
kunde än hafva en menlig ivflytelse på Sveriges
inre tillstånd och välfärd, samt i följd deraf åter)
verka menligt på föreningen; men det är likväl
sannolikt, att de svenska patrioternes hemödan-
den för en tidsenlig representationsreform, om
de lyckas, skulle hafva till följd ett närmandel
till våra institutioner, som 1 hög grad måste
kunna tiena till att befista föreningen och un-
derlätta en för begge folken tillfredsställande lös-
ning af de vigtiga frågor, som den till förslags
afgifvande, rörande anordnandet af de unionella
förhållandena, för flera år sedan nedsatta och nu
efter afslutadt uppdrag upplösta kommitte haft
att behandla. . Väl är denna kommittes arbeten
ännu en sluten bok såväl för Svenskar som Norr-
män, och det höres ingen ting om hvad regerin-
garne i begge rikena hafva i sinne att företaga
med detta arbete; men man bör hoppas, att görndt
icke är glömdt; och sannolikt är det endast den
omständigheten, att riksdag och storthing hittills
hafva gilvit de respektive regeringarne fullt upp alt
17
FA Oo
osa cAM Åitlille marddlfört uvrNAslaf An? Lr.