ska skulden, samt 2:o till en erinran om en ende
orsak till hvart af de två fenomener, förf. tagi
sig före att belysa, men som hvart för sig be
roddde på flera orsaker, bland hvilka den af för!
för hvard ra fallet uppgifna icke var den vigti
gaste.
Visserligen kan guld eller silfver ifrån ett lanc
utgå till ett annat, utan att det exporterande
landet befinner sig i handelsundervigt och utar
alt dessa metaller utgöra någon vanlig bestånds
del af landets för export beräknade produktior
eller införsel. Utförseln kan hel och hållen var:
föranledd af det lands politiska eller ekonomiskz
ställning, dit guldströmmen går, under det till-
ståndet i landet, hvarifrån denna ström kommer,
är fullkomligen tillfredsställande. Derom lärer
ingen, som i dessa ämnen eger en stämma, vilja
med förf. tvista. Men om förf:s mening är, att
de två af honom belysta tillfällen af guldexport
från England voro af denna art, och att det
trångmål, hvari England år 1823 bragtes, tillkom
Taf helt andra orsaker än dem, hvilka föranledde
guldexporten, så lärer, enligt hvad ins. vågar
I hoppas, förf. för denna mening icke vinna många
anhängare.
I förklaringen af orsaken till nämnde års guld-
export har förf. tvärt stadnat på halfva vägen.
Det har sin fulla riktighet, att de af förf. nämnda
försträckningar närmast föranledde en stor del
af denna export. Men dermed är föga upplyst.
Den långt vigtigare frågan är: hvad var det, som
gjorde för utländska makter möjligt att inom två
år från Storbritannien erhålla försträckningar till
ett så förvånande belopp? Var det cj något sjuk-
ligt i landets ekonomiska förhållanden? Denna
fråga är af flera Brittiska författare upptagen och
besvarad; men af vår förf. med den bästa min
i verlden förbigången. Den måste derföre här
upptagas, och ins. tror sig ej börastadna dervid,
eller vid en ny undersökning om förhållandena
vid 18235 års kris. Med den öfvertygelse, att:
det faktum, hvarom nu är fråga, likasom i all-
mänhet hvarje annat, lättare bezgripes, då det
sammanbålles med flera likartade och med dem
kan jemföras, än då det isoleradt framställes, an-
ser han nödigt att utsträcka undersökningen icke
endast till trenne af de efter år 48935 i England!
inträffade och här ofvan omtalade kriser, hvari-
bland också den af förf. belysta af åren 1830—
18532, utan jemväl till hvad i England något mer
än ett århundrade före 4823 inträffade.
England genomgick nemligen då en skräck-
period, snarlik den af 4825, uppkommen af sam-
ma orsaker, och följaktligen serdeles lämplig till)
jemförelse. Den är bekant under namnet Söder-
hafsbubblansy och inträffade 1720—1721. An-
ledningen och förloppet voro följande. Traktaten
i Utrecht återställde åt Europa ett fredslugn, som j
det länze saknat. Följden blef den under sådana
förhållanden vanliga. Kapitalerna växte bastigt;
och i följd af sättet, hvarpå egendomen i Eng-
land är fördelad, hopades de nya kapitalerna till
en stor del på få händer. Penningeräntan föll.
Detta fall begagnade Robert Walpole till en ned-
sättning af statsskuldens ränta från 6 och 8 pro-
cent till 4 och 5. Under det alla andra vägarj
till kapitalers fördelaktiga bruk vorö öfverfyllda, i
såg sig en mängd kapitalister genom detta Walpoles i
steg äfven beröfvad vanlig inkomst af de åt staten
utlånta. Man förlorade tålamod och besinning.
En täflan uppstod att begagna alla tänkbara ut-!
vägar tll vinst; och man inlät sig utan betän-
kande i vidt utseende företag, i spetsen för hvil-!
ka till en del Englands förnämsta namn syntes.
— — Prinsen af Wales var styresman för Wale-
ska kopparkompaniet, och Hertigen af Chandos
ör Yorkbyggnaderna. Hertigen af Bridgewater
bildade ett bolag för att bygga hus i London och
Westminster. — — Det beräknades, att utföran-
let af de handelsföretag, för hvilka bolag den ti-
len bildades, skulle kostat en half millard pund
slerling. Kronan på verket blef den nämnda
söderhafsbubblan, grundad på en redan 1711 upp-
sjord plan, att genom ett kompani, med ett ka-
vital af 20 millioner pund sterling, drifva handel
vå vissa delar af Amerika. Den ränta, staten gaf
i nyssnämnde i allmänna fonderna insatta kapi-:
al, var år 4717 nedsatt till 5 procent ifrån 6.
så mycket större blef ifren att öka handelsvin-
ten, och man lärde sig snart tro på det manj!
ifligt önskade. En plan uppgjordes att öka kom-X
aniets kapital genom ait tillstörre aktier i kom-
aniet förvandla de för försträckningar till staten
eviljade annuileter. Subskriptionen öppnades
len 7 April 4720, och man trängde sig dertill?
ned ifver. Aktierna stego slutligen till 4009 pro-u
ent. Den 8 September började i allmänna o-
inionen en reaktion, och den 29 samma månad
ade aktierna redan fallit till 4350 procent. Par-
amentet måste slutligen träda emellan, efter det
usentals menniskor tillsatt sin förmögenhet.
Mindre våldsam, men förstörande nog, att äf-
en i sådant hänseende med Söderhafsbubblan 1
örete en likhet, som blir ännu större, om man
ister sig vid ursprunget, var 1823 års kris.
Äfven denna gång hade ett, efter långvarigalp.
rig, inträdt fredslugn ökat kapitalerna hastigare ln
n utltvägarna till deras fördelaktiga placering. o
enningeräntan hade i Storbritannien fallit så,
it regeringen år 4322 nedsatite räntan å de för-) 4
t så kallade navy five percents från 5 procenti mn:
I 4; och år 1824, då utvägar till kapitalernas le
ikra placering så ifrigt söktes, att de så kallade
onsols, hvilka i medeltal gällt, st
år 4813 — 581. så
ÅS - vt AA AA JIA - MH