väckt mer eller mindre oro, och den första, de
fjerde och den femte af dessa utströmningar sh
tade med en mer eller mindre allmän förstörir
af enskild förmögenhet. De omförmälda utströrn
ningarne inträffade
4. åren 1824—4823, då bankens metalliska kas:
minskades till ......... St. 4,260,89
som den innehöll d. 34 Dec. 48253,
ifrån .......... 44,049,860,
som den utgjorde den 27
Dec. 1823.
2. år 1829, då samma kassa i Aug.
månad var sjunken till. ...E St. 6,793,53(
från... ss oc so crt 40,498,060,
som den innehöll den 530
Aug. 1828.
3. åren 1830—1832, då kassan föll till 5,295,154
som deri funnos den 29 Febr. 18532, i
stället för omkring. . 42,000,600,
som den i Aug. 41850 in-
nehålilit.
4. åren 41834—41837, då samma kassa,
med ett afbrott, som räckte från
Juni 28353 till April 1836, succes-
sift minskades till . ......-.- 4,032,000
som den egde den 42 Febr. 4857, i
stället för . . . . . .. 40,500,060,
som der i Okt. 18533 funnos.
5. år 418539, då kassan föll till . St. 2,525,090
som var dess belopp d. 435 Oktober, i
stället för .....-.. 9,362,000,
hvilka den egde d. 43 Dec.
nästföregående året.
Om orsakerna till dessa särskilda gulduttöm
ningar, i synnerhet till den första och de trennt
sista, hafva i England diskussioner uppstå t, hvilk:
äfven i Sverige ådragit sig uppmärksamhet, se
dan vi, under de efter vår sista realisation fram-
flutna tio åren, icke mindre än tre särskilda gån-
ger sett silfver i större myckenhet utgå ur ban-
ken, först till betalning för en större spanmåls-
import, dernäst till inlösen af de i Finland cir-
kulerande svenska sedlar, och slutligen i följd a!
en köpmansspekulation på de i orienten efter-
sökta kolonnpiastrar eller pillardollars, som fun-
nos i svenska bankens hvalf. Vi känna intet in-
tressantare bevis på denna uppmärksamhet, än
en i Statstidn. JM 279 för 1844 och P. o. Inr.
T. N:s 2, 14, 21 och 30 för innevarande år in-
förd serie af artiklar om penningväsendetr, der
öfver tvenne af Englandsbankens nyssnämnda kri-
ser, nemligen dem som egde rum 1821—41825,
och 41830—148532, lemnas en förklaring, som går
derpå ut, att båda hade sin grund i förhållanden
utom England, och det i så sträng mening ta-
get, att Englands inre förhållanden icke med nå-
gondera skulle haft det ringaste att skaffa.
Förklaringen är, om icke allt bedrager, beräknad
att verka vid de beslut, Riks. Ständer om svenska
riksbankens lånerörelse snart skola fatta; och der-
före, samt för den verkliga upplysning, som af
det engelska penninge- och kreditväsendets nyare
historia är att hemta, vågar ins. ett försök att
beriktiga denna förklaring, som utan tvifvel in-
nehåller någon sanning, men genom ensidighet
är kanske mera missledande än upplysande.
Vår förf. börjar med att utur Jacobs, år 1834
utgifna, arbete om de ädla metallernas produktion
och konsumtion ännu en gång framdraga skräck-
bilden af dessa metallers årliga förminskning i
Europa, . till följd af minskningen 1 deras pro-
duktion inom de fordna spanska lydländerna i
Amerika. Att förhållandena, efter den tid, Ja-
ebs undersökningar omfattade, undergått betyd-
lig förändring, att man t. ex.
i Amerika år 48535, enligt Berghauss beräkning
erhöll. ..... 44,390 Köln: marker guld
och 3,079,7809 — — silfver,
i stället för . .. 51442 o — guld
och 2,235,369 — — silfver,
som utgjorde årsproduktionens medelbelopp åren
1810—41829, och att MCulloch antager, det man
numera årligen erhåller ett quantum af ädla me-
taller, hvilket högst obetydligt understiger det,
som vanns, när amerikanska grulvorna gåfvo sitt
största utbyte, detta förbigås af vår förf. med
fullkomlig tystnad. För honom var det i början
af artikelserien blott fråga om att rätt lifligt måla
svårigheten att fylla verldens behof af nämnda
metaller; och efter. att hafva förberedt sina läsa-
res sinnen, kommer han till sin nyssnämnda för-
klaring, hvars tillämpning på Sverige tydligen är,
att, om sjelfva England ej kan behålla sitt me-
alliska mynt, när en förändring af politiska för-
hållanden i andra länder föranleder större behof
af sådant mynt, det för Sverige vore en fullkom-
ig orimlighet, att våga hoppas bättre framgång.
Orsaken till 1823 års kris finner förf. i de för-
sträckningar, enzelska kapitalister åren 4824 ochl
18235 lemnade främmande staters regeringar, och
vilka uppgingo till ej mindre än 24,131,000
St. ); och det är icke utan en viss tillfredsstäl-
else han anmärker, att de af honom rådfrågade
ngelska författare), förbigått sammanhanget
mellan dessa försträckningar och den af banken
r 4823 iråkade förlägenhet.
Guldförlusten under åren 1830—1832 härledes
mn ÄRnanlelhaae ft PF PP ARR
ww mm ks KL LL LL EE