stadens gatpojkar; eldsvådan uteblef. Ett visst
knot förspordes- i hopen. Man klagade öfver att
ba blifvit narrad, och flere. bedyrade, att, om
det icke för framtiden blir mera besked med
våra eldsvådor, ernade de icke besöka en enda.
I öfrigt har Stockholms lägre befolkning en gan-
ska älskvärd sed, att vid alla dylika tillfällen,
genom ett blindt skoj och skrikande, om möjligt
förhöja det officiella oväsendet af trumning och
klämtningar. Troligen åsyftas väl med dessa sig--
naler att göra larm, att väcka uppmärksamhet
på den öfverhängande faran; men, sedan detta
en gång skett, sedan vederbörande tagit det brin-
nande stället i besittning och eldsläckningskraf-
terna börjat agera, tyckes detta öronsågande oljud
också hafva nått sitt mål och utan skada kunna
tystna.
I början af veckan annonserade någon i Dag-
bladet om ett lån på 260 rdr banko. Som ränta
erbjöds att dagligen få hemta trenne rätter väl
lagad mat! Menskligen att se, borde en sådan
ränta, i ordets fulla bemärkelse, äta upp kapitalet.
Imedlertid då dylika öppna utmaningsbref till
ockreriet måste tolereras i polisens egen tidning,
hvarföre icke heldre ge räntan fri, och låta pen-
ningen, liksom hvarje annan vara, gälla hvad
den kan? ESBJÖRN.