December 1836 uti 2:dra punkten, jemte stadgandet. att det må på öfverståthållareembetet i Stockholm och Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länen bero att, med afseende å de skattskyldigesstörsta beqvämlighet, utsätta tiden för uppbördsstämmornas hällande inom Januari, Februari och Mars mänader hvarje år, väl innehåller, att, der serskildte omständigheter gifva anledning till längre anstånd, uppbördsstämman må kunna framflyttas till sist inom medlet af April månad; men att denna sistnämnde tid, eller början af nyssnämnde månad, efter motionärens åsigt, vore den för uppbördsstämmornas hållande lämpligaste, enär landtmannen derigenom skulle kunna undgå att höstetiden under det svåraste väder och väglag, öfver höfvan anstränga både sig och kreatur, och till underpris afyttra sina produkter, för anskaffande ar medel till uppbördsstämman i början af följande året, utan deremot finge tillfälle att begagna sig af de mera gynsamma konjunkturer under marknaderne, af hvilka icke mindre än 69 inföllo under loppet af Februari och Mars månader; genom hvilken framflyttning af uppbördsstämmorna största fördel skulle beredas i synnerhet för arrendatorer och brukare af andras jord, emedan dessa under Februari eller åtminstone före den 44 Mars nu mäste, jemte kronoutskylderne, äfven betala sina arrenden och husbondeskatter, hvilka medtogo en stor del af deras hopsparade tillgängar. Vid behandlingen af förevarande fråga, hafva Utskotten tagit kännedom om hvad derutinnan afföregående Etänder blifvit beslutadt, och dervid inhemtat, att BR. St. uti skrifvelse af d. 47 Maj 4853 anmält sig hafva funnit antagligt ett då framstäldt förslag, att den förut i November månad varande uppbördsstämma skulle upphöra och kronouppbörden framflyttas till Januari, Februari och Mars samt sednast d. 5 April; hvarefter K. M. uti skrifvelse till statskontoret, med hufvudsakligt bifall till Ständernas framställning, anbefallt. de stadganden, statskontorets ofyannämnde kungörelse innehåller. Då de tillförne brukliga, till tiden vidt åtskiljda uppbördsstämmorna, utan att för de skattskyldige medföra några fördelar, endast försvårade uppbörden och redovisningen af kronoutsk:lderna, samt R. St., af sådan anledning, genom dess ofvanberörde underdåniga framställning, föranledt de förändrade stadganden, Kongl. statskontorets omförmälde kungörelse innehåller; och enär antagandet af herrar von Mentzers och Wedbergs förslag om kronouppbördens fördelning i 2 å 3 terminer antingen skulle inskränka de skattskyldiges anstånd med utskyldernes erläggande, eller genom en alitför långt framflyttad kronouppbörd, kunna för statsverket medföra stora olägenheter, hemställa Utsk:n, att herrar von Mentzers och Wedbergs ofvanberörde motioner må lemnas utan nafseende, hvaremot Utsk:n, på de af Lars Knulsson uti dess motion anförde grunder, anser sig böra tillstyrka RB. St., att i skrifvelse till K. M. hemställa, det kronouppbördsstämmorna hädanefter må putsättas ifrån början af Mars till slutet af April månader; samt att, i följd häraf, tiden, dels inom phyilken uppbördsmännen skola begära handräckning, oi afseende på bortflyttade eller till vistelseorten ookände personer, som häfta för kronoutskylder, dels bock för summariska redovisningens afgifvande, måtte oframfiyttas till d. 4 Juni hvarje år. WM 55, i anledning af väckte motioner, angående restilution af skatt för bränvin, som till utrikes ort exporteras. Uti motion, har herr Tornerhjelm, Rudolf, yrkat. att, enär det ieke vore lämpligt att fullkomligt förbjuda bränvinsbränningen, men man åtminstone borde vara betänkt på att göra denna industrigren så litet skadlig som möjligt, Rikets Ständer måtte, i enlighet med hvad i Danmark och Preussen egde rum, stadga en godtgörelse, ungefär motsvarande skatten, för hvarje i Sverige bevisligen tillverkad kanna bränvin, som från svensk hamn till utrikes ort exporterades, samt att för sådant ändamål, och då bränvin endast i renadt tillstånd eller i form af sprit kunde exporteras, rättighet mätte medgifvas bränvinsbrännaren att destillera bränvin äfven under den till bränvinsbränning eljest icke lofgifna tiden, emot erläggande af enahanda skatt, som bestämmes för den tid, bränvinstillverkning är tillåten; hvarjemte herr Lindblad framställt ett förslag i enahanda syftning, deruti herr Åkesson jemväl instämt. Utsk. hafva tagit dessa motioner i öfvervägande; och då restitution af skatt icke är medgifven för öfrige inhemska tillverkningar, som till utrikes orter exporteras och för hvilkas förädling serskild skatt erlägges, hvaribland må nämnas jernhandteringen, med flere metallförädlingsverk, och, enligt Utsk. åsigt, beviljandet af en sådan förmån för bränvinstillverkningen sannolikt skulle medföra den verkan, att, utan minskning af den inhemska bränvinskonsumtionen, bränvinsbränningen utvidgades, i samma mån export egde rum, hvaraf skulle följa, att jordbruket mera än hittills gjordes beroende af denna näringsgren, finna Utsk., jemväl med fästadt afseende derå, att restitutionens beviljande egentligen torde medföra fördel blott för innehafvare af större konstbrännerier och någon allmän nytta således deraf icke skulle uppkomma, sig böra tillstyrka, att frågan om restitution af skatten vid export af bränvin må förfallan. Beträffande i öfrigt hvad herr Tornerhjelm, i al seende å bränvinsdistilleringsrättighetens utsträckning, anfört, få Utskotten, sedan Rikets Ständer redan fattat beslut om grunderna och vilkoren för tillverkning och försäljning af bränvin, vördsamt tillstyrka, att denna del af motionen icke må föranleda till någon åtgärd. Ses se — Vi meddela här en kort redog. om Borgareståndets diskussion öfver Konst.-Utsk:ts memorial HM 27, som tillstyrker den förändring af valsättet för Stockholms representanter, att klassfördelnin