väckt mer eller mindre oro, och den första, de fjerde och den femte af dessa utströmningar sh tade med en mer eller mindre allmän förstörir af enskild förmögenhet. De omförmälda utströrn ningarne inträffade 4. åren 1824—4823, då bankens metalliska kas: minskades till ......... St. 4,260,89 som den innehöll d. 34 Dec. 48253, ifrån .......... 44,049,860, som den utgjorde den 27 Dec. 1823. 2. år 1829, då samma kassa i Aug. månad var sjunken till. ...E St. 6,793,53( från... ss oc so crt 40,498,060, som den innehöll den 530 Aug. 1828. 3. åren 1830—1832, då kassan föll till 5,295,154 som deri funnos den 29 Febr. 18532, i stället för omkring. . 42,000,600, som den i Aug. 41850 innehålilit. 4. åren 41834—41837, då samma kassa, med ett afbrott, som räckte från Juni 28353 till April 1836, successift minskades till . ......-. 4,032,000 som den egde den 42 Febr. 4857, i stället för . . . . . .. 40,500,060, som der i Okt. 18533 funnos. 5. år 418539, då kassan föll till . St. 2,525,090 som var dess belopp d. 435 Oktober, i stället för .....-.. 9,362,000, hvilka den egde d. 43 Dec. nästföregående året. Om orsakerna till dessa särskilda gulduttöm ningar, i synnerhet till den första och de trennt sista, hafva i England diskussioner uppstå t, hvilk: äfven i Sverige ådragit sig uppmärksamhet, se dan vi, under de efter vår sista realisation framflutna tio åren, icke mindre än tre särskilda gånger sett silfver i större myckenhet utgå ur banken, först till betalning för en större spanmålsimport, dernäst till inlösen af de i Finland cirkulerande svenska sedlar, och slutligen i följd a! en köpmansspekulation på de i orienten eftersökta kolonnpiastrar eller pillardollars, som funnos i svenska bankens hvalf. Vi känna intet intressantare bevis på denna uppmärksamhet, än en i Statstidn. JM 279 för 1844 och P. o. Inr. T. N:s 2, 14, 21 och 30 för innevarande år införd serie af artiklar om penningväsendetr, der öfver tvenne af Englandsbankens nyssnämnda kriser, nemligen dem som egde rum 1821—41825, och 41830—148532, lemnas en förklaring, som går derpå ut, att båda hade sin grund i förhållanden utom England, och det i så sträng mening taget, att Englands inre förhållanden icke med någondera skulle haft det ringaste att skaffa. Förklaringen är, om icke allt bedrager, beräknad att verka vid de beslut, Riks. Ständer om svenska riksbankens lånerörelse snart skola fatta; och derföre, samt för den verkliga upplysning, som af det engelska penningeoch kreditväsendets nyare historia är att hemta, vågar ins. ett försök att beriktiga denna förklaring, som utan tvifvel innehåller någon sanning, men genom ensidighet är kanske mera missledande än upplysande. Vår förf. börjar med att utur Jacobs, år 1834 utgifna, arbete om de ädla metallernas produktion och konsumtion ännu en gång framdraga skräckbilden af dessa metallers årliga förminskning i Europa, . till följd af minskningen 1 deras produktion inom de fordna spanska lydländerna i Amerika. Att förhållandena, efter den tid, Jaebs undersökningar omfattade, undergått betydlig förändring, att man t. ex. i Amerika år 48535, enligt Berghauss beräkning erhöll. ..... 44,390 Köln: marker guld och 3,079,7809 — — silfver, i stället för . .. 51442 o — guld och 2,235,369 — — silfver, som utgjorde årsproduktionens medelbelopp åren 1810—41829, och att MCulloch antager, det man numera årligen erhåller ett quantum af ädla metaller, hvilket högst obetydligt understiger det, som vanns, när amerikanska grulvorna gåfvo sitt största utbyte, detta förbigås af vår förf. med fullkomlig tystnad. För honom var det i början af artikelserien blott fråga om att rätt lifligt måla svårigheten att fylla verldens behof af nämnda metaller; och efter. att hafva förberedt sina läsares sinnen, kommer han till sin nyssnämnda förklaring, hvars tillämpning på Sverige tydligen är, att, om sjelfva England ej kan behålla sitt mealliska mynt, när en förändring af politiska förhållanden i andra länder föranleder större behof af sådant mynt, det för Sverige vore en fullkomig orimlighet, att våga hoppas bättre framgång. Orsaken till 1823 års kris finner förf. i de försträckningar, enzelska kapitalister åren 4824 ochl 18235 lemnade främmande staters regeringar, och vilka uppgingo till ej mindre än 24,131,000 St. ); och det är icke utan en viss tillfredsstälelse han anmärker, att de af honom rådfrågade ngelska författare), förbigått sammanhanget mellan dessa försträckningar och den af banken r 4823 iråkade förlägenhet. Guldförlusten under åren 1830—1832 härledes mn ÄRnanlelhaae ft PF PP ARR ww mm ks KL LL LL EE