Vara troligt, ali R. St:s bank skall ega tillfälle att
göra sig underrättad cm ett större antal kreditiv-
8 kanders ställning till en privatbank, och huru
skall Rikets Ständers bank kunna af verkställde lyft-
ningar och insättningar i kreditiver bedöma hvar
och en kreditivtagares rörelse, hvilket nu ganska be-
qväret sker i hvarje privatbank? Privatbankerna i
vårt land äro icke annat än en afbild af de skottska.
hvilka man så mycket berömmer. Jag anser mig i
detta fall böra åberopa hvad en aktad ledamot af
detta hus för fjorton år sedan anförde om privatban-
kernes kreditivrörelse. Iian säger i dess afbandlirg
om banker, åberopande ett yttrande af en skottsk
kommitt: kommitten kan väl icke förmoda, att
detta steg skall verka menligt på kassakrediti-
verna till den grad, som åtskilliga vittnen be-
farat, men kommittten är obenägen, att utan desto
starkare bevis för nödvändigheten deraf, råda till
en åtgärd, som skulle kunna åstadkomma rubbning,
på hvad sätt som helst uti ett system, hvilket efter
kommittcens tanka är så beundransvärdt väl beräk-
nadt, för att befrämja hushållning med bruket af
kapitaler, väcka och underhålla hågen för gagneliga
företag, och hos folket grundlägga moraliskt värde,
genom den uppmuntran det lemnar åt flit, redlighet
och försigtighet.
Jag anser mig vidare böra upptaga ett annat ytt-
rande, som blifvit fäldt på detta rum, nemligen att
det icke vore betänkligt att sätta minimibetoppet för
privatbankerna så lågt som 200.600 Rdr, och samme
tal. åberopade i detta afseende Englands exempel.
Jag skulle tro att detta går an i England, der man
har ett metalliskt mynt, men här skulle det vara
mindre försigtigt. Jag har väl i detia ämne skrift-
ligen uppsatt mina tankar, men då jag redan i fiera
delar blifvit af andra talare förekommen. vill jag in-
skränka mig till en enda punkt, och fär, under för-
klarande, att jag i hufvudsaken instämmer i deåsig-
ser frih. Raab här framställt, understödd af hr Nor-
denankar, uppläsa följande: vAtt en större bankin-
rättning alltid mera obehindradt kan möta förekom-
mande vexlingar och konorera förbindelser, än cn
liten, ligger i sakens natur och besannas dessutom
af erfarenheten. En bank, som räknade delegare från
Sveriges flesta provinser, skulle erhålla en kredit,
som i betydlig grad borde minska misstroendet och
följaktligen äfven vexlingarne, skulle med lätthet
kunna uppiåna kapitaler såväl inom som utom lan-
det. Ingenting inverkar mera menligt på krediten
inom ett land, än tillämpningen af en mängd olika
utläningsprinciper, och likväl har detta i hög grad
varit förhållandet just i våra privatbanker. En har
diskowterat på 6 måneder, en på 4 och en på 3.
En har utgått från den riktiga äsigten att företrädesvis
understödja ana näringar, der omsättningen är mera
liflig, en annan anser sig skvyidig att vara förläggare
äfven för landt mannen och indrager derigenom landt-
mannen i I: nten af lånespekulationer. En drifver
företrädesvis ontrörelse, en annan helst kreditiv.
En gör indragningar vid vissa bestämda årstider, en
annan har till silt mål, att i högsta möjliga grad
utsträcka scdelemissionen, för att derigenom befor-
dra aktieogarnes vinst. En yrkar att kreditivtagarne
skola göra täta omsättningar, helst i riksmynt, er
annan låter kreditiverna från år till år halanceras
snart sagdt såsom stående lån. En hyllar liberala
grundsatser och hetjenar allmänheten affärsmässig!
och med beredvillighet, en annan är mera ogen och
åstadkommer ovilja emot hela privatbankssystemet
Med ett ord, hvar och en bank följer sin indivi-
duella böjelse, beroende naturligtvis af de ledande
personernas åsigter, och derigenom uppstår i ådmini:
strationen en olikhet, som är högst skadlig för der
lånesökande, enär han cj har någon bestämd grunc
för sina beräkningar i afseende på penningeunder:
stöd och den tid han densamma kan påräkna.
(Forts. framdeles.)
Rättelser. I ht Gripenstedts anförande, intage!
i Aftonbladet JM 58 d. 144 Mars, första sidan, sista
spalten, 29:de raden uppifrån, står: förderfyat vire
varor,, läs: pförderfvat våra vanor. Raden 41 ned-
ifrån står: eger, läs: gern. Raden 33 nedifrån
står: ;man tage, läs: men tag. Samma rad står;
riksmynt; ock förs, läs: Riksmynt i och förs. Rad
49 nedifrån står: af sämre, läs: vell sämren.
m———tt
DOKTOR GUMALU YTTRANDE ANGÅENDE
A DETCD TTT