— 4,021,3583: således öfverskjutande tillgångar utgö-
rande reseryfonden 4,365,664.
Enligt en kongl. statskontorets nyssnämnde utlå-
tande bilagd specifik förteckning, utgjorde de öfver-
skjutande, bland reservfonden oriktigt beräknade, til!-
gångar 1,032,081.
Om nu således från ofvanstående, af revisorerne
kalkulerade, belopp 4,365,664: afdrages nyssnämnde,
oriktigt till grundfonden hänförde, nettotillgäng
4,032,084; återstå rdr 3,333,582, eller den summa,
som statskontorets, af specifik förteckning åtföljda.
utredning framställer säsom reservfondens verkliga
belopp vid 4844 års slut, bestående af följande huf-
vudsummor, nemligen: Tillgång bko 5,376,897; skuld
—92,043,345; öfverskjutande tillgång, som visar re-
servfondens belopp 5,5353,582.
Enligt utsk. mening bör från sistnämnde saldo-
belopp 3,333,582: än vidare afdragas det i samma
kalkyl uppförde värdet af behållne inventarier, med
49,738; hvarefter återstå 3,520,844, hvilken summa
utsk. anser närmast öfverensstämma med den så hal-
lade grund- eller reserv(ondens belopp vid 4844 års
utgang.
Tilivaron af en reservfond synes tydligast derige-
nom, att statsverket kan ombesörja de löpande utgif-
terne för de 4 å 5 första månaderne af äret, oak-
tadt en stör del utaf föregående årets skatter ej bör-
jar inflyta förr, än efter Maj månads ingång, i följd
hvaraf fonden i sjelfva verket utgör ett rörelsekapi-
tal för statsverket, som dymedelst befrias från den
besvärliga åtgärden att utfärda assignationer, såsom
i åtskilliga andra länder eger rum. Enligt utsk.
tanka, är det imedlertid hvarken principenligt eller
med ordning och redighet öfverensstämmande, att
uti oftaberörde fond inräknas fastigheter, inventarier
med mera dylikt, som ej kan realiseras för bestri-
dande af löpande statsutgifter, och hvilket i alla fall
utgör blott en ringa del af hvad svenska statsverket
eger. I betraktande häraf, och på grund af inne-
hället i revisorernes berättelse och statskontorets ut-
lätande, hemtar utsk. skäl för det tillstyrkande, att
R. St. måtte hos K. M. anhålla om befallning till
statskontoret, att, för vinnande af en hastig och klar
öfversigt, låta i rikshufvudboken för år 4844 och de
följande åren inrätta ett serskilt conto, deruti upp-
tagas de delar afreseryvfonden, hvilka utgöra ett verk-
ligt förlagskapital för statsverket, såsom kontanta
behållningar, spanmål, innestående uppbörd, m. m.,
hvaremot den icke rörliga delen, t. ex. fastigheter,
inventarier m. m., må uteslutas.
Enligt gällande föreskrifter, skola värden å de un-
der hvarje verks vård hörande fastigheter m. m. uti
dess räkenskaper upptagas; och ehuru det gifves en
mängd af sådane kronans tillhörigheter, t. ex. skepp,
förråder, utredningspersedlar 0. s. V., å hvilka vär-
dena med deras förändring genom afgång och till-
komst svårligen kunna med full tillförlitlighet redo-
visas, likväl, och då det skulle både i statistiskt och
annat hänseende vara serdeles vigtigt, att hafva nä-
gon kännedom om allt hvad kronan verkligen eger,
har utsk., i sammanhang med sitt ofvan gifna till-
siyrkande, derjemte föreslagit att R. St. tillika ville
hos K. M. hemställa, att, så framt K. M. pröfvar
sådant kunna, utan allt för stora olägenheter och
kostnader, verkställas, vederbörande verk och inrätt-
ningar måtte anbefallas att, hvar för sig, upprätta
förteckningar, der säådane ej redan finnas, hvaruti,
jemte approximativa värden, upptagas de kronans till-
hörigheter i fast och lös egendom, hvarje verk och
inrättning vårdar och omhänder har, samt att dessa
förteckningar derefter mätte summariskt sammanfö-
ras i en enda liggare, hvilken hvarje tionde år bör
undergå nödig komplettering, för att i statskontoret,
vid förefallande behof, vara tillgänglig.
— —— — - ——
— Af de utskottsbetänkanden, som i Bonde-
stlåndets plenum sistl. måndag förekommo, voro
följande de vigtigaste:
Lagutskottets betänkande JV 82, i anledning
af väckta motioner om förändring af lagens stad-
ganden rörande testamentsfriheten och gåfva med
varm hand, blef, uppå hemställan af förre tal-
mannen Anders Eriksson och David Andersson,
återremitteradt, på de skäl som finnas utvecklade
i hr Thorns reservation, och med de anmärk-
ningar som under diskussionen af Carl Gustaf
Bruhn m. fl. mot betänkandet afgålvos.
Samma utskotts betänkande JV 87, i anled-
ning af väckta motioner angående konkurslag-
stiftningen, blef äfvenledes återremitteradt, enligt
yrkande af Petter Claesson, Rutberg, Carl Gustaf
Bruhn, Nils Strindlund, Nils Persson, Ola Jepps-
son och f. talmannen Anders Eriksson.
Samma utskotts betänkande JF 88, angående
förändring af 8 i 9 kap. handelsbalken samt 2
af kongl. förordningen d. 98 Juni 4798, bifölls,
efter en kort diskussion, i hvilken Nils Persson,
Nils Strindlund och Ola Jeppsson deltogo.
Emot samma utskotts be änkande JM 94, till-
styrkande en författning angående förmånsrätt för
förskott, lemnadt på varor, som blifvit till för-
säljning emoitagna, framställdes anmärkningar af
Carl Gustaf Bruhn och Nils Persson, med hvilka
FE os Ti) svan