——————-211-T7—r—r —2— een — ?—Ö— —— — — tv
med min kasus alt skaffa; ty Julia är ej hans dot
ter — han är barnlös.
Jaha, jaha, — hm, hm, — det är sålede
inte underligt, om öfverstinnan vill se sin dotte
väl försörjd. (Der hade jag en af prostinnans pro
saiska ideer.) Hon är redan temligen gammal —
26 år för en flicka är mycket nog, hm, hm
men hon ser bra ut och är liflig, som om ho
vore aderton. Jaha; men nödigt är att bror ta
pastoralexamen, -sade hustru min, för si den lill
gården, som öfversten har i Quarneby socken,
fideikommiss, och dermed följer jus patronatus til
Quarneby och Alunda församlingar.
Jaså, sade jag, och bet mig i läppen.
Hustru min sade, fortfor prosten, att om bro:
nte skyndade sig, så kunde Quarneby bli ledigt
Prosten Frösten är öfver åttatio år — stiftets se-
Nior.
,Jaså.n
Hustru min såväl som jag känna bror och tro
ut bror verkligen älskar fröken Julia — bror får
nte ta illa, hm, hm, — hustru min säger att hor
väl tror alt fröken Julia gör detsamma tillbak:
— men ..
Ja, jag förstår, yttrade jag litet barmsen
pmen prosten kan säga prostinnan, att detär mig
och icke ett pastorat, Julia vill ha — hon älska
mig innerligt. . .
pJaså — tviflar inte, sade gubben, något sårar
af min ton och min helsning, som han, sanninger
att säga, ej vågade framföra. Jaha, adjö med
pror.
Jag har gjort orätt. De begge gamle mena väl
men de känna ej Julias varma hjerta.
(Forts, följer.)