TJALL I Vljdg VDM Me IA. SOIL UCI UULYULRI JUSTE
ut; porträttet är för öfrigt utfördt med mycken
talang och väl lyckadt i trycket.
—-
KUNGLIGA TRATEI
Kom, dramatisk examen i en akt cfter Tilsholtz,
första gången uppförd den 40 Mars 1845.
De gamla godkända formerna af sorgespel, lust-
spel, dram och skådespel ha blifvit för tronga för
våra teaterförfattare. Nu titulerar man siaa dra-
matiska utgjutelser: fantasier, bagatelier (vackra
bagateller i ett par akter och fyra eller fom ta-
blåer), vaudevili-monologer, tidsbilder, dramatiska
skizzer, sceniska skuggspel, med rcra sådant.
Till denna massa af olika teatraliska balistämplar
bar nu kommit en alldeles ny; förevarande ar-
bete kallar sig: dramatisk examen, I en tid,
då man så lifligt intresserar sig för undervisnin-
gen, är ett sådant namn utan tvifvel pikant. Sce-
nen är ju också ett elementar-läroverk för den
nationella bildningen, för en vigtig gren af ett
tidehvarfs litterära utveckling. Hvilken ske silärare,
annars måhända ingen vän af Thalias lek ar, tar
ej, då han på affischen läser ordet: examen, hatt
och käpp från spiken, och går att studera peda-
gogien på teatern. Hvilken ung s. k. kiersare i
herr Hazelii krigs-skola vill icke gerna, i höran-
det af en examen på Kongl. Teatern, hemia mod
och kralt till egna gigantiska företag i denna väg?
Ja! till och med för hvilken fullkomligt i itterat
person klingar det ej liksom litet frestande att
få höra en aktris stå examen, att lyssna till hen-
nes svar på alla de frågor, dem en patricrkaliskt
inqvisitorisk teater-direktör behagar göra enne!
Författaren har således ostridigt valt sim ticl med
mycken urskiljning. Och han har äfven icke
utan talang skrifvit sin pjes.
Intrigen, så vidt den ens kan få detta namn, är
oändligt enkel: En teater-direktör a rt en
förlust, hvartill icke skälet uppges. Genom en
eller annan orsak lider hans seen brist
konstnärinno:
Som spela ädla mödrar och hjeltinnor.
Ungefärligen såsom man här i Stocktolm för-
liden höst annonserade efter tenorer ned bild-
ning och ett hyggligt yttre, har teater-dize)tören,
troligen under rubriken: Diverse, annouser:; efter
pädla mödrar och bjeltinnor,. Svar tivorflöda,
till större delen vidrigt illa stafvade, — nam-
seller), ja! till och med jungfrur, rekop ou ndera
sig på det lifligaste, med de fuliständigaste bevis,
i egenskap al ädla mödrar och bjeltinnors Det
är en uppsjö af sådane, som nästan ioiar att
dränka vår teater-direktör under ett svall af bil-
jetter och ur tidningsblad utklippta recon-ioner.
Han börjar filosofera öfver den vanvörduad mot
konsten, som innebäres i dylika försök att med
storm inkräkta en plats på dess område, di han,
midt 1 dessa betraktelser, afbrytes af ex botjent,
som anmäler en dam. Teater-direktörv:, om å
konstens vägnar blifvit försatt i ett ser ; Vre-
sigt humör, finner nu ett ypperligt Ulifilie att
öfver den stackars anmälda, hvilken : utan
ringaste tvekan förutsätter vara en aktris. sttöm-
ma all den misslynthet, som för ögonblicket gä-
ser inom honom.
Han emottar henne på ett sätt, att man nästan
tvingas förutsätta, det direktören aldrig i sin lef-
nad spelat riddare. Icke nog, ali han betjenar
sig af så nonchalanta uttryck. som: ,vickra Vänn,
min sköna, ete., — måhända endast : afsigt att
framkalla hjeltinnan — han yttrar äiven temli-
gen vresigt uttalade tvifvel om den okindas ta-
lang, som skådespelerska. Knappt nog kan han
förmås att unna henne rättvisan af en dramatisk
examen, hvars problem blir ordet: kowp, utta-
ladt under en mängd olika, af teateriirektören
framställda förhållanden. Än är det en druttning,
som, omgifven af sitt hof, i fulla glansen af makt
och ära, till trappan af sin thron, med ett nådigt:
komp, kallar fram en lagerhöljd veteran, som hon
Är skyldig rikets glans och vunna länder.
Än är det en mor, som efter en stuni al ceko-
nomisk betänksamhet, öppnar famnen för ex fat-
tig svärson och en riktigt kär dotier, de der
beg gge hos henne bönfalla om sin lycka, och nu
helsas med ett bhjertligt ett moderligt: koml
Häral får man, i paranthes sagdt, en aning om
hvad som menas med den tekniska termen: ädla
mödrar,, d. v. s. sådane, som gifta bort sina
döttrar.
PIREN NN TEE ET ENE RES EE ED VEE FETTTS NON
