följande hufvudpunkter: 4) Vi förkasta -relikers oc belgons dyrkande; 2) vi förkasta öronbikten; 5). förkasta aflaten; 4) vi förkasta tvånget för prestern att icke få gifta sig; 5) vi förkasta de påbudna fa storna; 6) vi förkasta de Romerske presternes lär i afseende på de blåndåde äktenskapen; 7) vi vilj vid alla religions-handlingar begagna oss af Tysk språket; 8) vi vilje åtnjuta den heliga Nattvardei under bröd och vin; 9) hvarje ledamot af församlin gen har rättighet att fritt forska i bibeln. Vi an tage denna bekännelse, med förbehåll att vidare be slut i detta hänseende fattas på en allmän synod, de Herrans ande råder, en synod icke blott af prester skapet, hvilket stånd vi öfverhufvud icke erkänn såsom ett företrädesvis inspireradt, utan en synod a församlingar, sådane som de funnos i den kristn församlingens första århundraden. Härigenom upp offra vi dock för ingen del vår individuella öfverty gelse. Vi erkänna fastmera frihet i den individuell; forskningen och öfvertygelsen såsom vär högsta grund sats. Sålunda hafva vi äfven fritt , med sjelfständi; öfvertygelse, icke för verldsliga afsigter, utan fö den eviga sanningens egen skull, antagit ofvannämn de bekännelse. Vi utlofva äfven, att handla i en lighet med denna vår öfvertygelse, att skydda och försvara den med kraft och eftertryck emot alla an fall, och att icke sky någon uppoffring, för att för hjelpa den af oss stiftade församlingen till yttre sjelf ständighet och vidare utbildning. Den andliga fri hetens höga goda, hvilket vi i kristendomens and: och sinne, och såsom kristlig församling, förbehåll: oss, medgifva vi äfven för alla, som äro af olika tr med oss. Vi högakta och ära de jemte oss ståend kristliga kyrkors bekännelser, och utlofva att städst bemöda oss om att befordra endrägt och kärlek mellan dem och Ööss, i enlighet med vär Frälsares lära hvilken är kärleken. Vi öppna broderligt vår famn för alla dem, som af fri öfvertygelse vilja förena sig med oss. Vi förtröste på sanningens inre kraft; hor förlänte våra föregångare på den väg, hvilken äfver vi nu -beträde, mod och ståndaktighet; hon betryg: gar äfven Vårt bestånd och vår framgång. Vi ån befalle oss i ödmjukhet i Herrans beskydd. Hildes: heim den 2 Mars 48435. Den kristna-katholska församlingen i Hildesheim På dess vägnar, församlingens föreståndare: J. J G. Hartmann. Anton Gottsleben. F. A. Horthoff J. Ludw. Gehrtike.n