December 1836 uti 2:dra punkten, jemte stadgandet.
att det må på öfverståthållareembetet i Stockholm
och Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länen bero
att, med afseende å de skattskyldigesstörsta beqväm-
lighet, utsätta tiden för uppbördsstämmornas hällande
inom Januari, Februari och Mars mänader hvarje år,
väl innehåller, att, der serskildte omständigheter gif-
va anledning till längre anstånd, uppbördsstämman
må kunna framflyttas till sist inom medlet af April
månad; men att denna sistnämnde tid, eller början
af nyssnämnde månad, efter motionärens åsigt, vore
den för uppbördsstämmornas hållande lämpligaste, e-
när landtmannen derigenom skulle kunna undgå att
höstetiden under det svåraste väder och väglag, öf-
ver höfvan anstränga både sig och kreatur, och till
underpris afyttra sina produkter, för anskaffande ar
medel till uppbördsstämman i början af följande å-
ret, utan deremot finge tillfälle att begagna sig af
de mera gynsamma konjunkturer under marknader-
ne, af hvilka icke mindre än 69 inföllo under lop-
pet af Februari och Mars månader; genom hvilken
framflyttning af uppbördsstämmorna största fördel
skulle beredas i synnerhet för arrendatorer och bru-
kare af andras jord, emedan dessa under Februari
eller åtminstone före den 44 Mars nu mäste, jemte
kronoutskylderne, äfven betala sina arrenden och hus-
bondeskatter, hvilka medtogo en stor del af deras
hopsparade tillgängar.
Vid behandlingen af förevarande fråga, hafva Ut-
skotten tagit kännedom om hvad derutinnan afföre-
gående Etänder blifvit beslutadt, och dervid inhem-
tat, att BR. St. uti skrifvelse af d. 47 Maj 4853 an-
mält sig hafva funnit antagligt ett då framstäldt för-
slag, att den förut i November månad varande upp-
bördsstämma skulle upphöra och kronouppbörden
framflyttas till Januari, Februari och Mars samt sed-
nast d. 5 April; hvarefter K. M. uti skrifvelse till
statskontoret, med hufvudsakligt bifall till Ständernas
framställning, anbefallt. de stadganden, statskontorets
ofyannämnde kungörelse innehåller.
Då de tillförne brukliga, till tiden vidt åtskiljda
uppbördsstämmorna, utan att för de skattskyldige
medföra några fördelar, endast försvårade uppbörden
och redovisningen af kronoutsk:lderna, samt R. St.,
af sådan anledning, genom dess ofvanberörde under-
dåniga framställning, föranledt de förändrade stad-
ganden, Kongl. statskontorets omförmälde kungörelse
innehåller; och enär antagandet af herrar von Ment-
zers och Wedbergs förslag om kronouppbördens för-
delning i 2 å 3 terminer antingen skulle inskränka
de skattskyldiges anstånd med utskyldernes erläggan-
de, eller genom en alitför långt framflyttad krono-
uppbörd, kunna för statsverket medföra stora olä-
genheter, hemställa Utsk:n, att herrar von Mentzers
och Wedbergs ofvanberörde motioner må lemnas utan
nafseende, hvaremot Utsk:n, på de af Lars Knuls-
son uti dess motion anförde grunder, anser sig böra
tillstyrka RB. St., att i skrifvelse till K. M. hem-
ställa, det kronouppbördsstämmorna hädanefter må
putsättas ifrån början af Mars till slutet af April
månader; samt att, i följd häraf, tiden, dels inom
phyilken uppbördsmännen skola begära handräckning,
oi afseende på bortflyttade eller till vistelseorten o-
okände personer, som häfta för kronoutskylder, dels
bock för summariska redovisningens afgifvande, måtte
oframfiyttas till d. 4 Juni hvarje år.
WM 55, i anledning af väckte motioner, angå-
ende restilution af skatt för bränvin, som till
utrikes ort exporteras.
Uti motion, har herr Tornerhjelm, Rudolf, yrkat.
att, enär det ieke vore lämpligt att fullkomligt för-
bjuda bränvinsbränningen, men man åtminstone borde
vara betänkt på att göra denna industrigren så litet
skadlig som möjligt, Rikets Ständer måtte, i enlig-
het med hvad i Danmark och Preussen egde rum,
stadga en godtgörelse, ungefär motsvarande skatten,
för hvarje i Sverige bevisligen tillverkad kanna brän-
vin, som från svensk hamn till utrikes ort exporte-
rades, samt att för sådant ändamål, och då bränvin
endast i renadt tillstånd eller i form af sprit kunde
exporteras, rättighet mätte medgifvas bränvinsbrän-
naren att destillera bränvin äfven under den till
bränvinsbränning eljest icke lofgifna tiden, emot er-
läggande af enahanda skatt, som bestämmes för den
tid, bränvinstillverkning är tillåten; hvarjemte herr
Lindblad framställt ett förslag i enahanda syftning,
deruti herr Åkesson jemväl instämt.
Utsk. hafva tagit dessa motioner i öfvervägande;
och då restitution af skatt icke är medgifven för
öfrige inhemska tillverkningar, som till utrikes orter
exporteras och för hvilkas förädling serskild skatt
erlägges, hvaribland må nämnas jernhandteringen,
med flere metallförädlingsverk, och, enligt Utsk. åsigt,
beviljandet af en sådan förmån för bränvinstillverk-
ningen sannolikt skulle medföra den verkan, att,
utan minskning af den inhemska bränvinskonsum-
tionen, bränvinsbränningen utvidgades, i samma mån
export egde rum, hvaraf skulle följa, att jordbruket
mera än hittills gjordes beroende af denna närings-
gren, finna Utsk., jemväl med fästadt afseende derå,
att restitutionens beviljande egentligen torde med-
föra fördel blott för innehafvare af större konst-
brännerier och någon allmän nytta således deraf
icke skulle uppkomma, sig böra tillstyrka, att frå-
gan om restitution af skatten vid export af bränvin
må förfallan.
Beträffande i öfrigt hvad herr Tornerhjelm, i al
seende å bränvinsdistilleringsrättighetens utsträck-
ning, anfört, få Utskotten, sedan Rikets Ständer re-
dan fattat beslut om grunderna och vilkoren för
tillverkning och försäljning af bränvin, vördsamt
tillstyrka, att denna del af motionen icke må för-
anleda till någon åtgärd.
Ses se
— Vi meddela här en kort redog. om Borgare-
ståndets diskussion öfver Konst.-Utsk:ts memorial
HM 27, som tillstyrker den förändring af valsättet
för Stockholms representanter, att klassfördelnin-