sina resor till utrikes ort. — Till akademiens bi-
bliotekarie, efter framlidne professor Stål, var do-
centen Svedbom utnämnd. Akademiens bibliotek
och museum hade blifvit riktade med en mängd
dyrbara gåfvor; hvaribland särskild uppmärksam-
het fästades på en vapensamling från Gallasfolket
— i Afrika, söder om Abyssinien — skänkt af
H. Exc. Statsministern för utrikes ärenderne baron
Ihre. Från vår i södra Afrika resande landsman, Hr
Wahlberg, om hvars lif och välbefinnande oro-
ande rykten varit spridda, hade akademien fått
bref, dateradt Capstaden d. 3 sistl. Januari, enligt
hvilket han lyckligt genomgått flera ganska be-
tänkliga äfventyr på sina tåg bland vildar, lejon
och elefanter, och för naturforskarne samlat en
skatt ur djurverlden af omkring 235,000 exemplar.
Afven från en annan landsman, sysselsatt med ve-
tenskapliga forskningar i en annan verldsdel, nem-
ligen doktor Munk af Rosenschöld, hade akade-
mien fått bref, daterade Corrientes och Assumceion,
hufvudstaden i Paraguay, der han sednast befann
sig. Ett anbud af handelsbusen A. W. Frestadius,
Godenius et komp., Loven et komp. och, James
Paton et komp. att, på en af dem gemensamt
utrus!ad expedition till östra kusten af Afrika,
Ostindiska Öarne och China, lemna fri resa åt en
genom akademien utnämnd naturforskare, var af
akademien med erkänsla omfattadt, och hade den
som naturbistoricus berömligt kände friherre Wil-
helm von Diäben vunnit akademiens förtroendelt
och medföljt på expeditionen, särskildt utrustadl;
dertill med ett statsanslag. — Den medalj, som 1
J
:
RA IA AS I mr AA TA
akademien låtit pregla för detta års högtidsdag,
var egnad åt Kommersrådet Alströmer, en al a-lj
kademiens 8 stiftare. Med en minnesteckning öf-
ver honom afslutade ordföranden sitt inledningstal. 4
Efter detta följde uppläsningen af årsberättel-)1
serna öfver vetenskapernas framsteg. n
Friherre Berzelius, som efter vanligheten för-l4
fattat årsberättelsen öfver de kemiska framstegen,
var ej närvarande — till följd af en lindrig opass-:
lighet, efter hvad vi hafva hört — men ur hans
berättelse föredrog Professor Sefström åtskilligt af
allmännare interesse, äfven för de oinvigda. Der-
till räknas med skäl de försök, som blifvit gjorda
att åstadkomma en större köldgrad, än någon för-
ut känd, jemte uppfinningen af chriometern, ett
instrument att mäta en köld, vid hvilken icke blott
qvicksilfret, utan äfven alkoholn stelnar. I först
nämnda ändamål förvandlas qväfoxid, genom afkyl-
ning och sammantryckning, från gas till vätska;
den bibehåller sig för någon kort tid i fiytande
skick, men medtager, vid sin ålergång till gas-
form, hela 23 grader mera värma från oms:
de kroppar, än fast kolsyra vid öfvergången till
gas; så att då man genom den sednare blott lyc-
kas åstadkomma en köld af 829 under fryspunk-
ten, kan temperaturen sänkas ända tll — 15?
medelst den flytande qväfoxiden. För att mäta
denna ofantliga köld, användes kolsvafla i termo-
meterröret, sedan man färgat denna i sig sjelf
färglösa vätska med litet iod, för att göra den
synbar. Kolsvaflan fiyter lika obebindradt vid
4435 graders köld, som 1 vanlig luftvärma. Vid-
rörandet af den i flytande form bragta qväfoxiden
har samma verkan på menniskokroppen, som vid-
rörandet af rödglödgadt jern. — kn Fransk ke-
mist bar närmare bestämt vattnets förut i2ktlag-
na förhållande när det vidrör starkt upphettade
metaller, och derigenom utredt orsaken hvarföre
ångpannor, som blifvit öfverhettade, oftast springa
först när säkerhetsventien varit öppnad en eller an-
nan minut. Han har äfven utrönt vid hvilken värm-
grad detta inträffar. Orsaken är, att vattnet icke fullt
vidrör eller väter en metall, som blifvit upphettad
öfver en viss, långt ofvan vattnets kokpunkt belägen
värmsgrad, utan lemnar metallen torr och mottager
ej mer af dess hetta än det får genom strålning.
Äger detia förhållande rum emelian en ångpanna
och det deri befintliga vatten, så står ångspän-
ningen ej i någon. proportion till pannvägg
upphettning: men öppnas nu ventilen, så ait valt-
net genom en friare afdunstning förmår upptaga
så mycket värme från pannan, att dennas helia
minskas till den för pannväggarnes fuktning nö-
diga lägre temperatur; så sker fuktningen på en
gång, d. v. s. att vatinet når de heta pannväg-
garne omedelbart; men 1 samma ögonblick för-
vandlas ock hela den förut blott kokheta vatten-
massan till ånga, af en spännkraft, som ingen
panna förmår uthärda. Man anser denna under-
sökning böra blifva af nytta för maschinbyggare,
hvilka derigenom torde kunna härleda medel till
förekommande af ångpannors sprängning. — Öfver
lysningskraften hos det emellan kolspetsar ut-
vecklade elektriska ljuset från en elektrokemisk
stapel, och den från en med brinnande knallgas
påblåst kalkeylinder (det så kallade Drummonds-
ljuset, som nyttjas till bydro-oxygen-mikroskoper),
hade försök blifvit anställda i Frankrike, hvar-
igenom man fått utredt, att då Drummondsljuset
förhåller sig till solens ljus som 4 till 446, så
förhåller sig ljuset emellan kolspetsarne till sol-
ljuset som 4 till 56. Det clektriskt åstadkomna
tjuset är följaktligen mångfaldigt starkare än det
med knallgas framkallade. Åtskilliga nya enkla
kroppar hade -blifvit upptäckta; nemligen två
metaller. hvaribland Niobium är en, samt flers