Sedan Victorine slutat denna enkla, okonstlade berättelse; kom ordningen till Frangois att äfven afgifva sin. Men denna innefattade mera fragmenter a! hans barndomslif. Han berättade: att han, redan som liten gosse, blifvit bortröfvad af hvita männer och kunde icke minnas mer, än att har en gång blifvit väckt ur sömnen af ett jemmerskri och sett hyddan i brand och föräldrarnc mördas af de hvita, under det han sjelf, med två små systrar och flera andra fördes på ci! skepp, der ban i början mycket gråtit. Erter lång tid hade skeppet landat vid en fremmande ort, der han af en mäklare köptes för sin nmavarande herres räkning och blef derefter förd till Antillerna., Den gamle Galifet hade afhbört Victorinces oct Francois berättelser med synbart deltagande, lik väl syntes han fästa en serdeles uppmärksamhe vid den förras och hade, under det hon berättade eantecknat något i sin plånbok. Sedan de begge slutat, tryckte Galifet de ry kande Varinasbladen ned i piphufvudet och till sade dem vänligt att nästa Söndarsförmiddag åte: infimna sig hos honom: De tre dagarne, som dt under tiden tillbragte, voro väl långa, men ging dock, utan annan tilldragelse, än att Victorinc återigen sett den misstänkte, fruktade frinegren såsom en nattlig vålnad, smyga omkring henne: hydda och att den gamle Galifet gjorde en kor! resa till Port-Margot, för att köpa nya nezrei för sin koloni, och från hvilken resa han förs återväntades aftonen före den efterlängtade dagen Ändtligen slog den bestämda timman då Victorine och Frangois skulle infinna sig bos Galifet