Din mor vill att jag genast skall taga pasto-
ralexamen, sade jag.
Ack hvad mamma gör sig många bekymmer! ID
sade Julia. Pastoralexamen — har man hört så-
dant? Nej, Fredrik, jag är nöjd med dig utan
pastorat. Med Guds hjelp, så går det nog bra
ändå, blott vi hålla af hvarandra Jag reste glad
derifrån.
Julia, Julia! jag skall ta pastoralexamen.
Den 8 December.
Jag satt i dag och hade mitt Novum framför
mig — ty den der pastoralexamen ligger mig i
hågen — då prosten steg in.
Får gratulera, bror! sade han och satte sig
ned bredvid bordet.
Tack, mycken tack!, yttrade jag. Det skedde
alldeles oförmodadt — jag Kunde aldrig dröm-
ma —)
Hm, hm, — det der har hustru min sagt allt-
ifrån början. Med brors kunskaper så kan det
inte fela att, hm, hm, — ett godt pastorat med
tiden.,
Åh, det står i vida fältet.
Åh ja men; men — nu hm, hm, hustru min
bad mig tala vid bror — för si hustru min hål-
ler af bror, som en son.,
Ja, prostinnan är mycket god) yttrade jag.
-Hm, hm. Bror vet väl, att öfversten isjelfya
verket är faltig och att han blott som en sorts
förvaltare sitter här på Skoningslösa, som väl är
köpt i hans namn, men som tillhör en hans släg-
tinge, en ung Lagersköld i Stockholm, son till en
gammal hofmarskalk
Jaså, nej det visste jag inte. Men det har ej