OA VN VAA ken Aminoff, m. fl., eller den så kallade justemilieun inom Ståndet, hade jemväl åtskillige af de mera radikale förenat sig, och många smickrade sig derföre med det hoppet, att denna tanka skulle vinna pluralitet. Denna förmodan steg ytterligare under gårdagens debatt, då, till en och annans förundran, äfven Hr statsrådet Sillfverstolpe förklarade sig ämna rösta derför, och egentli gen Hr von Hartmansdorff uti ett långt och pathetiskt tal stridde helt och hållet deremot, vann det dock vid voteringen ej mer än 82 röster mot 426. Ganska anmärkningsvärdt är, att minoriteten här var hvarken en röst mer eller mindre, än vid det förra KonstitutionsUtskottets förslag, den 28 Augusti sistl. år. Skall detta ännu kunna skingra några illusioner? Flere kraftfulla reservationer afgåfvos emot detta beslut, af baronerne Tersmeden och Hermelin, Hrr Bror Munck, Aug. Anckarsvärd, Gripenstedt, G. af Sillen, Mannerskants, m. fl. Hr Gripenstedt talade vid detta tillfälle med mycken värma och lflighet samt erinrade på slutet om huruledes Adeln gjorde allt, för att upprifva bryggan till förening emellan sig och de öfriga Stånden, samt citerade det ryktbara uttrycket af Danton: Ni paix, ni tråve entre les deux cotös de Passembleep. o Vi införa här nedan det s. k. Akermanska förslaget: Förslag till gemensam tanke i Representations frågan. 1:0 Svenska national-representationen fördelas på tvenne kamrar, en öfre och en nedre. i 2:0 Antalet ledamöter i begge kamra:cce mi sam-! manlagdt icke öfverstiga 300. I 3:0o Kamrarne böra, genom sättet för deras bilddande, göras af hvarandra oberoende. I afseende å deras ömsesides förhandlingar bör också ordnas, att en hvar af dem äger veto i alla frågor, som möjligen kunna förefalla. 4:0 Nedre kammaren, egentligen ärnad, ej blott att inrymma en rättvis andel åt de i samhället existerande mera materiella intressen, utan äfven att innefatta dess mera rörliga, framåtskridande elementer, bör ock, med riktning åt detta mål sammansättas. Deruti böra således icke ovilkorligen återfinnas ae serskilda stånd eller medborgareklasser, som utgöra den nuvarande representationen, utan böra valkollegier, valrätt och valsätt så inrättas och bestämmas, att alla medborgare som äga, eller, efter hvad numera allmänt blifvit erkändt, böra äga rösträtt, sättas i tillfälle att utöfva densa-ma sålunda, att del röstägande i ett valkollegium eller valkrets icke i sitt val bindas inom någon bestämd medborgareklass, det vare sig till benämning eller yrke; men att härvid dock tillses, att icke blott förmögenheten i den mån densamma för samhället i dess helhet är af vigt, utan äfven bildningen må kunna tillfredsställas i sina billiga anspräk. 3:0 Öfre kammaren, hvilken vården om det bestående i främsta rummet tillkommer, bör sammansättas med rigtning, att kunna moderera eller återhålla den nedre kammarens möjiiga benägenhet för ett antingen för tidigt eller alltför brådskande framåtgående. För vinnande af detta ändamäl, böra valkollegier, valrätt och valsätt, så inrättas och bestämmas, att den högre bildningen, den större förmögenheten. samt den under deltagande i allmänna värf samlade större erfarenheten, må företrädesvis i denna kammare äga sina repres:ntanter; och bör jemnväl vid bildande af denna kammare, ej allenast tagas i betraktande den rätt Konungen nu äger, att ät medborgare bereda inträde i representationen, än äfven tillses, att ersättning lemnas för den personl ga sjelfskrifvenhet, som inom tvenne riksstånd äger rum, så att den hädanefter må kunna upphöra. i 6:0 Till ordförande så i öfre som nedre kammaren äge Konungen utse någon ibland vederbörande kammares ledamöter. 7:0 För valbarhet till öfre kammaren erfordras högre ålders qvalifikationer, än som för valbarhet till nedre kammaren varder stadgadt. 8:o Val till nedre kammaren förrättas hvart tredje år och gäller valet ej blott för den legtima riksdag, för hvilken valet förrättas, utan äfven för urtima riksdag, om sådan inträffar, innan tid för ny valförrättning är inne. Ledamöter i öfre kammaren utses för en längre tidrymd. 9:0 Valrätt bör omedelbart utöfvas, der icke annorlunda för enskildt fall stadgas, men äfven vid detta sednare förhällande bör, så vidt ske kan, tillses, att valberättigad, som sådant åstundar, må kunna sin val rätt sjelf. utöfva. 40:0 Vid början af hvarje Riksdag utse kamrarne, till hälften hvardera, ledamöter i de utskott, som erfordras för behandling af sådane ärender, bvilka ovilkorligen skola vid hvarje riksdag förekomma. För handläggning af tillfälligtv:s förekommande ärender, i följd antingen af Konungens proposition eller af enskild riksdagsmans motion, tillsättes serskildt utskott af den kammare, der propositionen blifvit aflemnad eller motionen väckt. Utskotts-ordförande utses af och ibland utskottets ledamöter genom val. I dag på förmiddagen har åter väldeligen arbetats med ett förslag af herr Lagerhjelm, Pehr, somgår ut på, om vi rätt uppfattat det, att förklara Utskottets förslag icke antagligt, men tillika förklara, att Ridd. och Adeln anser en reforni nödvändig (!!). Grefve Frölich inlemnade ock i dag på morgonen ett förslag, som skulle hvila tills vidare. Votering om herr Lagerhjelms förslag har ännu ej förekommit klockan 2, då detta skrifves. — Hos Borgareståndet förekom en diskussion öfver Lagutskottets bet: A? 76, som afstyrker väckt motion om rättighet för städernas magistrater att handlägga lagsökningsmål; motionären, br Arnberg, jemte flere ledamöter, yttrade sig emot bet:; som försvarades af utsk:s ledamöter i ståndet, men slutligen blef återremitteradt. Ett nar Konst.utsk:s memoriåler blefvo efter kort -— oc FT) TA om -— 9 — An k tv