och de vise männen ville sc den nyfödde konun-
gen Christus och hemburo honom offer. (Stun-
dom är stjerngossarnes antal ända till tolf, och
då är Herodes vanligen svartmålad i ansigtet och
försedd med långt hängande skägg.) Sedan fram-
visas Judas, hvilken å de öfriges vägnar begär
hvarjehanda såsom bröd, bränvin, mat och för-
nämligast ljus till stjernan. Då något dylikt blif-
ver honom gifvet, eller hans pung blifvit riktad
med något mynt, sjunges:
Hafven tack; hafven tack för er redelige skänk,
Er skänk skall vara af Gudi betänkt.
Si så hafven j nu en lycklig god Jul,
God natt, god natt!v
Den om Julen flerstädes hös oss brukliga barn-
komedien med Rupert knekt och Kinkeljes är
äfven en qvarlemning af medeltidens bibeldrama-
tik. Om Julafton inkommer nemhgen Rupert
knekt (för hvilken man långt förut skrämt bar-
nen, då de varit olydige), gemenligen utstyrd på
något afskräckande sätt, med ett ris 1 handen
och hufvudet betäckt med en gråpappersmössa i
form af en sockertopp. Han håller med barnen
en allvarsam räfst för deras förseelser, dem han
till punkt och pricka känner och dem han äfven
vet att sorgfälligt upprepa under hot och strängt
tilltal. När han är nära att bortföra de förskräm-
da barnen, inträder i rättan tid den milde, hvit-
klädde Kinkeljes, som väl i början blir vred öf-
ver de minga odygderna och vill gå sin väg;
men slutligen blidkas, tar barnen under sitt be-
skydd, och under förbehåll att de i framtiden
rätta sig, bortkör Rupert knekt och begåfvar de
glada barnen med hvarjehanda små skänker. i
Rupert knekt är i grunden ingen annan än
den i dessa bibeldramer ofta uppträdande onde
anden, men lärer fått sin särskilda traditionella
egenskap af en viss engelsk ädling, Rubertus Knight,
hvilken såsom baneman : åt helgonet S:t Thomas
af Canterbury, öfvergått i föreställningen såsom
ett slags buse; och Kinkeljes eller Kinkenjes är