i sitt afgifna votum anfört de grunder, på hvill jag, lika med honom, förklarar regementspastor, ji ris utr. kand. mag. Wikström kompetent till pro afläggande för kyrkoherdeembetet i härvarande Fi ska nat.församling. Mig synes det i sanning val föga konseqvent, om, då konsist., i brist på ful kompetente sökande till nämnde pastorat, som räl nas till 4:sta klassens gäll, förklarade Mellin oc Rancken kompetente, konsist. nu skulle för inkon petent förklara en man, hvilken, om han sökt dett pastorat, helt visst framför de nyssnämnde 29:e si kanderne skulle hafva blifvit godkänd. Härtih skul åtminstone jag med min röst hafva bidragit, eni jag icke här behöfver fästa mig vid tjenstår, uta hufvudsakligen bör taga i betraktande den lärdon som blifvit dokumenterad, och hvarigenom den st kande kan anses vara för den sökta sysslan sköckli Denna skicklighet skulle jag med godt samvete hafv tillerkänt Wikström framför Mellin och Rancker ehuruväl han, lika litet som de, kan anses uteslu tande berättigad att på förslag till 4:a klassens på storat uppföras. Ty då han icke blott inom filosc fiska fakulteten aflagt det högsta lärdomsprofyet oc blifvit promoverad till magister artium och docto philosophix, utan jemväl inom juridiska fakultete blifvit efter undergången examen förklarad för jur: utr. kandidat, och sälunda kan sägas vara i dubhe afseende akademiskt vitsordad, skulle jag ofelbar hafva ansett honom mera kompetent än de sökande som icke tagit någon enda, om högre akademisk studier vittnande, examen; och detta företräde skull jag äfven tillerkänt honom på grund af hans under gångna pastoralprof,i hvilket han är bättre vitsorda än båda. de sökande, med hvilka han, såsom -till 3: profpredikant begärd, nu skall jemföras. Då mn detta allt ännu qvarstår såsom ett plus på Wikström meritlista, och jag således anser honom hafva åda galagt en skicklighet som öfverväger de sökandes kan jag icke sätta honom under, utan mäste fas mer sätta honom öfver dem, helst det icke kan sä gas vara vederbörligt styrkt genom i lag bemyndi gade domares vittnesbörd, att tit. Mellins utgifn skrifter, om än vittnande om snille och humanistis! bildning, äro af det högre värde, att de öfverväg hvad Wikström dokumenterat genom sina akademi ska prof, af hvilka äfven det högre juridiska hä icke kan eller bör betraktas såsom oriktigt, enå med det ifrågavarande embetet äfven äro förenad säte och stämma i detta konsistorium, der dessa stu dier måhända mera än de humanistiska äro att vär dera. I min tanka förefinnes således i afseende på skickligheten en gifven öfvervigt hos tit. Wikströn framför Mellin och Rancken, helst de filosofiska be tygen icke kunna underkännas såsom vitsord äfve: om humanistisk bildning. Han har nemligen mec beröm goakännande betyg i flera af de ämnen, son hafva nära sammanhang med theologiens studium och dessa betyg mäste jag anse väl grundade, då d äro gifne af personer, hvilka, såsom biskop Wallqvis sig yttrar: äro i lag berättigade att dem gifva oci att blifva trodde. Alt tit. Wikström är fullt mäktig det Finska språ ket, hvilket är ett hufvudvilkor för kompetens til den ofta nämnde kyrkoherdebeställningen, är af d ingifne handlingarne styrkt; och såväl i detta afso ende, som med hänsyn till hans förhållande i lär och lefverne, är han fuleligen jemlik med de föruil af konsist. såsom kompetente förklarade. Hvad för jensten angår, hvarmed menas den flit, klokhet och stadiga omsorg, som i tjenstgöringen blifvit ådaga lagd, torde så mycket mera allt vidlyftigt ordand vara öfverflödigt, som, då fräga är om hvad mar kallar rangpastorat, tjenståren icke tagas i beräk ning; men om ock detta skulle ske, torde det ickt vara alltför vägadt, om jag påstod, att Wikström: örra tjenstär genom hans tjenstgörings omfäng och vigt hafva ett mera intrinsekt värde, än siffran bestämmer, alldenstund han såsom i de flesta åren ljenstgörande yv. pastor i Finsk församling, på ege! ansvar haft själavärden sig anförtrodd, samt fullgjort detta på ett i ållo hedrande sätt, såsom domkapitlets i Hernösand honom gifne betyg fullt styrker. I detta afseende är han åtminstone framom len ene sökanden, som churu ffere års prest likväl udrig haft dylikt förordnande. På alla dessa skäl inser jag Finska församlingen, när den, efter gifvet nådigt tillständ, kallat en 3:e profpredikant, hafva ned sitt val dertill fallit på en man, :som är med le sökande icke blott jemlik, utan i åtskilliga punkLer dem öfverlägsen, hvarföre jag meo voto godkänner kallelsen, och förklarar tit. Wikström berättigad att såsom profpredikant låta sig höra. Jag tror mig iermed icke förnärma de sökandes rätt, på samma äng som jag anser mig hafva gjort rättvisa åt föramlingens, vid sitt förtroendes uttalande ädagalagda irskillning om den kallades skicklighet och förtjenst. NYA TEATERN. Hr STJERNTRÖMS RECETT.