ST UN RO PA FR cc AEA och lotsafgifter samt hvarje annan afgift af hvad namn och beskaffenhet den vara må; hvarjemte alla handelsvaror och gods, antingen de äro Kyrkostatens eller något annat lands natureller konstproduk,er, hvaraf införseln från Sverige är lagligen tillåten i Svenska fartyg, kunna hit införas uti Kyrkostatens fartyg, äfvensom alla handelsvaror, utan undantag, hvaraf utförseln från Sverige med inhemska fartyg är lagligen tillåten, kunna från Svenska bamnar utföras med Kyrkostatens fartyg, utan att härstädes i någotdera faliet vara underkastade högre eller andra afgifter, än omlineller utförseln skett med Svenska fartyg. De för Kyrkostatens fartyg och varor i densamma vid ankomsten i Svensk hamna beviljade friheter och förmåner skola tillgodonjutas, äfven om nämnde fartyg direkte avlända från en tredje eller främmande stats hamn. Till bestyrkande af drägtighet och nationalitet äro dessa fartyg försedda med ett af KardinalSkattmästaren utfärdadt Pass, äfvensom Folkpass, hvarjemte de medföra Last-cerlificat och Sundhetspass, enligt Kongl. General-Tullstyrelsens Cirkulär af d. 48 Juli 1840. 15:o Österrikiska. Genom Kongl. Kungörelsen af den 23 April 1831 tillägges dessa fartyg rättighet, att till Svenska hamnar införa och derifråön utföra alla varor och tillverkningar, hvilkas införsel eller utförsel är lagligen tillåten, emot enahanda afgifter, som inhemska, samt med erläggande af enahanda skeppsumgälder, af hvad namn de vara må, och tillgodonjutande af de serskilda förmåner vid inoch utförsel af varor, hvilka nu äro eller framdeles kunna blifva för Svenska fartyg beviljade. 46:0 Grekiska fartyg skola, på grund af en den 4 Dec. 41836 afslutad Handels och Sjöfarts-Traktat och Additionella Akten af den 26 Juli 21837, uti Svenska hamnar och vid Svenska ankarplatser endast erlägga de lots-afgifter m. m:, hvilka inhemska fartyg äro eller kunna blifva underkastade. Uti förstnämnde fartyg kunna, från hvad ort de än komma, till Svenska hamnar införas alla de handelsvaror, utan afseende å produktionsort, hvaraf införseln i Svenska hamnar är lagligen tillåten i Svenska fartyg; äfvensom Grekiska fartyg kunna från Sverige utföra alla handelsvaror utan undantag, hvaraf utförseln till hvad land som helst uti Svenska fartyg är lagligen tillåten, utan att i någotdera fallet vara underkastade högre eller andra afgifter, än om ineller utförseln skett med Svenska fartyg. 47:0 Turkiska. Genom Konventionen af den 25 Augvusti 4827 stadgas, att Ottomanniska fartyg, som besöka Sverige, skola der njuta alla förmåner och rättigheter, som de mest gynnade nationer äro tillagde. 48:o Egyptiska. Till följd af Kongl. Brefvet af den 24 Okt. 18148, skola til:s vidare varor, com med Egyptiska fartyg till Svenska hamnar anlända, så vida de, enligt gälande Tulltaxa, äro till införsel tillåtna, och när Skepparen, genom vederbörligt betyg från den, inlastningsorten närmast befintliga Svenska och Norska Konsul, förmår styrka, att så väl fartyget som laddningen äro Egyptiska, emot helfri tulls beräknande förtal:as och disponeras. 19:o0 Nord-Amerikanska Förenta Staternes. I kraft af Handels-Traktaten af den 4 Juli 1827 skola dessa staters nt Ret fartyg, från hvad ort som helst till Sverige ankomne, behandlas lika med inhemska från samma ort kommande, i afseende på afgifter af hvad namn som helst, och kunna ineller utföra, från eller till hvad ort de komma eller afgå, allt hvad med Svenska fartyg lagligen kan ineller utföras, utan erläggande af andra eller högre afgifter, än om sådant skett med inhemska fartyg. Äfven skola alt slags nederlagsrätt, premier och tullrestitution, som äro någon vara beviljade, gälla för de från Förenta Staterna införda eller dit utförda varor. 20:o Syd-Amerikanska Republiken Venezuelas fartyg skola, i följd af en är 1840 afslutad Handelsoch Sjöfarts Traktat, i Svenska hamnar behandlas, så väl vid inkommande: som utgående, på samma sätt som Svenska fartyg i afseende på hamn-, läst-, bäkoch lots-afgifter samt hvarje j annan afgift af hvad namn och beskaffenhet som helst; hvarjemte alia handelsvaror och gods, hvaraf införseln uti Sveriges hamnar är lagiigen tillåten i Svenska fartyg, skola kunna hit införas uti Venezuelanska fartyg, äfvensom alla hanäelsvaror och gods, hvaraf införseln från Sverige med Svenska fartyg är lagtigen medgifven, kunna utföras från Svenska hamnar med Venezuelanska fartyg, utan att i någotdera fallet vara underkastade högre eller andra afgifter af hvad benämning som helst, än om ineller utförsel sket med Svenska fartyg. — De för Venezuelanska fartyg och varor i desamma, vid ankomst till Svensk hamn, beviljade friheter och fördelar skola tillgodonjutas, äfven då nämnde fartyg direkte anlända från en tredje eller främmande Stats hamn. Dessa fartygs förnämsta dokumenter äro, enligt K. General-Tullstyrelsens Cirkulär af d. 20 Nov. 1844, Navigationspatent, utfärdadt af Exekutiva makten och bekräftadt af Finans-Sckreteraren; Navigations-tillåtelse (Licence de r avigation), gifven af högsta Civila Myndigheten i den hamn, hvarifrån fartyget utgår, samt Equipage-rulla, utfärdad af Hamn-Kapitenen. 21:0o Brasilianska fartyg skola, enligt Kongl. Brefvetaf d. 5 Nov. 1844, i Svensk hamn behandlas, både vid inkommandet och utgåendet, på samma sätt som inhemska fartyg i afseende så väl ä lastpenningar, som å båkoch lotsafgifter, hamn-umgälder samt hvarje annan afgift, af hvad namn och beskaffenhet den vara må, som för fartyg till Kronan, stad e!ler enskild inrättning erlägges. Dessutom är, i afseende på Norska fartyg, genom Kongl. Förordningen af d. 24 Maj 1823, ang. Sveriges och Norges ömsesidiga handelcoch sjöfartsförhållanden, i nåder stadgadt, att sådana Norska fartyg, som, enligt medbafvande skeppshandlingar, antingen äro i Sverige eller Norge byggda etler före nämnde Förordnings utfärdande uti eudera Riket naturalisvrade samt tillhöra Svenska eller Norska undersåter, äfvensom sädana, hvilka antingen såsom yrak efter strandning å Sveriges eller Norges kust, af Svensk eller Norsk man inköpta och derefter å Svenskt eller Norskt skeppsvarf så väsentligen reparerade, att kostnaden dervid uppgålt till minst lika belopp som mköpssumman, eller, efter uppbringning af Svenska eller Norska krigsfartyg eller kapare, i Svensk -eiler Norsk hamn lagligen prisdömda och till Svensk eller Norsk man försälda, blifvit eller blifva naturaliserade, skola i Sverige anses lika med inhemska i afseende på rätllighet och afgifter till Kronan, städer och enskilta inrättningar, samt alt de varor, som med sådana Norska fartyg ineller utföras, skola, utan afseende ä den ort, hvarifrån de ankomma eller till hvilken de afgå; icke vara underkastade avira eller högro afgifter, än om ineller utförseln skett med Svenska fartyg; äfvensom i följd al Kgl. Brefvet den 24 December 4840, Norska fartyg, som från Sverige föra Svenska predukter till Transatlantiska orter eller derifrån med varor till Svenska hamnar anlända, äga alt tillgodonjuta den lindring i tallafgifter, som är medgifven Svenska skeppsfarlen på nämnde orter. För Norska fartygs tullbehandling enligt högstberörde Nådiga föreskrifter fordras, att till verifikation i bevittnad afskrift aflemnas, jemte Folklistla, antingen Milebref eller Biibref, derest det af dessa dokumenter, som medföres, uttryckligen bestyrker nationaliteten, på sätt 26 8 i Kongl. Förordningen af d. 24 Maj 1823 antyder. Rättighet att segla för frakt mellan Svenska hamnar är i allmänhet icke medgifyen någon af ofvan uppräknade nationers fartyg. Norska, äfvensom alla de främmande nationers handelsfartyg, hvilka äro eller framdeles blifva försäkrade om samma afgifters erläggande i Svensk hamn, som inhemska fartyg. skola, jemlikt 148 af Kongl. Maj:ts den 20 Augusti 41840 förnyade Nådiga Reglemente angående skeppsmätning, första gången de till Svensk hamn ankomma för att lossa eller las:a, ovilkorligen undergå mätning och med Svenskt mätebref förses, samt afgifterna derför erlöggas till lika belopp med hvad för Svenska fartygs mätning betalas: och bör i öfrigt, i afseende på dessa fartygs mätning och kontrollen derå, iakttagas hvad rörande Svenska fartygs mätning är föreskrifvet. Deremot skola alla andra främrn ade nationers