Idess förädling genom införskrifvande af utländska Imed säkerhet såsom goda kända boskapsstammar Iblott behöfvas partiellt. Företaget vore då till sin natur ett enskildt företag. Men om så icke lär; om svenska boskapen tik sjelfva stammens qualitet står så lågt, att den nödvändigt bör förbättras totalt och öfver hela landet, då måste ock denna angelägenhet betraktas såsom en subventiv åtgärd för hela riket, följaktligen vara lika förtjent al regeringens och ständernas åtanke, som många andra, hvilka den ekonomiska administraItionen behandlar. Utan att komma någons öfvertygelse i vägen. kunne vi dock med säkerhet yttra den förmodan, att ingen såväl ibland ständernas egna medlemmar, som utanför riksdagen, ej medgifver frågans vigt och intresset af att taga närmare kännedom om ämnet. Redan för tre år sedan inkom Landtbruksakademien med infordradt utlåtande till Kongl. Maj:t om ,införskrifning af utländsk Race-boskap och inrättande af Stam-Holländerier. Häruti redogöres för, hvilka utländska racer skulle vara bäst tjenliga för Sveriges lokalförhållanden, nemligen a) för trakter hvarest djuren hafva rik tillgång på föda: Yorkshire Korthornsboskap, b) för trakter med rika, naturliga beten, eller der svagare beten kunna understödjas med något grönfoder: Ayrshire-racen från Skottland; samt c) för trakter med magra beten och ingen grönfodring: Pembrokeshire-racen från Wales. Såsom grundsatts yttrar akademien: att de införskrifna stammarne ej böra vid ankomsten skingras eller fördelas på många händer, utan tvertom sammanhållas i Stam-Holländerier af minst 20 djur, emedan i en mindre stam ett behörigt urval af afvelsdjur blir omöjligt. Framför akademiens yttrande har Hr Nathhorst, akademiens sekreterare, fogat en afhandling, som med mycken klarhet och bestämdhet utreder ämnet, hvarefter Hr N. nu till allmänhetens tjenst utgilfvit alltsammans af trycket. Hvar och en, som saken rörer, står härför i stor förbindelse hos Hr N. — Författarens hufvudthema är, att göra sina läsare uppmärksamma på åtskilliga grundsattser, som af våra Jandthushållaäre bittills tyckas vara för mycket förbisedda; såsom t. ex. att i fråga om en Ko-ladugård ej blott göra afseende på Mjölkproduktionen, liksom vid ett Schäferi ej ensamt hafva Ullproduktionen till syftemål, utan i besgedera lika mycket tänka på nödvändigheten att hafva djur med benägenhet att lätt gödas, så att Köllproduktionen slälles i full jemnbredd med besörjandet af Mjölkoch Ulld:o, såvida man vill bereda sig största fördel och högsta afkastning af sina djur. Detta lärer vil också ingen neka. Men huru man skall komma till resultatet af föreningen mellan dessa förut såsom särskilda. af mången landthushållare ansedda produktioner, är hvad Hr Nathhorst i sin skrift ramställer ; och hvilken vi följaktligen lägga hvarje rationell ekonom på hjertat, enär det ligger utom vårt omfång att för egen del närmare bedöma den., Redaktionen har med nöje lemnat rum åt ofvanstående artikel, och erkänner jemväl ganska serna, att onv äfven ändamålet med det begärda inslaget i och för stam-ho länderiers imrättande cke skulle vinnas, så bör dock alltid någon frukt leraf kunna uppstå. Dessutom äro författarens yettaktelser om nödvändigheten af ladugårdsskötelns förbättring ovedersägliga. Imediertid är letta en sak; en annan, huruvida icke samma anlag, som nu begäres till stam-holländerierna, kulle verka ännu kraftigare, om det, åtminstone ill en större del, användes på ett annat sält. Jtan att betvifla, det boskapsracernas upphjelpande r af stor vigt, är det nemligen tydligt, att en ida längre tid skulle åteå, för att få utländska) dla racer kringspridda i landet, isynnerhet bland llmogen, som ej har mycket råd att köpa dyra reatur, än att förbättra underhållet och skötseln f de redan befintliga racerna, om tillräckligt verkamma medel kunde finnas och vidtagas, för att ända allmogens håg och kunskap åt det hållet, unt dymedelst åstadkomma en allmän öfvertyelse hos hvarje landtbo om den vigtiga sanninen, alt ett väl fodradt kreatur ger långt merals ide mjölk och kött, än ett som står på svältkur. 1 För att vinna detta ändamål förekommer oss et enklaste medlet vara just det, hvarmed manl Storbritannien på ett så förvånande sätt bragt pp racerna, nemligen täflan genom årliga expotioner, som kunde ske i alla provinser inför de rskilda hushålls-sällskaperna, och premier som ervid utdelades till dem, som kunde uppvisa de ickraste exemplaren. Dervid borde dock ovilligen vara så tillställdt, att dessa premier borde BN DD TFN D