sina resor till utrikes ort. — Till akademiens bibliotekarie, efter framlidne professor Stål, var docenten Svedbom utnämnd. Akademiens bibliotek och museum hade blifvit riktade med en mängd dyrbara gåfvor; hvaribland särskild uppmärksamhet fästades på en vapensamling från Gallasfolket — i Afrika, söder om Abyssinien — skänkt af H. Exc. Statsministern för utrikes ärenderne baron Ihre. Från vår i södra Afrika resande landsman, Hr Wahlberg, om hvars lif och välbefinnande oroande rykten varit spridda, hade akademien fått bref, dateradt Capstaden d. 3 sistl. Januari, enligt hvilket han lyckligt genomgått flera ganska betänkliga äfventyr på sina tåg bland vildar, lejon och elefanter, och för naturforskarne samlat en skatt ur djurverlden af omkring 235,000 exemplar. Afven från en annan landsman, sysselsatt med vetenskapliga forskningar i en annan verldsdel, nemligen doktor Munk af Rosenschöld, hade akademien fått bref, daterade Corrientes och Assumceion, hufvudstaden i Paraguay, der han sednast befann sig. Ett anbud af handelsbusen A. W. Frestadius, Godenius et komp., Loven et komp. och, James Paton et komp. att, på en af dem gemensamt utrus!ad expedition till östra kusten af Afrika, Ostindiska Öarne och China, lemna fri resa åt en genom akademien utnämnd naturforskare, var af akademien med erkänsla omfattadt, och hade den som naturbistoricus berömligt kände friherre Wilhelm von Diäben vunnit akademiens förtroendelt och medföljt på expeditionen, särskildt utrustadl; dertill med ett statsanslag. — Den medalj, som 1 J : RA IA AS I mr AA TA akademien låtit pregla för detta års högtidsdag, var egnad åt Kommersrådet Alströmer, en al a-lj kademiens 8 stiftare. Med en minnesteckning öfver honom afslutade ordföranden sitt inledningstal. 4 Efter detta följde uppläsningen af årsberättel-)1 serna öfver vetenskapernas framsteg. n Friherre Berzelius, som efter vanligheten för-l4 fattat årsberättelsen öfver de kemiska framstegen, var ej närvarande — till följd af en lindrig opass-: lighet, efter hvad vi hafva hört — men ur hans berättelse föredrog Professor Sefström åtskilligt af allmännare interesse, äfven för de oinvigda. Dertill räknas med skäl de försök, som blifvit gjorda att åstadkomma en större köldgrad, än någon förut känd, jemte uppfinningen af chriometern, ett instrument att mäta en köld, vid hvilken icke blott qvicksilfret, utan äfven alkoholn stelnar. I först nämnda ändamål förvandlas qväfoxid, genom afkylning och sammantryckning, från gas till vätska; den bibehåller sig för någon kort tid i fiytande skick, men medtager, vid sin ålergång till gasform, hela 23 grader mera värma från oms: de kroppar, än fast kolsyra vid öfvergången till gas; så att då man genom den sednare blott lyckas åstadkomma en köld af 829 under fryspunkten, kan temperaturen sänkas ända tll — 15? medelst den flytande qväfoxiden. För att mäta denna ofantliga köld, användes kolsvafla i termometerröret, sedan man färgat denna i sig sjelf färglösa vätska med litet iod, för att göra den synbar. Kolsvaflan fiyter lika obebindradt vid 4435 graders köld, som 1 vanlig luftvärma. Vidrörandet af den i flytande form bragta qväfoxiden har samma verkan på menniskokroppen, som vidrörandet af rödglödgadt jern. — kn Fransk kemist bar närmare bestämt vattnets förut i2ktlagna förhållande när det vidrör starkt upphettade metaller, och derigenom utredt orsaken hvarföre ångpannor, som blifvit öfverhettade, oftast springa först när säkerhetsventien varit öppnad en eller annan minut. Han har äfven utrönt vid hvilken värmgrad detta inträffar. Orsaken är, att vattnet icke fullt vidrör eller väter en metall, som blifvit upphettad öfver en viss, långt ofvan vattnets kokpunkt belägen värmsgrad, utan lemnar metallen torr och mottager ej mer af dess hetta än det får genom strålning. Äger detia förhållande rum emelian en ångpanna och det deri befintliga vatten, så står ångspänningen ej i någon. proportion till pannvägg upphettning: men öppnas nu ventilen, så ait valtnet genom en friare afdunstning förmår upptaga så mycket värme från pannan, att dennas helia minskas till den för pannväggarnes fuktning nödiga lägre temperatur; så sker fuktningen på en gång, d. v. s. att vatinet når de heta pannväggarne omedelbart; men 1 samma ögonblick förvandlas ock hela den förut blott kokheta vattenmassan till ånga, af en spännkraft, som ingen panna förmår uthärda. Man anser denna undersökning böra blifva af nytta för maschinbyggare, hvilka derigenom torde kunna härleda medel till förekommande af ångpannors sprängning. — Öfver lysningskraften hos det emellan kolspetsar utvecklade elektriska ljuset från en elektrokemisk stapel, och den från en med brinnande knallgas påblåst kalkeylinder (det så kallade Drummondsljuset, som nyttjas till bydro-oxygen-mikroskoper), hade försök blifvit anställda i Frankrike, hvarigenom man fått utredt, att då Drummondsljuset förhåller sig till solens ljus som 4 till 446, så förhåller sig ljuset emellan kolspetsarne till solljuset som 4 till 56. Det clektriskt åstadkomna tjuset är följaktligen mångfaldigt starkare än det med knallgas framkallade. Åtskilliga nya enkla kroppar hade -blifvit upptäckta; nemligen två metaller. hvaribland Niobium är en, samt flers