Vara troligt, ali R. St:s bank skall ega tillfälle att göra sig underrättad cm ett större antal kreditiv8 kanders ställning till en privatbank, och huru skall Rikets Ständers bank kunna af verkställde lyftningar och insättningar i kreditiver bedöma hvar och en kreditivtagares rörelse, hvilket nu ganska beqväret sker i hvarje privatbank? Privatbankerna i vårt land äro icke annat än en afbild af de skottska. hvilka man så mycket berömmer. Jag anser mig i detta fall böra åberopa hvad en aktad ledamot af detta hus för fjorton år sedan anförde om privatbankernes kreditivrörelse. Iian säger i dess afbandlirg om banker, åberopande ett yttrande af en skottsk kommitt: kommitten kan väl icke förmoda, att detta steg skall verka menligt på kassakreditiverna till den grad, som åtskilliga vittnen befarat, men kommittten är obenägen, att utan desto starkare bevis för nödvändigheten deraf, råda till en åtgärd, som skulle kunna åstadkomma rubbning, på hvad sätt som helst uti ett system, hvilket efter kommittcens tanka är så beundransvärdt väl beräknadt, för att befrämja hushållning med bruket af kapitaler, väcka och underhålla hågen för gagneliga företag, och hos folket grundlägga moraliskt värde, genom den uppmuntran det lemnar åt flit, redlighet och försigtighet. Jag anser mig vidare böra upptaga ett annat yttrande, som blifvit fäldt på detta rum, nemligen att det icke vore betänkligt att sätta minimibetoppet för privatbankerna så lågt som 200.600 Rdr, och samme tal. åberopade i detta afseende Englands exempel. Jag skulle tro att detta går an i England, der man har ett metalliskt mynt, men här skulle det vara mindre försigtigt. Jag har väl i detia ämne skriftligen uppsatt mina tankar, men då jag redan i fiera delar blifvit af andra talare förekommen. vill jag inskränka mig till en enda punkt, och fär, under förklarande, att jag i hufvudsaken instämmer i deåsigser frih. Raab här framställt, understödd af hr Nordenankar, uppläsa följande: vAtt en större bankinrättning alltid mera obehindradt kan möta förekommande vexlingar och konorera förbindelser, än cn liten, ligger i sakens natur och besannas dessutom af erfarenheten. En bank, som räknade delegare från Sveriges flesta provinser, skulle erhålla en kredit, som i betydlig grad borde minska misstroendet och följaktligen äfven vexlingarne, skulle med lätthet kunna uppiåna kapitaler såväl inom som utom landet. Ingenting inverkar mera menligt på krediten inom ett land, än tillämpningen af en mängd olika utläningsprinciper, och likväl har detta i hög grad varit förhållandet just i våra privatbanker. En har diskowterat på 6 måneder, en på 4 och en på 3. En har utgått från den riktiga äsigten att företrädesvis understödja ana näringar, der omsättningen är mera liflig, en annan anser sig skvyidig att vara förläggare äfven för landt mannen och indrager derigenom landtmannen i I: nten af lånespekulationer. En drifver företrädesvis ontrörelse, en annan helst kreditiv. En gör indragningar vid vissa bestämda årstider, en annan har till silt mål, att i högsta möjliga grad utsträcka scdelemissionen, för att derigenom befordra aktieogarnes vinst. En yrkar att kreditivtagarne skola göra täta omsättningar, helst i riksmynt, er annan låter kreditiverna från år till år halanceras snart sagdt såsom stående lån. En hyllar liberala grundsatser och hetjenar allmänheten affärsmässig! och med beredvillighet, en annan är mera ogen och åstadkommer ovilja emot hela privatbankssystemet Med ett ord, hvar och en bank följer sin individuella böjelse, beroende naturligtvis af de ledande personernas åsigter, och derigenom uppstår i ådmini: strationen en olikhet, som är högst skadlig för der lånesökande, enär han cj har någon bestämd grunc för sina beräkningar i afseende på penningeunder: stöd och den tid han densamma kan påräkna. (Forts. framdeles.) Rättelser. I ht Gripenstedts anförande, intage! i Aftonbladet JM 58 d. 144 Mars, första sidan, sista spalten, 29:de raden uppifrån, står: förderfyat vire varor,, läs: pförderfvat våra vanor. Raden 41 nedifrån står: eger, läs: gern. Raden 33 nedifrån står: ;man tage, läs: men tag. Samma rad står; riksmynt; ock förs, läs: Riksmynt i och förs. Rad 49 nedifrån står: af sämre, läs: vell sämren. m———tt DOKTOR GUMALU YTTRANDE ANGÅENDE A DETCD TTT