att han icke kan bDlilva Sallg.
RÄTTEGÅNGS- OCH POLISSAKER.
(Införes på begäran.)
Stormäktigste allernådigste Konung
Som Eders Kongl. Maj:ts och rikets Svea hofräti
genom utslag den 40 förlidne Februari, godkänt de
af öfverståthällareembetet för polisärender emot un
dertecknad vidtagne åtgärd, att medelst hemtnin
inställa mig i poliskammaren att till svars stända fö
förment dröjsmål med aflemnandet af en för mini
stern i S:t Petersburg m. m. herr friherre Palm
stjernas Täkning af mig till renovering emottage
ordensdrägt, så och enär denna af missbrukad em
betsmakt härkomna åtgärd varit lika menlig för mi!
heder samt goda namn och rykte, som vädlig, on
den såsom prejudikat skulle blifva gällande, har jaj
för egen del och af aktning för det embete, hvar
medlem jag utgör, ej kunnat låta vid hofrättens ut
slag bero, utan får deröfver hos Eders Kongl Maj:
i djupaste underdånighet anföra besvär.
Jag har ofvan yttrat, att Kongl. hofrätten gilla
poliskammarens åtgärd att låta upphämta mig til
inställelse i denna sak. Så lyder väl ej poliskam
marens protokoll, hvilket i stället innehäller, att
följd af herr friherre Palmstjernas anmälan jag blif.
vit vid hemtningspåföljd inkallad; men jag har ut
mina till Kongl. hofrätten ingifne besvär bestämdt
uppgifvit, att den mig öfvergångne skymf bestod
deruti, att jag mäst omsluten af 2:ne polisbetjenter
på detta sätt i deras sällskap färdas till poliskam-
maren, och jag har lika bestämdt förklarat, att så-
dant, efter polisbetjenternes utsago, skedde på po-
lismästarens uttryckliga befallning, i det han för-
ständigat dem att genast upphemta mig till instäl-
lelse, utan att ändamäåälet var för dem bekant. Jag
har vidare anmärkt, att i det ojusterade protokollet
icke ett ord förekommer derom, att polismästaren,
efter slutadt förhör och fastän han af mig erhöll
bestämdt besked att ordensdrägten, som enligt be-
ställningen blifvit iordningbragt, redan vore till mi-
nistern hemsänd, utdelat den nya befallningen åt
polisbetjeningen att medtaga mig till ministern för
att derpå vinna bekräftelse, och jag har förbehållit
mig att, efter det polismästarens förklaring inkom-
mit, få efter omständigheterna åstadkomma bevisning
till styrka för hvad i ofvanberörde måtto mot pro-
tokollets riktighet blifvit anmärkt, som ock att så
tillgått som jag i öfrigt: iuppgifvit. Kongl. hofrätten,
der frågan blifvit behandlad på hofrättsrädet och rid-
daren Hindbecks division, har dock icke behagat
fästa minsta afseende på mina angifvelser, då hof-
rätten icke ens funnit det mödan värdt att deröfver
infordra polismästarens förklaring, utan deremot vid
målets föredragning helt enkelt förklarat skäl icke
hafva förekommit, som kunde verka ändring i poli-
sens klandråde ätgärd, hvilket behandlingssatt bevi-
sar till hura ringa värde frågan blifvit af Kong!
hofrätten uppskattad. Den är dock icke så likgiltig
och betydelselös som Kongl. hofrätten uppfattat den-
samma. Den rörer ej individen elier undertecknad
ensam, — den stannar ej att utöfva inflytande inom
ett embete — den sträcker snart sagdt sina verk-
ningar inom alla, och, hvad som värre är, den stäl-
ler den frie skattdragande borgaren under ett hittills
okändt ok, då polismakten eger blanda sig i tiden
och ordningen för ett betingadt arbetes fullbordan
och behandla frågan alldeles såsom vanliga polisför-
orytelser. 4
Detta inmängande af polismyndigheten utgör dock
n obehörig inkräktning på en borgares fri- och rät-
igheter, ty fullgör ej handtverkaren ett betingadt
bete inom utiofvad tid, så må för det ena eller
ndra, vare sig för verkställighet deraf, och om nä-
on förlust genom uppehållet timat, den, som deraf
idit, i domstolsväg göra sina anspråk på skadestånd
ällande, emedan aftalet är af vanlig kontraktsnatur,
wvaraf i juridiskt hänseende endast civila påföljder
unna härflyta, och med hänsigt till mig var herr
ninistern ej annorlunda att betrakta än såsom hvarje
innan enskild person, som hos mig beställt ett ar-
ete, hvarföre vidare afseende ej kunnat eller bordt
istas å herr ministerns så kallade embetspromemo-
ia, än att polismästaren låtit hos mig efterhöra
uru härmed sig förhölle, hvarigenom allt obehag i
Jenna sak, som varit en följd af polismästarens för-
astande elier förvillelse, jemväl undvikits.
Min underdåniga anhållan är derföre, att Edersl
ongl. Maj:t täckes i nåder förklara poliskammaren
afva varit obehörig att lemna sitt embetsbiträde il!
en af herr ministern friherre Palmstjerna påkallade
mständighet.
Men har olaglighet blifvit begången i sak, så har
en dock än mera gifvit sig tillkänna vid dess utfö-
ande.
Påbudet för inställelsen har nemligen, på sätt jag
fvan i underdänighet nämnt, icke stannat vid äf-
entyr af hemtning, såsom det i protokollet heter,