utskottet sysselsätter sig med sådana ärendet som ge-
nom justitiedepartementet behandlas; kommer man
visserligen saken närmare om man säger: Lagutskot-
tet må icke sysselsätta sig med sådana ärender som
genom justitiedepårtementet behandlas; ty då vet lag-
utskottet åtminstone så mycket att det skall akta sina
fingrar för det som är under behandling i justitie-
departementet. Vär närvarande grundlags ord hade
med trygghet kunnat af högl. konstitutionsutskottet
lemnas oförändrade. Hvad ett eller annat af de fö-
reslagna nya utskotten vidkommer, skulle det nästan
kunna synas som om snarare ett slags yttre symme-
tri än någon inre nödvändighet frammanat dem ifrån
kaos. Säledes kan jag icke föreställa mig att landet
verkligen suckar efter ett särskildt kyrkoutskott. Det
högv. ståndet torde kanhända af föregående öfver-
läggningar veta, att jag har min egen mening rörande
lämpligheten af egentligen kyrkliga, af religiösa an-
gelägenheters företagande och inblandning såsom ett
slags bisaker ibland de verldsliga målen här vid riks-
dagarna. Det gläder mig hjertligen att såväl Rikets
Ständer i allmänhet. säsom af motionerna kan slutas,
som ock särskildt detta högv. stånd förråda såringa
benägenhet att i otid befatta sig med andeliga saker.
Jag väntar mig intet godt af en uppmuntran att gå
åt det motsatta hållet i denna del. Såsom sakerna
nu stå, måste man väl medgifva att det är bra litet
egentligt kyrkliga saker som vid riksdagarna förekom-
ma. Kyrkolagsärendena äro icke under ecklesiastik-
departementet hänförda, såsom utskottet uttrycker sig.
Med dem skulle således kyrkoutskottet icke befatta sig.
Huru mycket kyrkligt återstår då för ett Utskott,
som skule ha sitt namn af sjelfva kyrkan? Om för-
fattandet eller granskning af kyrkohandbok, kateches,
psalmbok och dylikt kan väl aldrig bli fråga. Fat-
tigpolisfrågorna måtte väl vara af en temligen blan-
dad beskaffenhet. Återstå således lärdoms- och mce-
dicinal-ärendena; men dessa kunna välsvårligen upp-
taga ett Utskott vid hvar riksdag. Jag minns icke
mer än en organisations- och en del anslags-frågor,
som kunnat dit hänföras af allt det myckna, som vid
denna riksdag förevarit. Om Rikets Ständers Ut-
skotts utmärkta skicklighet att behandla kyrkliga an-
gelägenheter bar jag icke talat, emedan den frågan
gäller i en betydlig mån samtlige Utskotten, så län-
ge valen till deras ledamöter ståndsvis förrättas. Att
i det ena ståndet finnes crforderlig förmåga i detta
fall, är onckligt; men man lär väl icke här få taga
på allvar en af de omständigheter, hvilka kunna an-
ses tillhöra det förevarande förslagets humor, att in-
om ridderskapet och adeln skulle prester ej kunna
represente innan de vore afsatta, äfvensom att
klockare och afsatta prester kunna vara representan-
ter både inom adeln, inom borgarståndet och inom
femte stårdet, samt klockare kanhända äfven inom
bondeståndet. Rörande den sistnämnda delen af frå-
gan är dock Utskottets mening mig obekant. Jag
förstår icke i hyad män, det jag haft äran anföra
beträffsnde kyrkoutskottets umbärlighet, äfven kan
gälla det föreslagna landt- och sjöförsvars-utskottet;
men jag misstänker det dock, helst högl. Konstitu-
tionsutskottets syftemål omöjligen kan vara, att vid
hvar riksdag se ombildad hela krigsmakten till lands
och vatten.
Statsutskotlets förvandling till Drätselutskott kan
lätt förklaras af en i sig lofvärd omsorg för renhet i
språket. Dervid kan dock anmärkas, dels att stat
icke är nägot osvenskt, näppeligen mindre rör drät-
sel; deis att det sednare ordet innebär för mycket,
emedan bahkväsendet hörer dit; men hvad med ri-
kets stat elier riksstaten bör förstås, är genom bru-
ket otvetydigt. . s
56. ,Omedelbart, liksom förut. Ståndsafdel-
ningaro, en ny omvexling i stället för stånd. Supp-
leanter för utskott, finnas ej, men väl i utskott.
s 67 har genom uraktlåtenheten vid en företagen
rättelse fålt ett grammatikalfel: ett ega, som saknar
subjekt och torde återfå sitt förlorade. .
73 har en ledamotspersonal, som torde få ut-
marschera.
g 81 upprepar i sista momentet samma sak i sjelf-
va verket tre gånger. Öfvergången mellan första och
andra reprisen sker genom ett alltså, och mellan an-
dra och tredje genom ett följaktligen. Grundlag-
stadgandet i detta moment är der något mer än
grundlagsiadgandet? a
80 är rigtigt, eller rättare sagdt alltför rigtigt
afskrifyen efter nuvarande R. O. 64: ty i denna
omtalas med rätta skiljaktigheter mellan de fyra stån-
den rörande person som skall väljas; men Utskottet
har förbisett, att när kamrarne blott äro två, kan
emellan dem endast en skiljaktighet uppkomma, när
hvardera blott röstar på en.
g 108 skyddar rigtigt nog yttranderätten m. m. i
kammare och utskott; men utskottet har förbisett.
att stånd och nämd här böra tilläggas.
Äfven de smärre oegentligheterna i redaktionen
torde höra rättas, när fråga är om en så vigtig lag.
Som ingen ändring i ett ar Konstitutionsutskott en
gång framlemnadt förslag får ske, utan att vara a:
ståndens gemensamma tankar föranledd, så vägar jag
hemstäl!a om afseende må göras på hvad jag tagit
mig friheten anföra. ij -
Ser jag tillbaka på flera af mig anmärkta sakde-
taljer, så tycker jag mig ha funnit flera sådana ny
heter, flera sådana stora sönderbrytningar, hvilka
jag hittills icke sett eller hört en enda menniska
önska eller ens omtala, och det kan under sådana
förhållanden förefalla liksom litet omöjligt, att ut
ransaka hvarifrån högl. Utskottet hemtat den för Ut
skottet tvingande anledningen, att föreställa sig hu
rusom de grundlagsförändringar här föreslås i dess:
delar, just särskildt skulle vara egnade att göra na
tionen lycklig och belåten. Månne ifrån voteringa
ra