är det bekant, äfven för Minerva, att kommit
teen, som upprättat förslaget, icke utgjorts af I
J. Hjerta allena, utan af fem personer, hvilka va
rit fullkomligt ense om allt det hufvudsaklig
deri, och således alla hafva lika rätt att dela he
dern eller skammen deraf. Att nu ingå i ett be
svarande af Minervas i förbigående gifna omdöm
om sjelfva planen, kan för öfrigt ej erfordras; de
må i detta afseende blott nämnas, att det ej ka
anses besynnerligt, än mindre anspråksfullt, on
den ene eller andre af kommitteens ledamöte
söker undanrödja sådana anmärkningar, som fram
läggas på grund af blott förmodan, då det är et
faktum, att kommitterade icke föreslagit någon
ting mera omöjligt, än att detsamma redan blif.
vit försökt och ännu fortfar att utöfvas i tvenne
andra hufvudstäder, samt bevakningen ostridigt
ealigt det framlagda förslaget, skulle blifva mång-
faldigt tätare, än för närvarande.
Efter detta korta besked till genmäle af Sven-
ska Minervas benägna puffande i den ofvannämn-
da artikeln, införe vi här nedan den till Red. in-
sända fortsättningen:
Enligt löfte i föregående artikel borde väl den när-
varande egentligen ha till föremål att gifva några
kontraupplysningar till svar å den omtalta lilla skrif-
ten, som troddes utmärka den rigtning öfverståthål-
laren hr baron Sprengtporten önskade gifva åt frå-
gan om nattbevakningen, då den härnäst förekommer
inför magistraten, och insänd. ämnar också uppfylla
detta löfte; men han har erinrat sig, att hans fram-
ställning om cn del af de svårigheter, som möta vid
ett dylikt lagstiftningsärende, möjligen skulle kunna
missförstås så, som hade han lagt allt för mycken
vigt på faran af den maktutsträckning,som en öfver-
ståthållare kunde vid slika förhandlingar åstadkom-
ma, utan att tillika skarpt nog fästa uppmärksam-
heten på vådan, ifall ärendet, utan ledning af öfver-
ståthållaren, lemnas att taga sin kosa, liksom vågens
för vinden. Insänd. önskar således tillägga här, att
denna våda är i hans tanka i allmänhet lika stor,
och om icke just i fråga om nattbevakningen — af
orsaker som straxt skola nämnas — nästan större,
då frågor förekomma till afgörande, derom en viss
opinion likt ett hugskott hastigt hos allmänheten
uppstått. utan tillräcklig undersökning om alla de-
taljer. Det är då, åtminstone till utseendet, ifrån
-en motssa tt sida den oorganiserade menigheten kan
inledas på afvägar — ifall ej öfverstäthållaren håller
tillbaka. På en enskild mans förslag, lösligen utredt
och uppfattadt, besluta då menighetens sjelfkonsti-
tuerade representanter nya regleringar, som hvarken
stå tillssmman med naturen af saken, med enskild
eganderätts hetgd eller ett välförstådt allmänt in-
tresse. Ett färskt exempel härpå torde ins. kunna
anföra, men derom blir kanske nödigt en annan gång
yttra någonting mera fu!lständigt. In summa torde
alla insändares anmärkningar kunna sammanfattas
sålunda: Att besluten inför magistraten af hufvud-
stadens husegare har utseende af att vara allas —
eftersom alla 4000 äro kallade — och att vara fat-
tadt på grund af ämnets fullständiga utredning, ifall
en kommittt deröfver yttrat sig, den de tillstädes-
komne valt; men verkliga förhållandet kan lika väl
vara, att endast en obetydlig fraktion af den stora
menigheten ansett det löna mödan viden så kaotisk
sammansättning alt alls bry sig om sakenh och att
en opinion derom, antingen irrig eller icke nog om-
faltande. alltså fått tillfälle för dagen intaga sinnena,
och denna från menighetens inflytande nästan fri-
stående opinion är oftast den som gör sig gällande,
ulan att nigon viss person eller autoritet derför
står ens i moraliskt ansvar.
Nu ock innan ins. uppträder med kritik af det
nya förslag till nattbevakning, som i siutet af den
lilla skriften förekommer, anser han det åligga sig
att besvara den fråga: huruvida icke idgen om en
civil nattbevakning, egentligen väckt af pressen. må
vara af den beskaffenhet, att ehuru tvenne gånger
omfattad af majoriteten vid de sammanträden som
under sistlidne år Vlifvit hållne, den likväl tillhör
den stora klassen af från andra länders exempel
hemtade hugskott, oförenliga med sakernes verkliga
förhållande här i Stockholm? Insänd. förmodar att
sådan är förf. grundtanke och att han ännu föredra-
ger den militära organisationen, ehuru han i sitt för-
slag undvikit alt med sjelva namnet och vissa andra
attributer, säsom gevär, m. m. stöta beslutet och
opinionen för hufvudet, och denna förmodan föran-
låter insänd. att välja en helt annan stråt. Han äm-
nar således ingalunda undvika denna kardinalfråga
— efter hvars utredande alla de öfrige synas vara
jemförligtvis lätta. Tvertom, han vill öppet tillstä,
att då det icke kan undvikas att nattbevakningen
erhåller biträde af garnisonen och då kommitterade
uti sitt betinkande, d. v. s. motiverne till sitt för-
slag, gjort åtskillnad emellan stadens inre och yttre
lokaler — en skillnad som dock i sjelfva förslaget till
stadga icke är synlig — så kan den anmärkningen
väl låta höra sig och finna många anhängare, att ste-
get till en civil nattbevakning under municipalsty-
relse och förvaltning är nog dristigt och en innova-
tion stridande mot hela den militära esprit, uti hvil-
ken icke mindre nästan alla stadens verk, men isyn-
nerhet polisen hittills blifvit handhafd. Vidare vill
ins. medgifva, attså länge garnisonen fortfar att hvila
på passcvolance — och det torde nästan kunna sä-
gas att polisen gör det likaså — skall den municipala
nattbevakninzen, i fall den antages i enlighet med
kommitterades förslag, vara liksom en nagel i ögat
på de vederbörande, hvilka ha att samverka till ord-
ningens bibehållande i staden, äfvenså skall nattbe-
vakningen, just i följd af dess från de öfrige inrätt-
ningarne afskiljda ställning, blifva ofullkomligare än
om det hela hade blifvit regleradt under en gemen-
sam synpunkt; neml!. skydd för innevånarnes per-
soner och cgendom i så väl löst som fast genom de
mest ändamålsenliga medel.
Men nu hafva husegare hittills icke ansett sig kunna
och böra uppfatta fräga om ny reglering under så
vidsträckt synpunkt, och den anmärkning derom, som
af en husegare gjordes då frågan första gången före-
var, syntes hvarken blifva förstådd eller omfattad med
ringaste sympati. Det var klart alltså, att hus2gares
kommitte skulle inskränka den inrättning, hvyartill de
erhållit uppdrag att uppgöra förslag, till att i första
rummat Afca dat anrantliaa firamal huantflt ha samana