I beslut angående medeltin ull. -) Då 41 S förekom, yrkade Sahlström att, s ;Isom Borgareståndet beslutat, förbud måtte up höra och ur tulltaxan utcå. Mer än 20 tala yttrade sig för förbuds bibehållande. Peter Ciaö son talade ganska utförligt, Rufberg och Andre Bengtsson påstodo: att frågan redan vore afgjor lUtom Peter Claösson talade förnämligast Heurli: 1 Ola Jeppsson, Per Jönsson, Henrik Andersso -Joch vicetalmannen Nils Pehrsson emot Sahlströn I förslag. Den sistnämndes åsigt biträddes derem Tal äratts Pehrsson, Bruhn, Dahllöf och v. Zwei lIdbergk. Bengt Gudmundsson godkände principe att det omtvistade ordet borde borttagas; han vill alt de artiklar skulle punktvis föredragas, soi Iblifvit upptagna såsom förbjudna, på det man mått få afgöra hvilka af dem borde förbjudas eller e TDen efter slutad diskussion framställda frågan, or I Ståndet ansåg alt förbud skulle bibehållas, besva rades med öfvervägande ja. Ett af Utsk. föreslaget tillägg till 45 ble icke antaget, utan beslöts att denna I skulle c I förändrad bibehållas sådan den lyder uti 4844 år tulltaxa. I öfriga delar bifölls Utskottets betänkande: — Ridderskapet och Adeln afslöt i går pröj ningen af tulltaxan, dervid tullen på vin bibe Thölls vid det gamlas äfvensom tullen på linn garn. För öfrigt uppstod i afseende på tillägge vid tulltaxan någon strid angående drawback e!l ler restitution på socker, den utsk. föreslagit för höja till 3 sk. 6 rst. ifrån 3 sk. 4 rst. Fril Raab, hr Skogman och frih. Hermelin yrkad nemligen, att sedan tullen på råsockret blifvi höjd med 6 runstycken, drawbacken måtte hö jas till 4 sk. Bko. Såsom anledning härtill an fördes, såsom af trovärdiga personer berättats) att af 100 skålp. råsocker endast skall erhålla 60 skålp. raffineradt. Oaktadt några närmare upp Ilysningar ej erhöllos, satte sig ingen emot denn förhöjning mer än hr L. J. Hjerta, som unde ,omförmälande att allmänna meningen varit, at den förra drawbacken varit nog frikostigt tillta Igen, när man räknar tullindringen på råsocke ifrån Brasilien och Ostindien, ansåg nödigt, at jdenna fråga borde underkastas en närmare un dersökning. Ett annat beslut, som fattade: vid början al plenum var, alt protokollerna tullfrågan ej skulle uppsättas; med undantag a första plenidagens. När förslag om sådana -ute slutanden ur protokollet väckas, synas de bör: åsom andra motioner bordläggas och :sältas på föredragningslistan. oo — Borgareståndet. I gårdagens aftonplenum framställde hr Falhem till hr talmannen den an hållan, att hr talmannen uti talmanskonferenser måtte utverka att sammansatta Bankooch Lag utskottens betänkande JM 4 rörande en lag för enskilde banker måtte komma att få hvila intill dess Bankoutskottets finansbetänkande först blifvit afgjordt; och lofvade hr talmannen alt göra en lämplig framställning härom.. Statsutskottets betänkande med svar å återremisserna i statsregleringsfrågan föredrogs och voteringspropositionen antogs. Samma Utskottsbetänkande rörande väckta motioner om nedsättning i afgiften till den s. k. handelsoch sjöfartsfonden föredrogs derefter. Hr Hörnstein önskade i afseende på första punkten, att sedan Kongl. Maj:t förklarat, att den tribut, som förr erlagts till Marocco, hädanefter skulle komma att upphöra, de afgifter som för handelns skyddande hittills erlagts till handels och sjöfartsfonden måtte försvinna. Hrr Schartau, Lagergren, Petrå och Brinck talade för bifall å Utskottets förslag : dennå punkt, hvilken äfven bifölls. Emot 2:dra punkten, hvari tillstyrkes att Rikets Ständer måtte hos Hans Maj:t anhålla om konvoykommissariatets indragning och dess befattningars öfverflyttande på Kommersekollegium, gjorde hr Lagergren ålskilliga erinringar och anmärkningar, äfvensom emot den 5:dje, hvari föreslås dena hemställan till Kongl. Maj:t, alt kommersekollegium måtte blifva ålagdt att föra en serskild hufvudbok öfver bandels och sjöfartsfondens medel. Sedan hrr Echartau, Brinck och Petre talat för bifall af denn: punkt, blef den äfven godkänd. Uti 4:de punkten Ullstyrkes alt Rikets Ständer för sin del måtte besluta, att ej mindre handelsoch sjöfartsfondens behållning skota aflemnas tiil riksgäldskontoret, dit räntor och kapitalafbetalningar äfven böra inflyta, än ock hädanefter inflytande afgifler till nämnde fond skola af generaltullstyrelsen aflemnas direkt tll riksgäldskontoret, för att sedermera hållas Kongl. Maj:t tillhanda. Er Zagergren ytirade sig emot deana punkt; den han fann grundlagsvidrig och i strid med 64 N RB. F. Han åberopade frih. Palmstjernas reservation, hvari syftemålet med detta beslut anses vara patt utvidga Ständernes makt medelst inkräktande på Konungens,. Hrr Schartau, Petre, Berg och Brink talade till bifall för betänkandet och sökte ådagalägga att de medel, som ingingo till denna fond egentligen vore af bevillnings natur, då de uppboros tillika med tullmedlen, hvaraf de utgjorde 10 procent; och på denna grund ansågo de äfven att Rikets Ständer kunde bestämma öfver medlens förvaltning. Vid diskussionens slut begärde hr Lagergren votering, och denna utföll med 553 röster tll bifall för betänkandet emot 9 för hr Lagergrens mening. STOCKHOLM. FE SEE I FFI Jå FS