len hörde några personer dit ankomma, hvilka helt
nära gästgifvaregården aflossade ett-skott; att då han
återkommit från skjutsuppbådningen, hade tvenne
drängar; Johannes och Gustaf Olofssöner från Fäger-
hult, samt tvenne drängar från Uddevalla; deraf dem
ena hette Carl och den andre Johannes, Kvilka sed-
nare medhade ett fruntimmer; ankommit till gästgif-
varegården; att emellan nyssnämnde personer, hyilka
uppförde sig bullersamt, så väl ute å gården, som
inne i gästgifvarstugan, gräl uppstod, isynnerhet mel-
lan Johannes Olofsson från Fagerhult och Johannes
från Uddevalla, och då den förre hotade med knif
sönderskära och döda den sednare, denne, tillika med
medbafde fruntimret flytt utur gästgifvarestugan och
genom köket till den kammare, hvarest skomakarne
Albrekt Pettersson och Johan Petter Albrektsson voro;
att Johannes då öppnade dörren till norrmännens rum,
hväkas försvar, som han sjelf yttrade, han tänkte
söka. emedan han trodde sig känna dessa från den
tid han var som hålikarl vid gästgifvaregården i Ud-
devalla stad; att Johannes genast återkom från norr-
männens rum och förblef sedam hela aftonen uti sko-
makarnes, hvarunder han, som uppretad af Johannes
i Fagerhult, ofta yttrade, att derest han icke befarade
blifva sönderskuren af knif, han skulle för båda Fa-
gerhultsgossarne reda sig. och ville ut för att söka nytt
gräl och handgemäng, det dock medhafda fruntim:et
förmådde med enträgna böner förhindra; att Johan-
nes och Gustaf från Fagerhult gått ut för att söka
Johannes från Uddevalla och yttrade-derunder, att de
skulle förderfva honom derest han påträffades; att
Johannes från Fagerhult någre gånger om aftonen på
gården och vid ingången till förstugan afsköt knall-
hattar med en pistol; att gästgifvarens folk tillsade
flere gånger om tystnad och tillhöllo Fagerbultsgos-
sarne, hvilka förde mesta oljudet, att aflägsna sig, det
desse dock ej efterkommo förrän klockan omkring 1
på natten, hvarefter det blef tyst på gästgilfvaregår-
den; att af de nå gästgifvaregården varande personer
hållkarlen ej förmärkt att någon sökte ofreda norr-
männen och att dessa ej blifvit på annat sätt störda,
än af det buller, som uppstått af grälet emellan Jo-
hannes Olofsson från Fagerhult och Johannes frän
Uddevalla.
Skomakaren Albrekt Pettersson från Gundlebo: att
han, som jemte sin son, Johan, vid ifrågavarande
tillfälle var på gästgifvaregården Almiås, der de för-
rättat skoarbete i rummet närmast det, som blifvit
de norske resanderne anvisadt, ej förmärkte att nå-
gon ofredade desse, på annat sätt än att de blifvit
störda af det buller, som förorsakades. af flere från
Wenersborgs marknad ankommande personer, hvari-
bland tvenne drängar från Fagerhult i norra Ryrs
socken och tvenne dito från Uddevalla, bland hvilka
gräl uppstod i gästgifvarestugan klockan vid pass 44
på aftonen; att en af dessa drängår, jemte ett frun-
timmer, som var i dess sällskap, i fruktan att blifva
sönderskurne, flyt: till hans rum och derifrån ingåt
till de resande, hvarifrån han genast inkommit, och
förblef sedan hela aftonen i det rum, hvarest Albreki
Pettersson var ; att sedan drängarne från Fagerhult af.
lägsnat sig från gästgifvaregården klockan omkring I
på natten, det blifvit fullkomligt tyst.
De öfrige, afhörde personernas berättelse in
stämmer med hållkarlens. Gästgifvaren uppgilve)
att han om aftonen varit illamående och gått til
hvila klockan 9, och detta bekräftas äfven af er
piga, som tillägger, att hon, just derföre att gäst
gifvaren var sjuk, icke velat efterkomma norr
männens begäran att inkalla honom. Det oaktad
har gästgifvaren blifvit ansedd skyldigfatt för för
sumlighet böta 5 Rdr.