utskottet sysselsätter sig med sådana ärendet som genom justitiedepartementet behandlas; kommer man visserligen saken närmare om man säger: Lagutskottet må icke sysselsätta sig med sådana ärender som genom justitiedepårtementet behandlas; ty då vet lagutskottet åtminstone så mycket att det skall akta sina fingrar för det som är under behandling i justitiedepartementet. Vär närvarande grundlags ord hade med trygghet kunnat af högl. konstitutionsutskottet lemnas oförändrade. Hvad ett eller annat af de föreslagna nya utskotten vidkommer, skulle det nästan kunna synas som om snarare ett slags yttre symmetri än någon inre nödvändighet frammanat dem ifrån kaos. Säledes kan jag icke föreställa mig att landet verkligen suckar efter ett särskildt kyrkoutskott. Det högv. ståndet torde kanhända af föregående öfverläggningar veta, att jag har min egen mening rörande lämpligheten af egentligen kyrkliga, af religiösa angelägenheters företagande och inblandning såsom ett slags bisaker ibland de verldsliga målen här vid riksdagarna. Det gläder mig hjertligen att såväl Rikets Ständer i allmänhet. säsom af motionerna kan slutas, som ock särskildt detta högv. stånd förråda såringa benägenhet att i otid befatta sig med andeliga saker. Jag väntar mig intet godt af en uppmuntran att gå åt det motsatta hållet i denna del. Såsom sakerna nu stå, måste man väl medgifva att det är bra litet egentligt kyrkliga saker som vid riksdagarna förekomma. Kyrkolagsärendena äro icke under ecklesiastikdepartementet hänförda, såsom utskottet uttrycker sig. Med dem skulle således kyrkoutskottet icke befatta sig. Huru mycket kyrkligt återstår då för ett Utskott, som skule ha sitt namn af sjelfva kyrkan? Om författandet eller granskning af kyrkohandbok, kateches, psalmbok och dylikt kan väl aldrig bli fråga. Fattigpolisfrågorna måtte väl vara af en temligen blandad beskaffenhet. Återstå således lärdomsoch mcedicinal-ärendena; men dessa kunna välsvårligen upptaga ett Utskott vid hvar riksdag. Jag minns icke mer än en organisationsoch en del anslags-frågor, som kunnat dit hänföras af allt det myckna, som vid denna riksdag förevarit. Om Rikets Ständers Utskotts utmärkta skicklighet att behandla kyrkliga angelägenheter bar jag icke talat, emedan den frågan gäller i en betydlig mån samtlige Utskotten, så länge valen till deras ledamöter ståndsvis förrättas. Att i det ena ståndet finnes crforderlig förmåga i detta fall, är onckligt; men man lär väl icke här få taga på allvar en af de omständigheter, hvilka kunna anses tillhöra det förevarande förslagets humor, att inom ridderskapet och adeln skulle prester ej kunna represente innan de vore afsatta, äfvensom att klockare och afsatta prester kunna vara representanter både inom adeln, inom borgarståndet och inom femte stårdet, samt klockare kanhända äfven inom bondeståndet. Rörande den sistnämnda delen af frågan är dock Utskottets mening mig obekant. Jag förstår icke i hyad män, det jag haft äran anföra beträffsnde kyrkoutskottets umbärlighet, äfven kan gälla det föreslagna landtoch sjöförsvars-utskottet; men jag misstänker det dock, helst högl. Konstitutionsutskottets syftemål omöjligen kan vara, att vid hvar riksdag se ombildad hela krigsmakten till lands och vatten. Statsutskotlets förvandling till Drätselutskott kan lätt förklaras af en i sig lofvärd omsorg för renhet i språket. Dervid kan dock anmärkas, dels att stat icke är nägot osvenskt, näppeligen mindre rör drätsel; deis att det sednare ordet innebär för mycket, emedan bahkväsendet hörer dit; men hvad med rikets stat elier riksstaten bör förstås, är genom bruket otvetydigt. . s 56. ,Omedelbart, liksom förut. Ståndsafdelningaro, en ny omvexling i stället för stånd. Suppleanter för utskott, finnas ej, men väl i utskott. s 67 har genom uraktlåtenheten vid en företagen rättelse fålt ett grammatikalfel: ett ega, som saknar subjekt och torde återfå sitt förlorade. . 73 har en ledamotspersonal, som torde få utmarschera. g 81 upprepar i sista momentet samma sak i sjelfva verket tre gånger. Öfvergången mellan första och andra reprisen sker genom ett alltså, och mellan andra och tredje genom ett följaktligen. Grundlagstadgandet i detta moment är der något mer än grundlagsiadgandet? a 80 är rigtigt, eller rättare sagdt alltför rigtigt afskrifyen efter nuvarande R. O. 64: ty i denna omtalas med rätta skiljaktigheter mellan de fyra stånden rörande person som skall väljas; men Utskottet har förbisett, att när kamrarne blott äro två, kan emellan dem endast en skiljaktighet uppkomma, när hvardera blott röstar på en. g 108 skyddar rigtigt nog yttranderätten m. m. i kammare och utskott; men utskottet har förbisett. att stånd och nämd här böra tilläggas. Äfven de smärre oegentligheterna i redaktionen torde höra rättas, när fråga är om en så vigtig lag. Som ingen ändring i ett ar Konstitutionsutskott en gång framlemnadt förslag får ske, utan att vara a: ståndens gemensamma tankar föranledd, så vägar jag hemstäl!a om afseende må göras på hvad jag tagit mig friheten anföra. ij Ser jag tillbaka på flera af mig anmärkta sakdetaljer, så tycker jag mig ha funnit flera sådana ny heter, flera sådana stora sönderbrytningar, hvilka jag hittills icke sett eller hört en enda menniska önska eller ens omtala, och det kan under sådana förhållanden förefalla liksom litet omöjligt, att ut ransaka hvarifrån högl. Utskottet hemtat den för Ut skottet tvingande anledningen, att föreställa sig hu rusom de grundlagsförändringar här föreslås i dess: delar, just särskildt skulle vara egnade att göra na tionen lycklig och belåten. Månne ifrån voteringa ra