NYA TEATERN. Jir STJERNTRÖMS RECETT Stockholm, Upsala och Westerås, lustspel i tre akter, af A. Blanche. Hr Blanche lär just råka vackert utför Upsala flickorna, sedan de sett hans nya lustspel: Stock. holm, Westerås och Upsala. Vet ni, i universi tetsstaden finnes en viss mamsell Wilhelmina — lyckligtvis är icke tillnamnet utfördt på affischer — systerdotter till en rådman, och således icke utan alla aristokratiska sympathier, hvilken er vacker dag rymmer från sin morbror med en ung munter ture till handels-expedit, herr Wigilander Hvilken fläck och nesa på allt hvad Upsala-flicka heter! Det tyckes annars, som de kunde ha nog och öfver? nog af studenterna, utan att precist söka sina älskare på börsen. Men det är egentligen ingen, som vill bli vid sin läst — knapp! skomakaren, och minst qvinnohjertat. Nå väl! Herr Wigilander har således fått lära sig hvad det vill säga att enlevera ett ungt, aktningsvärdt fruntimmer, och är mycket litet generad, då han med henne ankommer till Stockholm, serdeles som strax efter honom inträffar hans — ja! hvad skall man kalla ett enleveradt fruntimmer, som icke är hustru, icke fästmö, men som huller om buller blir begge delarne, omicke vid hennes förnamn — hans Wilhelminas förmyndare, rådmannen och garfvaren Barkmeijer. I sin förlägenhet bråkar nu herr Wigilander ihop en intrig, som börjar i Stockholm, genomgår Westerås och slutar, till samtligas belåtenhet, i Upsala, och hvilken är alltför kostlig, att vi skulle vilja träda våra läsares skrattmuskler i förväg med en ändå städse ofullkomlig skildring, helst i alla fall. Nya theaterns biljettkontor hålles öppet hvarje spektakeldag från klockan tio förmiddagen, och Stockholm, Westerås och Upsala säkert icke så snart lärer komma att lemna repertoiren. Åskådaren sör, under denna lilla resa kring Lögarns stränder, vid dessa trefliga besök i lärdomens stad och saltgurkornas, åtskilliga glada och originella bekantskaper, för att icke härtill räkna, en, som relan göres i Stockholm med ei ung, gentil tegelslagarefabrikör från Wermdön i ett par brokiga byxor, som utmana regnbågen, och i en mössa, som skulle ta ner den, i fall den hängdes något lägre än vanligt. Se här, huru herr Tegelmark sjelf skildrar silt inträde i verlden, sina första ungdoms-år : Uppå Wermdön föddes jag Af min far och moder Mor min hon var god och svag, Far min svag och goder. Än med kona vall jag gick, Än i vall med hönsen. Öfverallt jag höra fick: s Se! den vackra Jönsen.