TEATER. Charlot eller Maskeradintrigen, komedi i tre ak ter efter fransyskan, för första gången gifver på Kongl. teatern den 24 dennes. Å Hertiginnan af Valois har grymt ledsamt. Hen nes man, hertigen, befinner sig vid lägret i Com piögne och inåhända är det dock mindre hans frånvaro, än den indragenhet, som åligger gräsenkan, hvilken emellanåt försätter hertiginnan :; ett miserabelt lynne. Man kan icke tillbrings hela dagen vid en af fröken Scuderis romanei och man tröttnar också en gång vid sqvallret om Ninon dEnelos galanta äfventyr, om Roque: laures upptåg i Versailles, ja, till och med om Montespans gördel af diamanter, som Ludvig XIV: kammartjenare Bontemps köpt hos juvelerarer Ravel för 200,000 livres. Karnevalen är inne Dess glada jubel stormar och väsnas på torgen pågbulevarderne — alla visa sig muntra, yra befängda. Det är besynnerligt, att en glädje, son så återkommer på viss dag, som så har allt möj ligt sken af att vara beställd, ändå kan vara verk lig, djup, innerlig. Äfven franska operan ha öppnat sina ståtliga portar för det surrande ma skeradhvimlet; i dess logegångar trängas Harle quin och Polichineile, Pierrot och Colombine. Her tiginnan af Valois får en id — en luminös ide Äfven hon vill en gång bivista operamaskeraden Hertiginnan, fastän frisk som en ros, har en dok tor, och fastän fri från intriger som någon blan sitt tidehvarfs fra RÅN kopsdam, ett förkläde -ett af dessa: hvad nibehagar,, hvarmed den högr aristokratien någon gång förser sig ur hopen af fatti ga fröknar. Hertiginnah öppnar alltså sitt bjerta fö,