Ar or, CC AA bat RA, PO
att påminna sig den esopiska fabeln om det pösande
berget, måste man dock nu, sedan slottet en gång
väl står der, vara nöjd öfver att det erhållit ett
läge, hvartill icke många kongl. residens kunna
uppvisa något motsvarande. Afven rummens de-
koration i modern renaissance-stil, som nu till en
Idel är fullbordad, har i det mesta lyckats och
ager sig väl ut, om man afräknar den brist på
soliditet, som städse åtföljer bruket af marmor-
prydnader och andra dylika affektationer i bygg-
Inadskostnaden. Hans Maj:t skall vid det besök
som han för någon tid sedan aflade i nya ko-
nungaboningen hafva yttrat sin önskan att nästa
Igång han hitkommer kunna der uppslå sitt resi-
dens. Det skall, efter hvad man säger, äfven
vara fråga om att företaga en förändring i bygg-
-Jnadens yttre form, hvarigenom den onekligen
skulle vinna i utseende: det höga taket skulle
I förändras till ett platt, och de låga flyglarne på-
byggas till samma höjd som hufvudbyggningen.
Det hus — det så kallade Palais,, som ko-
Inungen nu bebor och som en gång tillhörde sin
tids första magnat i Christiania, den lika rike som
Tfåfänglige, grosshandlanden, kammarherren Berndt
lAnker, stiftaren af det Ankerska fidei-kommiss,
Ihbvilket sedermera gått öfver, —är visserligen litet
loch oansenligt för att vara en konungaboning —
Idet har endast en våning — imedlertid har ko-
nung Carl Johan ofta der residerat och funnit
sig väl, och man kan ej betvifla, att hans son
loch efterföljare, konung Oscar, i detta afseende
I vet att finna sig i omständigheterna lika så väl
som hans höge fader. Svenska Minervav har
väl yttrat en !ruktan, att hvad hon behagar kalla
ndet resande hofvet förmodligen i följd af den
dåliga inqvarteringen kunde taga skada af den
starka kölden som herrskat i vinter; men hen-
nes fruktan är säkert onödig, och hon kan för
den skull gerna smälta maten i ro och slippa att
hålla varma servietter i beredskap- till hovets
mottagande vid hemkomsten.
Samteliga Kongl. personernas hela uppträdande
här har varit sådant, att det icke kunnat annat
än befästa och föröka folkets förtroende och
kärlek till konungahuset. I denna monarki
med republikanska institutioner,, i denna mo-
derna stat har man, med ganska få undantag,
alltför ringa sinne för och ännu mindre begrepp
om det styfva och formella hofväsende, som i äl-
dre och mera aristokratiskt-monarkiska stater til-
läges så sor vigt, att dess stränga iak tagelse till
och med på erke-arisokraternas inskränkta hori-
sont visar sig införlifvad med statens bästa, som
åter är Ilktydigt med deras eget välbefinnande.
Det kan också ej nekas, att för aristokratien i
dess affällighets tillstånd är hofbanan i allmänhet
den öppnade landsvägen till inflytelse och berg-
ning eller åtminstone halmstrået för den skepps-
brutne. Hos oss, der det sociala lifvet rörer sig
i enklare och friare former, der adels-aristokra-
tien ) väl är affällig nog sedan den står med
ena foten i grafven, men derjemte är så obe-
obetydlig att den icke kan komma med i be-
traktande, der folkinstitutionerne i statsförfattnin-
gen och kommunal-väsendet hafva utvecklat en
kanske till och med af många fördomar uppblan-
dad antipathi mot allt slags hofväsende, och der
fåfängligheten till stor del, på grund af hofvets
sällsynthet, slår ut i andra rigtningar, der skulle
en hofhållning i gammal stil med allt dess tra-
ditionella ståt och prål och styfva etikett passa
såsom femte hjulet under vagnen, Hans Maj:t,
hvars jemna, rättfram och flärdfria personlighet
icke heller synes kunna förlika sig med ett så-
dant hofväsende och hoftvång, har således haft
lätt att uppfatta ställningen här ifrån rätta sidan,
och den kongl. familjen föler: säkert lika myc-
ket sin egen smak, som den här i allmänhet rå-
dande tonen, då den inrättar sin hofhållning efter
den prålfria och inskränkta måttstock, som, utan
att träda den kongl. högheten och värdigheten
för nära, är lika tillfredsställande för ett litet
och tarfligt folk, som väl egnadt att gifva det ett
godt exempel.
Att här, liksom öfverallt, finnas innehållstoma
menniskor, för hvilka kammarherre-nyckeln är
en St. Petri nyckel och som af hofvets återstrål-
ning bereda sig en guldpappers-gloria omkring
det toma hufvudet, kan visserligen icke förne-
kas; men de höra till undantagen, och deras lå-
nade betydelse är; blott hvad man kunde kalla
en galgenfrist så länge hofvet är här. I de
långa mellantiderna föra de här ett ynkligt lif,
och detta, i förening med den ringa uppmuntran,
som ett sådant tänkesätt nu synes erhålla ifrån
högsta ort, skall sannolikt inskränka deras antal
Jännu mera. - Att en uppmärksam betraktare ifrån
en större hufvudstad för öfrigt, i denna tiden,
skulle finna rika ämnen till satiriska anmärknin-
gar öfver våra goda Christiania-boer, det är tem-
ligen troligt, då den utur vår ovana vid allt slags
hofväsende framstående naivetet måste hafva med
sig åtskilligt komiskt. Men detta oskyldighets-
tillstånd bör ej lända oss till mehn, och de slad-
deraktiga tungor, som under denna extraordinära
form för och rörlighet i vårt sociala lif, hafva
haft så brådtom och i vår mängd af landsorts-
tidningar förskaffat sig afloppsrännor, äro nu tillt
stor del förstummade, sedan hofvet hör till da-
gens ordning, liksom de täta massorna af åskå-
) Man gifver här sådana ställen det egna namnet
Löcken. .
) Af ett annat slags aristokrati, nemligen Odal-
bonde-aristokratien, som här på grund af de sedan
Arilds tid bestående förhållanden och vår stats-
författnings beskaffenhet finner en för sig fruktbar
jordmån, kunna vi måhända i sin tid få någon