Article Image
Dem vederfares alltid rättvisa, men också den ytterligaste stränghet, och jag tyckte deras lydnad ändå ej vara större, än det väl behöfdes. Kläder och värme bestås dem af-steaten, och om de tycka att den sednare är nog nätt tillskuren, så lärer deras skicklighet att stjäla ett och annat vedträd vara så stor, att den skulle våga utmana hela den kongl. svenska tullstatens rapphönshundar. Ett någorlunda bjelpligt dagligtbröd, fast det just icke är smör på, förtjena de genom arbete, och här förstår man att explicera bibelspräket: Den, somicke vill arbeta, han skall icke heller äta. Flit och skicklighet gifva dem ifrån 4 till 42 sk. om dagen i öfverbetalning, som af de fiesta användes att skaffa sig litet bättre mat och nägon sup, den enda fröjd de kunna njuta af lifvet; men mängen har genom sparsamhet laggt ihop rätt vackert, som af platsmajorn (vice kommendanten) bokföres och förvaras i en serskild kassakista. Mången förstår dock att än bättre förvalta sina egodelar, ty blandindustri, som här blifvit högt drifven, är procenteriet, hvari man kommit så längt, att många, både omskurna och döpta judar, saklöst kunde bekosta sig en resa hit, för att på stället taga sig en praktisk kännedom om rörelsen. Ben vanliga procenten fångarne emellan är 3 sk. i veckan på 197 skillingen, som, om Seseman icke ljuger, gör den Illa revenyen af 1200 procent. Man skulle tro att eit samhälle med så hög räntefot ej skulle hafva någon serdeles liflig penningerörelse; men man har försäkrat mig att diskonteringen drifves friskt, och ati, om här icke finnes hvarken rikseller privatbank, man dock har sina Rotschildar, och att lefva på lån är ju dagens lösen alitifrän lifstidsången, som lefyer på 3 å 4 sk. om dagen, allt intill jordens mäktigaste stater, hvilkas inkomst för dagen bestiger sig till millioner. Fastän lifvet visst är mer, än maten, så gör dock gudslånet hvad det kan till vär trefnad. Jag såg fängskocken en dag komma ut från sin middagsmåltid, och fiera af dem sågo rätt belåtna ut. Med platsmajoren har jag gjort bekantskap, han är cn gammaldags militär, rätt fram, af det slaget, som nu för tiden är tunnsädt. En dag sade han till mig: Herrn tyckes intressera sig för vår hedervärda församling, stig upp till mig, skall nifåse vår kyrkobok. Här lade han för mig en stor foliant, deri hvarje fånge hade sin serskilda biografi. Det varen ohygglig lektyr. Aldrig såg man annat, än 3:e resan stöld, mordbrand, förfalskning, rån och mord. Dertill komma straffen, som han undergätt i fästningen för tjufnad, sturskhet, fylleri, rymning, väld och knif. Mcd antecknadt dato stod der, aldrig: sannat, än prygel, mörk arrest, bojor, halsok på längre eller kortare tid. Det är ruskigt att se en enda fånge och höra hans bedrif ter; här äro de 480, alla lifdömda. Jag slog ihop min bok och gick tankfull min väg. Vid äsynen utaf denna spetsgård af sablar och bajoneiter, som omgaf hvarje arbetsafdelning, tänkte jag på dessa mångfaildigt större massor af fromsinta bönder, som hos oss utan anförare tåga ut till skogs på gemensamma arbeten; huru de i all sämja öfverlägga om, och med samfäld flit verkställa sina göromål. Hvilken skillnad! Man vore färdig tro dem höra till olika klasser af jordens innebyggare. De äro som ulfven och fåret, som höken och dufvan, som tistel och potates! Skådaen flock nattvardsbarn i ett härligt Herrans tempel, fromt knäböjande omEring försoni ngens altare. Kom så hit och se! Titta in i de svarta hvalfven, mögliga af fukt och förruttne!set Skåda omkring dig på dess innevånare, som på en gång väcka medlidande och afsky; läs i deras öga: betryck och fräckhet, elände och öfvermod, smilande höflighet med lömskhet och hat på botten, så har du en bild af englarna i himmelen och afgrundens andar i det yttersta mörkret. Sa

1 april 1845, sida 4

Thumbnail