I beslut angående medeltin ull. -
-) Då 41 S förekom, yrkade Sahlström att, s
;Isom Borgareståndet beslutat, förbud måtte up
höra och ur tulltaxan utcå. Mer än 20 tala
yttrade sig för förbuds bibehållande. Peter Ciaö
son talade ganska utförligt, Rufberg och Andre
Bengtsson påstodo: att frågan redan vore afgjor
lUtom Peter Claösson talade förnämligast Heurli:
1 Ola Jeppsson, Per Jönsson, Henrik Andersso
-Joch vicetalmannen Nils Pehrsson emot Sahlströn
I förslag. Den sistnämndes åsigt biträddes derem
Tal äratts Pehrsson, Bruhn, Dahllöf och v. Zwei
lIdbergk. Bengt Gudmundsson godkände principe
att det omtvistade ordet borde borttagas; han vill
alt de artiklar skulle punktvis föredragas, soi
Iblifvit upptagna såsom förbjudna, på det man mått
få afgöra hvilka af dem borde förbjudas eller e
TDen efter slutad diskussion framställda frågan, or
I Ståndet ansåg alt förbud skulle bibehållas, besva
rades med öfvervägande ja.
Ett af Utsk. föreslaget tillägg till 45 ble
icke antaget, utan beslöts att denna I skulle c
I förändrad bibehållas sådan den lyder uti 4844 år
tulltaxa.
I öfriga delar bifölls Utskottets betänkande:
— Ridderskapet och Adeln afslöt i går pröj
ningen af tulltaxan, dervid tullen på vin bibe
Thölls vid det gamlas äfvensom tullen på linn
garn. För öfrigt uppstod i afseende på tillägge
vid tulltaxan någon strid angående drawback e!l
ler restitution på socker, den utsk. föreslagit för
höja till 3 sk. 6 rst. ifrån 3 sk. 4 rst. Fril
Raab, hr Skogman och frih. Hermelin yrkad
nemligen, att sedan tullen på råsockret blifvi
höjd med 6 runstycken, drawbacken måtte hö
jas till 4 sk. Bko. Såsom anledning härtill an
fördes, såsom af trovärdiga personer berättats)
att af 100 skålp. råsocker endast skall erhålla
60 skålp. raffineradt. Oaktadt några närmare upp
Ilysningar ej erhöllos, satte sig ingen emot denn
förhöjning mer än hr L. J. Hjerta, som unde
,omförmälande att allmänna meningen varit, at
den förra drawbacken varit nog frikostigt tillta
Igen, när man räknar tullindringen på råsocke
ifrån Brasilien och Ostindien, ansåg nödigt, at
jdenna fråga borde underkastas en närmare un
dersökning. Ett annat beslut, som fattade:
vid början al plenum var, alt protokollerna
tullfrågan ej skulle uppsättas; med undantag a
första plenidagens. När förslag om sådana -ute
slutanden ur protokollet väckas, synas de bör:
åsom andra motioner bordläggas och :sältas på
föredragningslistan.
oo — Borgareståndet. I gårdagens aftonplenum
framställde hr Falhem till hr talmannen den an
hållan, att hr talmannen uti talmanskonferenser
måtte utverka att sammansatta Banko- och Lag
utskottens betänkande JM 4 rörande en lag för
enskilde banker måtte komma att få hvila intill
dess Bankoutskottets finansbetänkande först blifvit
afgjordt; och lofvade hr talmannen alt göra en
lämplig framställning härom..
Statsutskottets betänkande med svar å återre-
misserna i statsregleringsfrågan föredrogs och vo-
teringspropositionen antogs. Samma Utskottsbe-
tänkande rörande väckta motioner om nedsättning
i afgiften till den s. k. handels- och sjöfartsfon-
den föredrogs derefter. Hr Hörnstein önskade i
afseende på första punkten, att sedan Kongl.
Maj:t förklarat, att den tribut, som förr erlagts
till Marocco, hädanefter skulle komma att upp-
höra, de afgifter som för handelns skyddande
hittills erlagts till handels och sjöfartsfonden måtte
försvinna. Hrr Schartau, Lagergren, Petrå och
Brinck talade för bifall å Utskottets förslag :
dennå punkt, hvilken äfven bifölls. Emot 2:dra
punkten, hvari tillstyrkes att Rikets Ständer måtte
hos Hans Maj:t anhålla om konvoykommissariatets
indragning och dess befattningars öfverflyttande
på Kommersekollegium, gjorde hr Lagergren ål-
skilliga erinringar och anmärkningar, äfvensom
emot den 5:dje, hvari föreslås dena hemställan till
Kongl. Maj:t, alt kommersekollegium måtte blifva
ålagdt att föra en serskild hufvudbok öfver ban-
dels och sjöfartsfondens medel. Sedan hrr Echar-
tau, Brinck och Petre talat för bifall af denn:
punkt, blef den äfven godkänd. Uti 4:de punk-
ten Ullstyrkes alt Rikets Ständer för sin del
måtte besluta, att ej mindre handels- och sjöfarts-
fondens behållning skota aflemnas tiil riksgälds-
kontoret, dit räntor och kapitalafbetalningar äfven
böra inflyta, än ock hädanefter inflytande afgifler
till nämnde fond skola af generaltullstyrelsen af-
lemnas direkt tll riksgäldskontoret, för att se-
dermera hållas Kongl. Maj:t tillhanda. Er Za-
gergren ytirade sig emot deana punkt; den han
fann grundlagsvidrig och i strid med 64 N RB. F.
Han åberopade frih. Palmstjernas reservation,
hvari syftemålet med detta beslut anses vara patt
utvidga Ständernes makt medelst inkräktande på
Konungens,. Hrr Schartau, Petre, Berg och Brink
talade till bifall för betänkandet och sökte åda-
galägga att de medel, som ingingo till denna fond
egentligen vore af bevillnings natur, då de upp-
boros tillika med tullmedlen, hvaraf de utgjorde
10 procent; och på denna grund ansågo de äfven
att Rikets Ständer kunde bestämma öfver med-
lens förvaltning. Vid diskussionens slut begärde
hr Lagergren votering, och denna utföll med 553
röster tll bifall för betänkandet emot 9 för hr
Lagergrens mening.
STOCKHOLM.
FE SEE I FFI Jå FS