Article Image
CAG ARG Pa LTaUld UCLSATBIIde MET HSOPTELIS son från Östergöthlands län förenade sig med Jonas Johansson. Anders. Eriksson från Flfsborgs län: Om ensamt den förlorade konsten att bereda kalk, kunde genom dessa arbetens utgifvande återstälias, vore dermed mycket vunnet. Biföll Utskottets förslag. Då öfverläggningen härefter var slutad, framställde talmannen proposition på bifall till utlätandet i förevarande del, men som densamma med blandade ja och nej besvarades och votering begärdes, så anställdes votering, hvarigenom med 352 röster mot 27 beslöts, att Stats-Utskottets utlåtande i denna dej var af ståndet återrcmitteradt. Häremoat reserverade sig Bengt Gudmundsson frän Hallands län. JHJE BONDESTÅNDET OCH TULLTAXAN. (Slut från gärdagsbl.) Rörande artikeln ul! uppstod en vidlyftig öfverläggning. David Andersson och Bengt Gudmundsson från Halland, Peter Claesson från Elfsborgs län, Jokan Jacob Rutberg från Norrbottens än, Sven Heurlin från Kronobergs län, m. fl., som vid föregående artiklar segrande stridt för förhöjda tullbestämmelser, hade nu, såsom en talare med förundran och en annan med glädje anmärkte, sadlat om, och yrkade nedsättning i den förhöjda införseltull Utskottet för den grofva ullen föreslagit, eller att man måtte hålla sig vid gamla taxan. För förhöjning yttrade sig Carl Gustaf Bruhn från Halland, Nils Pehrsson från Kronobergs län, Anders Jonsson och Samuel Samuelsson från Östergöthland, v. Zweigbergk från Skaraborgs, Per Sahlström från Stockholms, Joh. Fredr. Dalllöf från Elfsborgs och Sven Isaksson från Calmar län, hvilka talade om nödvändigheten af en tillräcklig skyddstulls bestämmande i detta hänseende. Å båda sidor sade man sig åsyfta de fattigas bästa. Den i Utskottets förslag gjorda klass: fikation af ullen, upptagande grof, medetfin och fin ull, blef icke antagen; Ståndet var allmänt ense om två klasser, och sedan man länge talat bit och dit, äfven om fina och gröfva rockars inbördes företräden, sammanjemkades de stridiga meningarne så, att å grof ull bestämdes införseltullen till 3 sk. skålpundet, och å fin till 12 sk. För artikeln vin föreslog Joh. Andersson från Upland, alt införselafgiften måtte ytterligare förhöjas, och Anders Jonsson från Östergöthland yrkade återremiss, på det Utsk. måtte för de olika slagen af denna vara föreslå olika tull-umgälder. Joh. Anderssons förslag bestriddes allmänt, fahlström och v. Zweigbergk talade deremot, och Ola Jeppsson, Appelqvist samt Per Jönsson funno den förhöjning Utsk. bestämt, lagom. Joh. Andersson yrkade icke dess mindre votering och kunde icke öfvertalas att derifrån afstå, uan förenade sig i Anders Jonssons begäran om återremiss, hvarom således voterades. Utskottets förslag blef bifallet med 48 röster mot 253. Väfnader. ÅA halfylleväfnader yrkade Petter Claesson, med hvilken Andreas Bengtsson förenade sig, att tullen måtte ytterligare förhöjas; von Zweigbergk deremot fann den införseltull Utsk. bestämt, vara mer än tillräcklig. Petter Ciaessons yrkande bestriddes äfven af Per Nilsson och Per Jönsson från Skåne, Nils Nilsson från Wermland, v. talmannen Nils Pehrsson och Nils Peter Petersson från Calmar län, hvilken sistnämnde yttrade några välgrundade anmärkningar om följderna af alltför höga tulltaxor. Utsk:s förslag bifölls. I anledning af Borgareståndets beslut om nedsältning i tullafgifterne för ost, smör och talg, yrkade Andreas Bengtsson, att tullen å dessa varor måtte al Bondesiåndet förhöjas. (Han hade derom väckt motion.) Sahlström svarade härpå, att det vore orimligt begära högre skyddstull än 30 procent, som nämnde artiklar redan åtnjuta, och meddelade åtskilliga intressanta upplysningar om talgåtgången, ostfabrikerna m. m., hvaröfver Andr. Bengtsson uttryckte sin förundran med ett och annat åhl Per Jönsson från Skåne instämde med Sahlström, utom i afseende på ost, hvilken vara, efter hans tanka, borde åsältas högre tullafgitt. Nils Nilsson från Wermland trodde, att algiften å talg borde höjas något, men till. styrkte för öfrigt, att man skulle hålla sig vid gamla taxan så mycket som möjligt, för att icke genom ålerremiss blottställa sig för den ovissa utgången vid en votering i Förstärkt Utskott. Rulberg, Bengt Gudmundsson, And. Trysin, Jöns Palmqvist, Henr. Andersson, Ola Svensson från Skåne och Ofa Jeppsson talade för de nu gällande tullbestimmelserna; de begge sistnämnde instimde dock med Nils Nilsson, beträffande tullen å talg. DPahllöf fann orimligheten af Andreas Bengtssons yrkande vara tydligt ådagalagd, och talade om huru orätt och opolitiskt det skulle vara af Bondeståndet, att söndra sig från Borgareståndet — han ville ej tro alt någon djupare plan, utan endast obetänksa mhet föranledt Andreas Bengtssons yrkande. Sahlström fästade uppmärksamheten derpå, att Andraas Bengtsson i sin motion framkommit med osannfärdiga uppgifter, och varnade för sådant. — Etiter anställd votering beslöts, att tullen å falg skulle höjas, men att, beträffande de öfriga omberörda artiklarne, 2844 års tulitaya skulle förblifva gällande. Sven Heurlin yrkade alt Bondeståndet målte, liksom Borgareståndet, höja tullafgiften ä franska tapeter, och talade em tidsandans bedrötfivra rikt

21 januari 1845, sida 3

Thumbnail