servationer, hvilka vecka efter vecka fördröjt hetän-
kandets afgifvande. På detta sätt kan det ätminsto-
ne till en tid lyckas att motarbeta den goda sakens
framgång. Men om en granskande uppmärksamhet
dervid fästes, torde dock dylika försök blifva hädan-
efter sällsynta. :Imedlertid hafva nur Konst.-.-och
LagUtskotten satt sig i en ställning; som mäste göra
alla beräkningar på den för riksdagens afslutande
erforderliga tid högst vansklige. Ingen säkerhet fin-
nes att, i fall en hestämmelse äger rum i afseende
på riksdagens fortsättning under loppet af Maj må-
nad, denna betydliga prolongation blir för de båda
ifrågavarande Utskotten tillräcklig.
Vid sådant forhållande och då allvar i talmans-
konferensens tillgörande icke må saknas, bör det
beslut, som nu fattas i afseende på riksdagens ytter-
sta termin, blifva så ovilkorligt, att verkställighet af
samma beslut icke uteblifver, om än Konstitutions-
och LagUtskotten skulle alltför länge fördröja sina
arbeten och låta sina maktpåliggande uppdrag frukt-
löst afbidas.
Efter Hr Petrå yttrade sig Hr De Marg, som be-
klagade att gårdagens talmanskonferrens varit lika så
resultatlös, som de öfriga, i afseende på tiden för
riksdagens slut, samt för öfrigt instämde i Hr Werns
anförande. Hr Lagergren fick derefter ordet och
förklarade, att han hvarken ansåg för sin rättighet
eller sin skyldighet att redogöra för hvad som till-
dragit sig i talmanskonferensen, vidare än hvad Hr
talmannen sjelf derom upplyst. Tal. erkände imed-
lertid, att det anförande Hr Petre uppläst, vore un-
gefär ordagrannt, såsom han yttrat sig i talmanskon-
ferensen; men beklagade att Hr Petrå ej anfört de
svar han erhällit af Konstitutions- och LagUtskottens
ordförander, och klandrade skarpt, att han efter dessa
svar, hvilka bordt upplysa honom om åtskilliga miss-
tag, framkommit med samma anmärkningar. Lag-
Utskottet kunde i arbetsamhet täfla med hvilket an-
nat Utskott som helst. Det omnämnda principbetän-
kandet hade först-blifvit justeradt sistl. måndag; re-
servanterna hade fått fyra dagar på sig för att af-
gifva sina reservationer på och då dessa på denna
korta tid ej hunnit bli färdiga, hade de fått ytterli-
gare fyra dagar på sig, under hvilken tid trycknin-
gen likväl fortgick å sjelfva betänkandet. Med tryck-
ningen hade så avancerat, att ett ark var färdigt, etc.
Detta Hr Lagergrens anförande innehöll för öfrigt
ätskilliga häftiga anmärkningar emot Hr Petre, hvil-
ket åter föranledde Hr Petre till ett svar, hvari han
dels beklagade, att Hr L. genom sin häftighet stört
det lugn, som fordrades för afgörandet af en fråga af
så stor vigt som den förevarande, m, m. Hvad de
svar anginge, som Hr Petre i talmanskonferrensen
erhållit af ordföranderne i Konstitutions- och Lag-
Utskotten, så tycktes de till det väsendtligaste be-
kräfta Hr Petres uppgifter, med undantag af en hop
personligheter ifrån ordförandens i KonstitutionsUtsk.
sida. För öfrigt innehölle icke Hr Petres anförande
några bestämda uppgifter i afseende på LagUtsk:ts
arbeten; tal. hade endast yttrat sig obestämdt, eller
att det så lärer vara förbållandet. Hr A. Berg fram-
ställde det förslag, att Ståndet måtte ingå till Kongl.
Maj:t med en begäran, att riksdagen måtte afslutas
don 45 Maj, dertill riksdagsärenderna borde kunna
medhinnas. Hr Lagergren svarade på Hr Petres sista
yttrande, och ordade ytterligare om hans anförande
eller angrepp, i talmanskonferrensen, samt redo-
gjorde vidare för LagUtskottets arbete med prin-
cipbetänkandet, samt sökte ådagalägga att det icke
af reservanterna blifvit fördröjt efter justeringen. Hr
De Mareg bad Hr Lagergren äfven upplysa, huru lång
tid det omtalda betänkandet varit färdigt, innan man
skred till justeringen. Hrr Kock från Malmö och
Falhem instämde i Hr Bergs förslag, och önskade
alt riksdagen snart måtte kunna afslutas.
Hr Pelre. Landtmarskalken hade uti sista tal-
manskonferensen, med almanackan i hand, gjort
upp en marschruta för ärendernas gång, enligt hvil-
ken arbetet skulle kunna medhinnas till den 9 Maj;
men då skulle n.b. icke några återremisser förekom-
ma och icke några mål bordläggas för andra gängen.
På detta sätt skulle de vigtigaste sakerna hinna att
afgöras intill nämnde dag. Tal. önskade, att då Stån-
det härnäst väljer ledamöter af talmanskonferrensen,
det då mäste utse dem som uttryckte Ståndets tan-
kar; talaren hade i konferensen velat, att viss dag
skulle utsättas för riksdagens slut, men mötte mot-
stånd just af Hr Lagergren, som ansett sådant för
olåmpligt. — Herr talmannen frikallade sig från
allt ansvar för tidsutdrägt i afseende på riksdags-
göromålen. och erinrade, att det hvarken. stode i
hans eller någon annans förmåga att ändra hvad som
vore en följd af det långsamma riksdagsmachineriet;
samt redogjorde för öfrigt för det af Hr landtmar-
skalken framställda förslag i afseende på riks-
dagsarbetet. — Hr Lagergren hade i talmanskonferen-
sen yttrat, att det vore för tidigt att bestämma nå-
gon dag för riksdagens afslutande, utan att man
skulle ännu dröja 44 dagar, då man finge se huru
de många betänkanden som nu inkommit till Stän-
den, avancerat. Hr Norin föreslog, att tiden för
riksdagens -slut skulle utsättas till Lördagen d. 17
Maj. Hr Berg upplyste i anledning af åtskilligt som
under diskussionen förekommit om söl inom Utskot-
ten, att han, såsom suppleant i Konstitutionsutskot-
tet, kunde upplysa, att en förmiddag arbetet der ha-
de börjat kl. :V, 44 med en debatt om ett ord, eller
huruvida, såsom tal. ville erinra sig, det skulle heta
utmärkt skicklighet eller vitsordad skicklighet i en
; dermed hade man fortsatt hela förmiddagen, och
rätt som det var hade en ledamot af Prestestånder
uppdragit sin klocka, som då visat på 2, och der-
med hade arbetet för dagen varit slut, utan att tal.
kunde erinra sig att något vidare förekommit inom
Utskottet. Hrr Wern och Åkeson instämde med hr
Norin, att dagen för riksdagens slut skulle utsättas
till d. 47 Maj. Hr Schartau deremot ansåg icke
lämpligt att nu bestämma någon viss dag, utan att
Ståndet endast mätte begära att riksdagen måtte af-
slutas någon dag innan Maj månads utgång, och
häri instämde äfven herr Lagergren. Sedan herrar
Petrå, Kock från Malmö, Wedberg och Fahlhem yt-
terligare yttrat sig för den förra meningen, beslöts att
ståndet skulle ingå till Kongl. Maj:t med en underd.
skrilv och anhålla, det K. M. behagade i nåder
utsätta tiden för riksdagens afslutande till sednast d.
47 Maj.
Hr Lagergren reserverade sig mot detta boslut,så-
cam Avoerkotällhärt