JULEN HOS VÅRA FÖRFÄDER OCH VÅRA JULSEDERS HÄRLEDANDE FRÅN DEN HEDNISKA ELLER KATOLSKA JULEN. (Slut från gårdagsbl.) Det är bekant, att under medeltiden en viss sort dramatiska föreställningar, som skulle framställa religiösa i Bibeln omtalade händelser, varit bruklige i de fleste europeiska länder. Dessa skådespel kallades allmännast mysterier. Att de hos våra förfäder ej varit allmänt brukliga är klart af de få lemningar vi deraf ega qvar, men att de ej varit alldeles okände bevisas, så väl af dessa lemningar, som af Olai Petri uttryck: Comedier om helgha män,. Till dessa dramatiska fornlemningar hör onekligen den så kallade stjernleken. En liten beskrifning på denna dramatiska lek, ehuru troligen för de fleste af våra läsare ej obekant, må dock här anföras: Stjerngossarnen, vanligen fem till antalet, gå omkring i husen med en pappersstjerna, inifrån upplyst, mingfärgad och kringlöpande kring en högburen stång, hvilket vanligen benämnes att gå med stjernaw,. Tre föreställa de vise männen från Österlandet, klädde i hvita mess-skjortor, med rödt bälte; på hufvudet bära de en med gulloch silfverpapper utsirad pappmössa eller ett slags hatt utan kulle. En af de vise männen är svärtad i ansigtet, emedan han kommer från Morieland. Den fjerde är Judas med pungen, in svept i en afvig skinnpels och med en kägelformig pappersmössa på hufvudet; hans attribut pungen har skepnaden af en håf. Den femte gossen är stjernkungen, hvilken på en käpp bär den upplysta stjernan. Först blir sällskapet a! stjerngossarne helsadt med följande kör: Goder afton, goder afton, både herre och fru, Husbönder, matmoder, varen lustig och glad, Och si vi önske eder alla en lycksalig god Jul, Ifrån alla olyckor eder Gudi bevar! Derpå berättar kören — allt under sång — huru Herodes kom till Median (Medien) fram.