DOKTOR GUMZLU YTTRANDE ANGÅENDI
ARFSRATTEN.
Vid införande af Presteståndets diskussion an
gående arfsrätten, saknades doktor (Gumeaelii anfö
rande, hvilket, sedan det numera kommit Red
tillhanda, för fullständighetens skull här nedan in-
föres, och torde läsas med intresse:
Doktor Gumelius: Benna fråga hör till dem, på
hvilka svaret småningom allt tydligare utvecklar sig
ju mer den allmänna ö:vertige!sen hinner stadgas
Den har visserligen långsamt mognat; men den sy:
nes dock nu ändtligen vara fulikomligt mogen. När
frågan först väcktes möttes den af ringa deltagande
Detta doltagande har ökats steg för steg. Inom he-
dervärda Bondeståndet, hvilket saken så nära rörer
fick den vid förra riksdagen pluralitet, och denna
pluralitet bär nu vext till en stor och afegjord.
Amhet kan betraktas ut tre synpurkter 4:0rätts-
frågan i och för sig sjelf; 2:0 dess inflytande på
samhällets sociala och ekonomiska förhållanden; 3:0
med afseende på de hinder och svårigheter, som stå
i vägen för det nya lagstadgandets införande.
Hvad nu först den frågan beträffär, huruvida arfs-
tätt är en naturlig rättighet eller icke, så behöfver
jag deruti icke iniåta mig. Det är nog att arfsrätt
är ett positivt stadgonde i vår lag, Här behöfvyer
således endast afgöras, huruvida denna rätt bör vara
olika för de olika könen, eller icke. Man har anfört
åtskilliga grunder för den olika arfsrätten, Ensådan
framställdes i detta Stånd vid förra riksdagen, och
har i en betänkandet vidogad reservation, samt i
ett nyss hördt yttrande åter blifvit åberopad. 3Afan
säger, alt egendom blott ett medel patt full-
göra sina åligganden. att svara mot sin bestäm-