ska skulden, samt 2:o till en erinran om en ende orsak till hvart af de två fenomener, förf. tagi sig före att belysa, men som hvart för sig be roddde på flera orsaker, bland hvilka den af för! för hvard ra fallet uppgifna icke var den vigti gaste. Visserligen kan guld eller silfver ifrån ett lanc utgå till ett annat, utan att det exporterande landet befinner sig i handelsundervigt och utar alt dessa metaller utgöra någon vanlig bestånds del af landets för export beräknade produktior eller införsel. Utförseln kan hel och hållen var: föranledd af det lands politiska eller ekonomiskz ställning, dit guldströmmen går, under det tillståndet i landet, hvarifrån denna ström kommer, är fullkomligen tillfredsställande. Derom lärer ingen, som i dessa ämnen eger en stämma, vilja med förf. tvista. Men om förf:s mening är, att de två af honom belysta tillfällen af guldexport från England voro af denna art, och att det trångmål, hvari England år 1823 bragtes, tillkom Taf helt andra orsaker än dem, hvilka föranledde guldexporten, så lärer, enligt hvad ins. vågar I hoppas, förf. för denna mening icke vinna många anhängare. I förklaringen af orsaken till nämnde års guldexport har förf. tvärt stadnat på halfva vägen. Det har sin fulla riktighet, att de af förf. nämnda försträckningar närmast föranledde en stor del af denna export. Men dermed är föga upplyst. Den långt vigtigare frågan är: hvad var det, som gjorde för utländska makter möjligt att inom två år från Storbritannien erhålla försträckningar till ett så förvånande belopp? Var det cj något sjukligt i landets ekonomiska förhållanden? Denna fråga är af flera Brittiska författare upptagen och besvarad; men af vår förf. med den bästa min i verlden förbigången. Den måste derföre här upptagas, och ins. tror sig ej börastadna dervid, eller vid en ny undersökning om förhållandena vid 18235 års kris. Med den öfvertygelse, att: det faktum, hvarom nu är fråga, likasom i allmänhet hvarje annat, lättare bezgripes, då det sammanbålles med flera likartade och med dem kan jemföras, än då det isoleradt framställes, anser han nödigt att utsträcka undersökningen icke endast till trenne af de efter år 48935 i England! inträffade och här ofvan omtalade kriser, hvaribland också den af förf. belysta af åren 1830— 18532, utan jemväl till hvad i England något mer än ett århundrade före 4823 inträffade. England genomgick nemligen då en skräckperiod, snarlik den af 4825, uppkommen af samma orsaker, och följaktligen serdeles lämplig till) jemförelse. Den är bekant under namnet Söderhafsbubblansy och inträffade 1720—1721. Anledningen och förloppet voro följande. Traktaten i Utrecht återställde åt Europa ett fredslugn, som j det länze saknat. Följden blef den under sådana förhållanden vanliga. Kapitalerna växte bastigt; och i följd af sättet, hvarpå egendomen i England är fördelad, hopades de nya kapitalerna till en stor del på få händer. Penningeräntan föll. Detta fall begagnade Robert Walpole till en nedsättning af statsskuldens ränta från 6 och 8 procent till 4 och 5. Under det alla andra vägarj till kapitalers fördelaktiga bruk vorö öfverfyllda, i såg sig en mängd kapitalister genom detta Walpoles i steg äfven beröfvad vanlig inkomst af de åt staten utlånta. Man förlorade tålamod och besinning. En täflan uppstod att begagna alla tänkbara ut-! vägar tll vinst; och man inlät sig utan betänkande i vidt utseende företag, i spetsen för hvil-! ka till en del Englands förnämsta namn syntes. — — Prinsen af Wales var styresman för Waleska kopparkompaniet, och Hertigen af Chandos ör Yorkbyggnaderna. Hertigen af Bridgewater bildade ett bolag för att bygga hus i London och Westminster. — — Det beräknades, att utföranlet af de handelsföretag, för hvilka bolag den tilen bildades, skulle kostat en half millard pund slerling. Kronan på verket blef den nämnda söderhafsbubblan, grundad på en redan 1711 uppsjord plan, att genom ett kompani, med ett kavital af 20 millioner pund sterling, drifva handel vå vissa delar af Amerika. Den ränta, staten gaf i nyssnämnde i allmänna fonderna insatta kapi-: al, var år 4717 nedsatt till 5 procent ifrån 6. så mycket större blef ifren att öka handelsvinten, och man lärde sig snart tro på det manj! ifligt önskade. En plan uppgjordes att öka kom-X aniets kapital genom ait tillstörre aktier i komaniet förvandla de för försträckningar till staten eviljade annuileter. Subskriptionen öppnades len 7 April 4720, och man trängde sig dertill? ned ifver. Aktierna stego slutligen till 4009 pro-u ent. Den 8 September började i allmänna oinionen en reaktion, och den 29 samma månad ade aktierna redan fallit till 4350 procent. Paramentet måste slutligen träda emellan, efter det usentals menniskor tillsatt sin förmögenhet. Mindre våldsam, men förstörande nog, att äfen i sådant hänseende med Söderhafsbubblan 1 örete en likhet, som blir ännu större, om man ister sig vid ursprunget, var 1823 års kris. Äfven denna gång hade ett, efter långvarigalp. rig, inträdt fredslugn ökat kapitalerna hastigare ln n utltvägarna till deras fördelaktiga placering. o enningeräntan hade i Storbritannien fallit så, it regeringen år 4322 nedsatite räntan å de för-) 4 t så kallade navy five percents från 5 procenti mn: I 4; och år 1824, då utvägar till kapitalernas le ikra placering så ifrigt söktes, att de så kallade onsols, hvilka i medeltal gällt, st år 4813 — 581. så ÅS vt AA AA JIA MH